Sedan lång tid tillbaka har man kunnat konstatera att Vättern är känslig för föroreningar. Detta har engagerat många människor eftersom Vättern har en så stor betydelse som dricksvattentäkt. Ett par hundra tusen människor får redan idag sitt färskvatten från Vättern och det finns intresse från många fler att på sikt kanske få ansluta sig.
Vätterns dricksvatten är än så länge av god kvalitet. Däremot finns miljöskador och tecken på rubbad balans när det gäller djur och växter. Om några arter slås ut kan det få allt större följdverkningar.
Vättern är näringsfattig, har relativt enkla näringskedjor och lång omsättningstid. Dessa faktorer ökar möjligheten att belysa och utreda principiella samband och följa såväl effekterna av en ökande belastning (t.ex. kväve) som en minskande belastning (t.ex. klororganiska föreningar).
De forskningsförslag som bl.a. Vätternvårdsförbundet arbetat fram ställer stora krav på systematisk och ekologisk kunskap. Programmet är av stort allmänt intresse. Även internationellt finns intresse av att denna forskning görs.
Kväveomsättningen
I Vättern (liksom i Vänern) har kvävehalterna ökat dramatiskt under den senaste 20-årsperioden. Det rör sig om en fördubbling, samtidigt som fosforhalten minskat. Oron är stark för att ekosystemets struktur kan komma att förskjutas.
Via Motala ström lämnar idag Vättern ifrån sig dubbelt så mycket kväve som för 20 år sedan. Naturvårdsverkets utredning visar att förändringarna kan bero på interna processer i Vättern. Det behövs kunskap om vilka processer det är och hur dessa påverkas av höga halter av metaller och klororganiska ämnen. Den kunskapen saknas. Främst behövs vetskap om miljöföroreningarnas effekter på den mikrobiella kvävecykeln.
Klororganiska ämnen/Dioxin
Precis som när det gäller metallförekomsten så saknas idag löpande övervakning av tillförseln av klororganiska ämnen till Vättern. Dessa ämnen kan antas påverka ett flertal nyckelprocesser i sjön och det är djupt otillfredsställande att kvalificerad kunskap saknas.
I debatten om dioxin i fisk har Vätternrödingen varit mycket omdiskuterad. Detta har grundat sig på ett alltför litet och ofullständigt material. Man vet att fisk i Vättern innehåller klororganiska föreningar som är typiska för blekeriutsläpp, men detta är en otillräcklig kunskap. Denna situation ger upphov till ryktesspridning och stor oro, inte minst bland Vätterns yrkesfiskare.
Metallförekomsten
Trots att Vättern är en ren sjö är dess bottnar förorenade av höga metallhalter. Det går inte att med säkerhet bedöma om metallbelastningen på Vättern tenderar att minska eller öka. Dessutom saknas nu möjligheter att bedöma om metaller utgör en delorsak till de förändringar som registrerats i kvävecykeln och i bottensamhällena i Vättern.
Miljöfarligt gods
En ofta förbisedd riskfaktor är olyckor med transporter av farligt gods. Vätterns läge i en mycket trafiktät region och sjöns extrema känslighet för vissa olyckor av detta slag utgör en uppenbar hotbild. Vättern är ju bl.a. en mycket viktig vattentäkt. Därför måste effekterna av eventuella olyckor med farligt gods utredas. Det gäller transporter av gods både på och runt Vättern. För detta ändamål behövs ett prognosinstrument, i form av en datamodell som kan beräkna inblandning och spridning i Vätterns vattenmassa.
Kvävebelastning från trafiken
De kvävemätningar som löpande gjorts i Vättern har visat att framförallt nitraterna har ökat på ett drastiskt sätt. Detta är inget unikt för Vättern, men de kan inte härledas från de kända kvävekällorna. Fortfarande måste fler betydande källor fastställas, framförallt vill man undersöka trafiktäta områden.
Bottnarnas ekologi
Betydande koncentrationsförhöjningar av såväl metaller som klororganiska ämnen finns i Vätterns bottensediment. Vilken effekt detta får för bottenlevande organismer, anrikning i näringskedjan, förskjutningar inom och mellan olika organismgrupper är för närvarande dåligt undersökta.
De senaste 15--20 åren har flera bottenorganismer gått kraftigt tillbaka, t.ex. laken och djupsiken. Yrkesfiskare och allmänhet har rapporterat att grund som tidigare var bra fiskeplatser nu är överväxta och att det är ett ökat påslag av trådalger på fisknät m.m. Det behövs således en bred studie av bottensystemets funktion.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av stöd och förebyggande skydd av Vättern som natur- och kulturområde och som dricksvattentäkt.
Stockholm den 23 januari 1995 Karl-Göran Biörsmark (fp)