Regeringen har fattat beslut om att tillsätta en ny utredning
med uppgift att utreda och analysera förutsättningarna för
den framtida bostadsförsörjningen. Efter de senaste årens
kollaps för bostads- och byggsektorn är initiativet mycket
välkommet. Om inget görs för att aktivt stimulera
bostadsförsörjningen kommer Sverige att nalkas en
omfattande bostadskris mot slutet av detta årtionde. Vikten
av långsiktigt stabila villkor för bostadssektorn kan därför
inte nog understrykas.
Att döma av den förhandsinformation som regeringen
lämnat angående bostadsutredningen kommer den att
koncentrera sina ansträngningar på bostadsförsörjningen och
det därmed sammanhängande finansieringssystemet. Detta
är kärnfrågan. Bostadsfrågan är en av välfärdssamhällets
bärande balkar. Den nya bostadsutredningen måste skapa
villkor som gör det möjligt att även framdeles bedriva en
bostadspolitik med sociala ambitioner.
I regeringens förhandsinformation saknas emellertid en
frågeställning av central och övergripande betydelse.
Miljöperspektivet har inte omnämnts som en av utredningens
utgångspunkter.
Riksdagen har i många sammanhang uttalat att miljö- och
naturresurshushållningskrav måste vara styrande för all
samhällsverksamhet. Detta betonas inte minst i Agenda 21.
Miljökrav och vårt långsiktiga behov av ekologiskt uthålliga
system måste genomsyra samtliga samhällsområden.
Agenda 21 framhåller exempelvis betydelsen av sunda och
hälsosamma bostäder, en integrerad syn på
samhällsplanering och hushållning med naturresurser etc.
Det är av synnerligen stor vikt att dessa utgångspunkter nu
får ett konkret genomslag i samhällsplaneringen. Stat,
kommun och bostadssektorns alla aktörer har här en
nyckelroll. Men också allt mer medvetna och aktiva
konsumenter. Det spirande intresset för olika typer av
''ekolösningar'' inom bostadssektorn kan ses som en
lovande utveckling och illustrerar betydelsen av ett nära
samspel mellan konsumenterna, branschen samt stat och
kommun som pådrivare och kravställare i processen.
Mycket tyder på att bostads- och byggsektorn har en
nyckelroll i strävan mot ett kretsloppssamhälle. Material-
och råvaruflödet inom byggsektorn är betydande.
Användningen av artificiella och kemiskt baserade produkter
likaså. Under senare år har dessutom allt fler samband
mellan människors (o)hälsa och boendemiljön avslöjats.
Många talar t.o.m. om bostaden som en betydande potentiell
hälsofara.
En ekologiskt inriktad bostadsproduktion kan således få en
betydelsefull roll i samhällets successiva omställning mot
allt mer miljöanpassade processer. Att en sådan utveckling
är tekniskt och ekonomiskt möjlig inom bostads- och
byggsektorn finns det redan talrika bevis på. Runt om i landet
växer i dag olika typer av ekobyar fram. HSBs
bostadsrättsförening Tusenskönan i Västerås är ett av flera
exempel på att miljötänkandet börjat slå rot även i
flerfamiljsproduktion. Enstaka exempel på
materialåtervinning vid rivning/nyproduktion förekommer
också, men är än så länge isolerade.
Man måste således konstatera att trots omfattande FoU-
framsteg inom byggmaterial- och konstruktionsområdet går
processen trögt. Än så länge är ''ekoprojekten'' mer exempel
på nischbyggande i en svår marknadssituation än uttryck för
en principiellt ny inriktning. Merparten av dagens
produktion sker dessvärre utan några mer avgörande
miljöambitioner. ''Danellsystemets'' regler tar nämligen
inga hänsyn till lösningar som är bra ur miljösynpunkt.
Därmed fortsätter vi att bygga oss fast i en långsiktigt osund
livsmiljö.
Vad som fordras är en kraftig signal från samhället som
aktivt uppmuntrar och styr framtidens produktion i mer
ekologiska banor. Exempel på åtgärder eller förändringar i
branschens beteende som samhället bör stimulera:
Upphandling bör ske miljömedvetet för att undvika onödigt
spill.Byggavfall bör sorteras.Byggandet bör i största
möjliga utsträckning naturanpassas för lokalisering av passiv
solvärme och där ianspråktagen grönyta nyskapas.Hög
självförsörjningsgrad med småskaliga, lokala system bör
uppmuntras.Naturlig ventilation.Sunda, beprövade och
underhållsbara material som inte skadar människa, djur eller
natur vid utvinning, produktion eller användning. Materialen
återvinns eller används för energiproduktion.
Energibesparande och eleffektiva system och
installationer.Förnyelsebara energikällor.
Omhändertagande av dagvatten.Källsortering av urin,
fekalier och bad-, disk- och tvättvatten i lämpliga fraktioner.
Om möjligt bör de renas lokalt och ingå i kretsloppet.
Källsortering av sopor samt varmkompostering av
hushållsavfall.Odlingsmöjligheter för lokala förhållanden.
etc.
Ovanstående exempel visar att ett ekologiskt
betraktelsesätt i bostadsproduktionen vare sig är något
''flummigt'' eller orealistiskt ur teknisk synvinkel.
Kunnandet och tillämpningarna finns i stor utsträckning
redan i dag. Vad som saknas är tillräckligt starka incitament
för att bryta sektorns slentriantänkande och för att stimulera
marknaden för de nya produkterna.
På denna punkt är samhällets stödsystem till byggandet av
central betydelse. Om stödet i högre grad stimulerade en
miljöanpassad bostadsproduktion både vid ny- och
ombyggnad skulle detta få mycket stor betydelse. Formerna
för ett sådant system måste självfallet närmare utredas.
Systemet måste vara enkelt till sin utformning och möjligt att
kontrollera. Vidare bör utredningen analysera den lämpliga
mixen mellan tvingande lagstiftning på detta område och
ekonomiska incitament.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett nytt
finansierings/regelsystem för bostads- och byggsektorn
utreds med sikte på att medvetet styra material och processer
mot större miljö- och naturhänsyn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett kretsloppsanpassat
bostadsbyggande.