Den nya ventilationstekniken har skapat stora problem. Med hjälp av fläktar tvingas luften ta onaturliga vägar. Att öppna ett fönster sätter ventilationssystemet ur bruk, varför det på många ställen installeras fasta fönsterpartier. Allt är beräknat att fungera på bästa sätt, men i praktiken är det helt annorlunda.
Störande ljud från fläktar, drag, fel temperatur och dålig luftkvalitet blir ofta resultatet. Ju mer avancerade ventilationsanläggningar, desto svårare problem. Det behövs inte sällan specialutbildade tekniker för att åtgärda en anläggning, som inte fungerar. Styr- och reglerutrustningen är ofta inlåst och kan därför inte nås av folk på platsen, vilket också tycks vara avsikten. Anläggningarna är både skrymmande och dyra och bidrar till att kostnaden för om- och nybyggnad skjuter i höjden.
Naturlig ventilation, eller självdragsventilation, var tidigare den helt dominerande metoden att ventilera lokaler i Sverige. Det är först under de senaste 30--40 åren, som mekanisk ventilation har förekommit mera allmänt. Ändå finns det många fördelar med självdragsventilation, t.ex. enkelheten, driftssäkerheten, obefintlig elförbrukning och avsaknad av buller.
Ett viktigt skäl till införande av mekanisk ventilation har varit den rådande lagstiftningen, som krävt vissa specifika ventilationssystem. En sådan tvingande lagstiftning finns inte längre. Genom plan- och bygglagen från 1987 och den regelsamling som finns i anslutning därtill formuleras ett s.k. funktionskrav: ''Ett rum skall ha kontinuerlig luftväxling''. Även de senaste byggreglerna, BBR-94, har med termen ''kontinuerlig.'' En allmän uppfattning är att detta innebär krav på mekanisk ventilation. Så är emellertid ej fallet.
När representanter för en kommuns miljöansvariga eller för Arbetarskyddsstyrelsen undersöker luftkvalitén i t.ex. ett klassrum är det oftast fråga om att mäta koldioxidhalten. Den får inte överstiga 1.000 ppm. Om man mäter i ett fullsatt klassrum, som har stängda fönster och där eleverna vistats under en lektion, klarar rummet som regel inte det uppsatta gränsvärdet, vilket dessutom är ett värde som är godtyckligt valt. Resultatet av mätningen blir ofta ett föreläggande om att vidta åtgärder, vilket är lika med installation av ett nytt ventilationssystem. Detta kan, med hänsyn till vad som framhållits ovan, vara en dyr och dålig lösning. Undersökningar visar också att skolelever, som vistas i äldre lokaler med självdragsventilation, inte drabbas av allergier i samma utsträckning som elever i nyare skolsalar med mekanisk ventilation. Ny teknik, som använder sig av naturlig ventilation, finns numera och installeras idag på flera håll.
Boverket, som handhar dessa frågor, bör informera ansvariga myndigheter om att man är neutral vid val av ventilationssystem. Man bör dessutom utforma information om ventilation och skötsel av denna, som är begriplig för dem som skall fatta beslut om byggnation i t.ex. kommunerna och för dem som skall sköta anläggningarna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kraven på ventilationssystem.
Stockholm den 19 januari 1995 Lars Hjertén (m)