Den nya ventilationstekniken har skapat stora problem.
Med hjälp av fläktar tvingas luften ta onaturliga vägar. Att
öppna ett fönster sätter ventilationssystemet ur bruk, varför
det på många ställen installeras fasta fönsterpartier. Allt är
beräknat att fungera på bästa sätt, men i praktiken är det helt
annorlunda.
Störande ljud från fläktar, drag, fel temperatur och dålig
luftkvalitet blir ofta resultatet. Ju mer avancerade
ventilationsanläggningar, desto svårare problem. Det behövs
inte sällan specialutbildade tekniker för att åtgärda en
anläggning, som inte fungerar. Styr- och reglerutrustningen
är ofta inlåst och kan därför inte nås av folk på platsen, vilket
också tycks vara avsikten. Anläggningarna är både
skrymmande och dyra och bidrar till att kostnaden för om-
och nybyggnad skjuter i höjden.
Naturlig ventilation, eller självdragsventilation, var
tidigare den helt dominerande metoden att ventilera lokaler
i Sverige. Det är först under de senaste 30--40 åren, som
mekanisk ventilation har förekommit mera allmänt. Ändå
finns det många fördelar med självdragsventilation, t.ex.
enkelheten, driftssäkerheten, obefintlig elförbrukning och
avsaknad av buller.
Ett viktigt skäl till införande av mekanisk ventilation har
varit den rådande lagstiftningen, som krävt vissa specifika
ventilationssystem. En sådan tvingande lagstiftning finns
inte längre. Genom plan- och bygglagen från 1987 och den
regelsamling som finns i anslutning därtill formuleras ett s.k.
funktionskrav: ''Ett rum skall ha kontinuerlig luftväxling''.
Även de senaste byggreglerna, BBR-94, har med termen
''kontinuerlig.'' En allmän uppfattning är att detta innebär
krav på mekanisk ventilation. Så är emellertid ej fallet.
När representanter för en kommuns miljöansvariga eller
för Arbetarskyddsstyrelsen undersöker luftkvalitén i t.ex. ett
klassrum är det oftast fråga om att mäta koldioxidhalten. Den
får inte överstiga 1.000 ppm. Om man mäter i ett fullsatt
klassrum, som har stängda fönster och där eleverna vistats
under en lektion, klarar rummet som regel inte det uppsatta
gränsvärdet, vilket dessutom är ett värde som är godtyckligt
valt. Resultatet av mätningen blir ofta ett föreläggande om
att vidta åtgärder, vilket är lika med installation av ett nytt
ventilationssystem. Detta kan, med hänsyn till vad som
framhållits ovan, vara en dyr och dålig lösning.
Undersökningar visar också att skolelever, som vistas i äldre
lokaler med självdragsventilation, inte drabbas av allergier i
samma utsträckning som elever i nyare skolsalar med
mekanisk ventilation. Ny teknik, som använder sig av
naturlig ventilation, finns numera och installeras idag på
flera håll.
Boverket, som handhar dessa frågor, bör informera
ansvariga myndigheter om att man är neutral vid val av
ventilationssystem. Man bör dessutom utforma information
om ventilation och skötsel av denna, som är begriplig för
dem som skall fatta beslut om byggnation i t.ex.
kommunerna och för dem som skall sköta anläggningarna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kraven på ventilationssystem.