Sedan lång tid tillbaka har man kunnat konstatera att
Vättern är känslig för föroreningar. Detta har engagerat
många människor eftersom Vättern har en så stor betydelse
som dricksvattentäkt. Ett par hundra tusen människor får
redan idag sitt färskvatten från Vättern och det finns intresse
från många fler att på sikt kanske få ansluta sig.
Vätterns dricksvatten är än så länge av god kvalitet.
Däremot finns miljöskador och tecken på rubbad balans när
det gäller djur och växter. Om några arter slås ut kan det få
allt större följdverkningar.
Vättern är näringsfattig, har relativt enkla näringskedjor
och lång omsättningstid. Dessa faktorer ökar möjligheten att
belysa och utreda principiella samband och följa såväl
effekterna av en ökande belastning (t.ex. kväve) som en
minskande belastning (t.ex. klororganiska föreningar).
De forskningsförslag som bl.a. Vätternvårdsförbundet
arbetat fram ställer stora krav på systematisk och ekologisk
kunskap. Programmet är av stort allmänt intresse. Även
internationellt finns intresse av att denna forskning görs.
Kväveomsättningen
I Vättern (liksom i Vänern) har kvävehalterna ökat
dramatiskt under den senaste 20-årsperioden. Det rör sig om
en fördubbling, samtidigt som fosforhalten minskat. Oron är
stark för att ekosystemets struktur kan komma att förskjutas.
Via Motala ström lämnar idag Vättern ifrån sig dubbelt så
mycket kväve som för 20 år sedan. Naturvårdsverkets
utredning visar att förändringarna kan bero på interna
processer i Vättern. Det behövs kunskap om vilka processer
det är och hur dessa påverkas av höga halter av metaller och
klororganiska ämnen. Den kunskapen saknas. Främst behövs
vetskap om miljöföroreningarnas effekter på den mikrobiella
kvävecykeln.
Klororganiska ämnen/Dioxin
Precis som när det gäller metallförekomsten så saknas idag
löpande övervakning av tillförseln av klororganiska ämnen
till Vättern. Dessa ämnen kan antas påverka ett flertal
nyckelprocesser i sjön och det är djupt otillfredsställande att
kvalificerad kunskap saknas.
I debatten om dioxin i fisk har Vätternrödingen varit
mycket omdiskuterad. Detta har grundat sig på ett alltför litet
och ofullständigt material. Man vet att fisk i Vättern
innehåller klororganiska föreningar som är typiska för
blekeriutsläpp, men detta är en otillräcklig kunskap. Denna
situation ger upphov till ryktesspridning och stor oro, inte
minst bland Vätterns yrkesfiskare.
Metallförekomsten
Trots att Vättern är en ren sjö är dess bottnar förorenade
av höga metallhalter. Det går inte att med säkerhet bedöma
om metallbelastningen på Vättern tenderar att minska eller
öka. Dessutom saknas nu möjligheter att bedöma om
metaller utgör en delorsak till de förändringar som
registrerats i kvävecykeln och i bottensamhällena i Vättern.
Miljöfarligt gods
En ofta förbisedd riskfaktor är olyckor med transporter av
farligt gods. Vätterns läge i en mycket trafiktät region och
sjöns extrema känslighet för vissa olyckor av detta slag utgör
en uppenbar hotbild. Vättern är ju bl.a. en mycket viktig
vattentäkt. Därför måste effekterna av eventuella olyckor
med farligt gods utredas. Det gäller transporter av gods både
på och runt Vättern. För detta ändamål behövs ett
prognosinstrument, i form av en datamodell som kan
beräkna inblandning och spridning i Vätterns vattenmassa.
Kvävebelastning från trafiken
De kvävemätningar som löpande gjorts i Vättern har visat
att framförallt nitraterna har ökat på ett drastiskt sätt. Detta
är inget unikt för Vättern, men de kan inte härledas från de
kända kvävekällorna. Fortfarande måste fler betydande
källor fastställas, framförallt vill man undersöka trafiktäta
områden.
Bottnarnas ekologi
Betydande koncentrationsförhöjningar av såväl metaller
som klororganiska ämnen finns i Vätterns bottensediment.
Vilken effekt detta får för bottenlevande organismer,
anrikning i näringskedjan, förskjutningar inom och mellan
olika organismgrupper är för närvarande dåligt undersökta.
De senaste 15--20 åren har flera bottenorganismer gått
kraftigt tillbaka, t.ex. laken och djupsiken. Yrkesfiskare och
allmänhet har rapporterat att grund som tidigare var bra
fiskeplatser nu är överväxta och att det är ett ökat påslag av
trådalger på fisknät m.m. Det behövs således en bred studie
av bottensystemets funktion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av stöd och förebyggande
skydd av Vättern som natur- och kulturområde och som
dricksvattentäkt.
Stockholm den 23 januari 1995
Karl-Göran Biörsmark (fp)