Bakgrund
Tiden är nu mogen för att ta ett nationellt grepp på samordning av data om våra naturtillgångar. Vi syftar till det som ibland kallas för landskapsinformation men som förenklat kan sägas vara de uppgifter som finns på allmänna topografiska och geologiska kartor samt sjökort.
Den snabba utvecklingen, som nu sker på IT-området samt regeringens satsningar på IT, ställer också stora krav på informationens tillgänglighet och aktualitet. Även om elektroniska motorvägar blir ännu vanligare tar det trots allt tid att ''köra runt'' på dessa för att söka information. Det är viktigt att veta om att det finns tillgång till data och var den finns. Genom IT kommer möjligheten till återkomst av data att förbättras avsevärt.
I den nya tekniken följer också helt nya möjligheter till att kombinera, analysera och presentera data. Inte bara på kartor utan direkt i datorerna och på skärmbilder. GIS (Geografiskt Informationssystem) är ett viktigt verktyg för kombination, analys och presentation av lägesbundna data enbart eller tillsammans med andra uppgifter. Vi är övertygade om att den nya tekniken och en nationell infrastruktur av databaser kan ge stora samhällsvinster. För att informationen skall fungera måste kvaliteten var så hög att överföringar och hantering i olika system är möjlig. Vi vet också att det pågår mycket standardiseringsarbete i Sverige, Europa och internationellt på detta område.
I USA har denna fråga blivit så central att president Clinton i våras utfärdade en ''executive order'' om en nationell infrastruktur för geografisk data med inrikesministern som huvudansvarig för en kommitté. Clintons order går i korta drag ut på att ett elektriskt ''Clearinghouse'' etableras, dokumentation av databaser skall följa standard, alla skall göra planer för hur data skall göras tillgängliga samt att inte starta datainsamling utan att fråga ''Clearinghouse''.
Med ''Clearinghouse'' för lägesbundna data menas ett nätverk för producenter, driftsorgan och användare för lägesbundna data som är elektroniskt sammankopplade. En strategi skall utvecklas för att maximera samverkanseffekter mellan statliga och lokala myndigheter och andra organisationer för att fördela kostnader och förbättra effektiviteten i tillgång till lägesbundna data.
Databasutbyggnad
Uppbyggnad av databaser sker nu på många håll i landet. Våra främsta myndigheter för geografiska data, Lantmäteriverket (LMV), Sveriges geologiska undersökningar (SGU) och Sjöfartsverket (SjöV), har upprättade planer på att överföra all information från kartor till databaser. En ökad samordning sker angående frågor om standard, format, teknik, prissättning m.m. Det är dock en väsentlig skillnad ifråga om tidsplan och aktualitet i databasuppbyggnaden.
Medan LMV och SjöV har en total yttäckning av landet med aktuell information och snabb övergång till digital information har landet fortfarande stora vita fläckar vad gäller jord, berg och grundvatten. SGUs nuvarande resurser räcker endast för att täcka 75 % av landet de närmaste 25 åren.
Sverige skall var ett föregångsland på IT-området. Av avgörande betydelse är naturligtvis att vi har relevant information för utbyte i den nationella infrastrukturen. Grundläggande geografisk information om vår miljö är en absolut förutsättning för att Sverige skall vara ett modernt land. De tekniska förutsättningarna finns nu överallt i vårt samhälle men det som har kommit på efterkälken är samordning, insamling av information och uppbyggnad av databaser.
Det är viktigt att myndigheterna på området får en samordning, en samordningsmyndighet. De behöver mera stöd för sina specifika behov för att kunna samordna databasuppbyggnaden. Det är inte rationellt för samhället att var och en på sitt håll bygger upp nödvändiga databaser med offentliga medel. Genom att nämnda myndigheter får en förstärkt roll kan riktlinjer och föreskrifter utfärdas för bl.a. standard och kvalitet beträffande insamlade uppgifter. Samordningsmyndigheten bör också ges rätt att föreskriva skyldigheter för dataproducenter att kontakta berörd myndighet innan ev datainsamling sker. Detta kan förbättra landets situation när det gäller att skapa en nationell infrastruktur för geografisk data.
En ytterligare viktig faktor för samordning av våra geografiska data är prissättningen. Det skall alltid vara fördelaktigare att erlägga en avgift för att nyttja nödvändiga data än att själv samla in uppgifterna från grunden. Avgiften skall vara så låg att alla som har behov också har möjlighet att använda den.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samordningsmyndighet för geografisk data,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av befintliga lagar och förordningar angående prissättning av geografisk data,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbyggnad av databaser för jord, berg och grundvatten.
Stockholm den 25 januari 1995 Sinikka Bohlin (s) Alf Eriksson (s)