Motion till riksdagen
1994/95:Bo503
av Gullan Lindblad (m)

Elöverkänslighet


Frågor om elöverkänslighet med hudproblem och andra
symptom uppmärksammades först i anslutning till
bildskärmsarbete. Under senare år har uppmärksamheten
vidgats till besvär som inte enbart varit bildskärmsrelaterade
utan där närheten till elledningar, elektriska maskiner och
lysrör m.m. har angivits vara en utlösande faktor. Många
människor kan inte vistas i en normal bostad utan har måst
söka sig till en miljö som är praktiskt taget fri från elektriska
och magnetiska fält, t.ex. fritidshus och husvagnar.
Sedan undertecknad m.fl. tidigare avgivit motioner
rörande elöverkänslighet har en del hänt. Arbetsmiljöfrågan
liksom bostadssituationen för elallergikerna har på senare år
tagits på allvar. Ännu återstår emellertid en hel del att göra.
Framförallt krävs fortsatt forskning på området.
Därom har de lärde tvistat
Bara för några år sedan förnekade en del läkare och
vetenskapsmän att det fanns några som helst tecken på
hälsoproblem förknippade med kraftfrekventa elektriska
fält. De sjukas symptom hänfördes ofta till stressfaktorer och
psykiska besvär. Även idag tycks en del oenighet råda, men
allt fler läkare och forskare såväl här hemma som utomlands
tar numera frågan på allvar och ägnar sig åt allsidig forskning
i ämnet.
Fortsatt forskning nödvändig
I Sverige har forskning om problemen kring de
elektromagnetiska fälten bedrivits vid bl.a.
Arbetsmiljöinstitutet, och de resultat som åstadkommits har
återkommande summerats bl.a. vid seminarier anordnade av
Arbetsmiljöinstitutet, Arbetsmarknadsdepartementet och
Ingenjörsvetenskapsakademien. Arbetarskyddsstyrelsen och
Boverket har engagerat sig i frågorna. Vissa kommuner har
bedrivit elsanering av bostäder och lärosalar, och vissa
företag har nått lyckade resultat med elsanering av
arbetsplatser.
Vattenfall har tillsammans med andra industrier engagerat
sig i forskning och arbetsmiljöfrågor.
NUTEK arbetar bl.a. med frågor kring bostäder och
lokaler i närheten av kraftledningar.
Socialstyrelsen har helt nyligen publicerat en vetenskaplig
utvärdering av dagens kunskap när det gäller samband
mellan elektrisk-magnetiska fält och hälsoeffekter. En
arbetsgrupp, som på Socialstyrelsens uppdrag arbetat sedan
november 1993, har bedömt frågan om det finns hälsorisker
vid exponering för elektriska och magnetiska fält i form av
cancer och reproduktionsstörningar eller hudförändringar.
Den samlade bedömningen har blivit att det inte finns något
övertygande sådant samband. Nyligen publicerade nordiska
studier antyder dock en ökad risk för leukemier hos barn i
samband med elektriska och magnetiska fält från
kraftledningar nära bostäder. Socialstyrelsen understryker att
de elkänsligas symptom måste tas på allvar och att fortsatt
forskning bör ske på området.
SoS-rapporten 1994:18 Magnetfältsmätningar i bostäder
och på daghem ger bl.a. underlag till diskussion om vilka
nivåer på kraftfrekventa magnetfält som råder i bostäder som
inte ligger nära kraftledningar. Bostäder i Stockholm och
Bollnäs har undersökts. Den slutsats som dras är att
obalansströmmar i det elektriska nätet är den viktigaste
källan till magnetfältsexponering i bostäder och på daghem
som inte ligger intill kraftledningar och att magnetfältsnivån
är signifikant högre i Stockholm än i Bollnäs.
Socialstyrelsen anser att fortsatta studier av
magnetfältsexponering bör inkludera registreringar med
personburna ''dosimetrar'' för att få kännedom om
individexponeringen och att andra parametrar än amplituden
på magnetfältet bör registreras, t.ex. polarisationen och
andelen övertoner.
Kortsiktiga mål
Som framgår av redovisningen ovan pågår en rad studier
och forskningsprojekt. Även om företag och myndigheter
engagerat sig starkt i forskning och olika projekt kring
överkänslighet har staten ett övergripande ansvar för att
fortsatt intensiv forskning bedrivs på området.
Särskilt viktigt äratt stödja fortsatta
provokationsstudieratt kartlägga försök med elsanering på
arbetsplatser och i bostäder samt systematiskt analysera
effekterna av dessa åtgärderatt stödja fortsatt forskning
kring organiska skador.
Långsiktigt mål
Det långsiktiga målet bör vara att tillägna sig sådana
kunskaper om bakomliggande mekanismer att förebyggande
insatser kan göras.
Med ökad kunskap bör kostnadseffektiva åtgärder också
kunna sättas in hos personer som redan drabbats av
elöverkänslighet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt forskning om elöverkänslighet.

Stockholm den 16 januari 1995

Gullan Lindblad (m)