Byutveckling är en stor uppgift för ett antal statliga verk
och myndigheter. Byutvecklingsgrupper finns i de flesta av
landets kommuner. De har i samverkan med berörda
kommuner, landsbygdskooperationen, Glesbygdsverket och
länsstyrelsernas lantbruksenheter många och intressanta
utvecklingsprojekt för att skapa en levande landsbygd.
Huvudskälet för alla dessa aktiviteter är att förbättra
servicen på landsbygden. Bibehålla och utveckla affärer,
kommunikationer och den kommunala servicen, inte minst
barnomsorgen, skolan och äldrevården.
För att en levande landsbygd skall kunna utvecklas krävs
inte enbart livskraftiga lantbruk. Det krävs också
komplement till dessa som småföretag samt rika möjligheter
till bra boendemiljö som tillfredsställer dem som bor på
landsbygden.
I plan- och bygglagen finns undantag för kravet på
byggnadslov för lantbrukets ekonomibyggnader. Ett
undantag som av hävd och av praktiska skäl kan vara
välbefogade. Dock uppstår ibland, inte allt för sällan,
konflikter mellan en god boendemiljö för grannar till
lantbruksföretag med utbyggnadsplaner. Ett problem som
inte går att lösa med dagens undantag från byggnadslov.
Med dagens lagstiftning äger lantbrukaren rätt att uppföra
ekonomibyggnader mycket nära exempelvis en villatomt.
Lantbrukets tekniska utveckling innebär betydande
miljöproblem med utsläpp i både luft och vatten och inte
minst betydande buller och höga ljudnivåer.
Självklart upplevs det som kränkande av villaägaren, som
med sina 1 000
till 3 000
kvadratmeters tomt, blir påverkad av
lantbruksföretagets utbyggnad, trots att lantbruken numera
består av många 10--100-tal hektar mark med möjligheter till
annan placering av ekonomibyggnaderna.
Dagens lagstiftning ger ingen möjlighet att i förväg pröva
ett ekonomibyggnadsprojekt. Däremot kan klagomål
framföras till länsstyrelsen när bygget färdigställts.
Länsstyrelsen kan då lägga betydande restriktioner på
lantbrukarens drift. Detta innebär att en lantbrukare som lagt
ner flera 100 000-tals kronor i byggkostnader riskerar att få
betydande inskränkningar i lantbrukets drift.
För det moderna lanbruksföretaget med dess tekniskt väl
utvecklade drift och stora ekonomiska investeringar krävs en
lagstiftning som inte omöjliggör eller begränsar lantbrukets
utveckling. Skall målsättningen en levande landsbygd bli en
realitet krävs hänsyn till både lantbrukaren och dennes
grannar. Ingen är oberoende av den andre. Ingen är betjänt
av att den andre förorsakas ekonomiska eller
boendemiljöproblem.
Det moderna landsbygdssamhället bör därför utvecklas
mot mer av samverkan och hänsynstagande. Plan- och
bygglagen bör ändras så att skriftligt samråd med berörda
grannar alltid skall upprättas innan ekonomibyggnaden
uppförs. Uppstår oenighet om lämpligheten av verksamheten
eller placeringen av byggnaden bör i vanlig ordning
kommunens byggnadsnämnd pröva byggnadslov. Innebär
ekonomibyggnaden inte någon störning för de berörda
grannarna bör självklart bygget uppföras utan byggnadslov.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
En sådan ändring av plan- och bygglagen innebär att den
boendemiljö som landsbygdsfamiljen valt kan fredas
samtidigt som lantbrukaren inte riskerar betydande
restriktioner i sin verksamhet när bygget redan är på plats.
Därmed bevaras den harmoni och den bygdegemenskap som
är ett avgörande inslag för att en levande landsbygd skall
kunna fortleva och utvecklas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samråd och eventuellt bygglov för
ekonomibyggnader på jordbruksfastigheter.