Byutveckling är en stor uppgift för ett antal statliga verk och myndigheter. Byutvecklingsgrupper finns i de flesta av landets kommuner. De har i samverkan med berörda kommuner, landsbygdskooperationen, Glesbygdsverket och länsstyrelsernas lantbruksenheter många och intressanta utvecklingsprojekt för att skapa en levande landsbygd.
Huvudskälet för alla dessa aktiviteter är att förbättra servicen på landsbygden. Bibehålla och utveckla affärer, kommunikationer och den kommunala servicen, inte minst barnomsorgen, skolan och äldrevården.
För att en levande landsbygd skall kunna utvecklas krävs inte enbart livskraftiga lantbruk. Det krävs också komplement till dessa som småföretag samt rika möjligheter till bra boendemiljö som tillfredsställer dem som bor på landsbygden.
I plan- och bygglagen finns undantag för kravet på byggnadslov för lantbrukets ekonomibyggnader. Ett undantag som av hävd och av praktiska skäl kan vara välbefogade. Dock uppstår ibland, inte allt för sällan, konflikter mellan en god boendemiljö för grannar till lantbruksföretag med utbyggnadsplaner. Ett problem som inte går att lösa med dagens undantag från byggnadslov.
Med dagens lagstiftning äger lantbrukaren rätt att uppföra ekonomibyggnader mycket nära exempelvis en villatomt. Lantbrukets tekniska utveckling innebär betydande miljöproblem med utsläpp i både luft och vatten och inte minst betydande buller och höga ljudnivåer.
Självklart upplevs det som kränkande av villaägaren, som med sina 1 000 till 3 000 kvadratmeters tomt, blir påverkad av lantbruksföretagets utbyggnad, trots att lantbruken numera består av många 10--100-tal hektar mark med möjligheter till annan placering av ekonomibyggnaderna.
Dagens lagstiftning ger ingen möjlighet att i förväg pröva ett ekonomibyggnadsprojekt. Däremot kan klagomål framföras till länsstyrelsen när bygget färdigställts. Länsstyrelsen kan då lägga betydande restriktioner på lantbrukarens drift. Detta innebär att en lantbrukare som lagt ner flera 100 000-tals kronor i byggkostnader riskerar att få betydande inskränkningar i lantbrukets drift.
För det moderna lanbruksföretaget med dess tekniskt väl utvecklade drift och stora ekonomiska investeringar krävs en lagstiftning som inte omöjliggör eller begränsar lantbrukets utveckling. Skall målsättningen en levande landsbygd bli en realitet krävs hänsyn till både lantbrukaren och dennes grannar. Ingen är oberoende av den andre. Ingen är betjänt av att den andre förorsakas ekonomiska eller boendemiljöproblem.
Det moderna landsbygdssamhället bör därför utvecklas mot mer av samverkan och hänsynstagande. Plan- och bygglagen bör ändras så att skriftligt samråd med berörda grannar alltid skall upprättas innan ekonomibyggnaden uppförs. Uppstår oenighet om lämpligheten av verksamheten eller placeringen av byggnaden bör i vanlig ordning kommunens byggnadsnämnd pröva byggnadslov. Innebär ekonomibyggnaden inte någon störning för de berörda grannarna bör självklart bygget uppföras utan byggnadslov. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
En sådan ändring av plan- och bygglagen innebär att den boendemiljö som landsbygdsfamiljen valt kan fredas samtidigt som lantbrukaren inte riskerar betydande restriktioner i sin verksamhet när bygget redan är på plats. Därmed bevaras den harmoni och den bygdegemenskap som är ett avgörande inslag för att en levande landsbygd skall kunna fortleva och utvecklas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samråd och eventuellt bygglov för ekonomibyggnader på jordbruksfastigheter.
Stockholm den 19 januari 1995 Sigge Godin (fp)