Tiden är nu mogen för att ta ett nationellt grepp på
samordning av data om våra naturtillgångar. Vi syftar till det
som ibland kallas för landskapsinformation men som
förenklat kan sägas vara de uppgifter som finns på allmänna
topografiska och geologiska kartor samt sjökort.
Den snabba utvecklingen, som nu sker på IT-området samt
regeringens satsningar på IT, ställer också stora krav på
informationens tillgänglighet och aktualitet. Även om
elektroniska motorvägar blir ännu vanligare tar det trots allt
tid att ''köra runt'' på dessa för att söka information. Det är
viktigt att veta om att det finns tillgång till data och var den
finns. Genom IT kommer möjligheten till återkomst av data
att förbättras avsevärt.
I den nya tekniken följer också helt nya möjligheter till att
kombinera, analysera och presentera data. Inte bara på kartor
utan direkt i datorerna och på skärmbilder. GIS (Geografiskt
Informationssystem) är ett viktigt verktyg för kombination,
analys och presentation av lägesbundna data enbart eller
tillsammans med andra uppgifter. Vi är övertygade om att
den nya tekniken och en nationell infrastruktur av databaser
kan ge stora samhällsvinster. För att informationen skall
fungera måste kvaliteten var så hög att överföringar och
hantering i olika system är möjlig. Vi vet också att det pågår
mycket standardiseringsarbete i Sverige, Europa och
internationellt på detta område.
I USA har denna fråga blivit så central att president
Clinton i våras utfärdade en ''executive order'' om en
nationell infrastruktur för geografisk data med
inrikesministern som huvudansvarig för en kommitté.
Clintons order går i korta drag ut på att ett elektriskt
''Clearinghouse'' etableras, dokumentation av databaser
skall följa standard, alla skall göra planer för hur data skall
göras tillgängliga samt att inte starta datainsamling utan att
fråga ''Clearinghouse''.
Med ''Clearinghouse'' för lägesbundna data menas ett
nätverk för producenter, driftsorgan och användare för
lägesbundna data som är elektroniskt sammankopplade. En
strategi skall utvecklas för att maximera samverkanseffekter
mellan statliga och lokala myndigheter och andra
organisationer för att fördela kostnader och förbättra
effektiviteten i tillgång till lägesbundna data.
Databasutbyggnad
Uppbyggnad av databaser sker nu på många håll i landet.
Våra främsta myndigheter för geografiska data,
Lantmäteriverket (LMV), Sveriges geologiska
undersökningar (SGU) och Sjöfartsverket (SjöV), har
upprättade planer på att överföra all information från kartor
till databaser. En ökad samordning sker angående frågor om
standard, format, teknik, prissättning m.m. Det är dock en
väsentlig skillnad ifråga om tidsplan och aktualitet i
databasuppbyggnaden.
Medan LMV och SjöV har en total yttäckning av landet
med aktuell information och snabb övergång till digital
information har landet fortfarande stora vita fläckar vad
gäller jord, berg och grundvatten. SGUs nuvarande resurser
räcker endast för att täcka 75 % av landet de närmaste 25
åren.
Sverige skall var ett föregångsland på IT-området. Av
avgörande betydelse är naturligtvis att vi har relevant
information för utbyte i den nationella infrastrukturen.
Grundläggande geografisk information om vår miljö är en
absolut förutsättning för att Sverige skall vara ett modernt
land. De tekniska förutsättningarna finns nu överallt i vårt
samhälle men det som har kommit på efterkälken är
samordning, insamling av information och uppbyggnad av
databaser.
Det är viktigt att myndigheterna på området får en
samordning, en samordningsmyndighet. De behöver mera
stöd för sina specifika behov för att kunna samordna
databasuppbyggnaden. Det är inte rationellt för samhället att
var och en på sitt håll bygger upp nödvändiga databaser med
offentliga medel. Genom att nämnda myndigheter får en
förstärkt roll kan riktlinjer och föreskrifter utfärdas för bl.a.
standard och kvalitet beträffande insamlade uppgifter.
Samordningsmyndigheten bör också ges rätt att föreskriva
skyldigheter för dataproducenter att kontakta berörd
myndighet innan ev datainsamling sker. Detta kan förbättra
landets situation när det gäller att skapa en nationell
infrastruktur för geografisk data.
En ytterligare viktig faktor för samordning av våra
geografiska data är prissättningen. Det skall alltid vara
fördelaktigare att erlägga en avgift för att nyttja nödvändiga
data än att själv samla in uppgifterna från grunden. Avgiften
skall vara så låg att alla som har behov också har möjlighet
att använda den.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en samordningsmyndighet för
geografisk data,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
befintliga lagar och förordningar angående prissättning av
geografisk data,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppbyggnad av databaser för jord,
berg och grundvatten.
Stockholm den 25 januari 1995
Sinikka Bohlin (s)
Alf Eriksson (s)