Motion till riksdagen
1994/95:Bo231
av Knut Billing m.fl. (m)

Anslagsfrågor inom mark- och bostadspolitikens område


En av de viktigaste faktorerna för kostnadsutvecklingen på
bostadsmarknaden är räntan. Räntan är i sin tur starkt
beroende av det statsfinansiella läget. Detta sammanhang
leder till slutsatsen att varje ansvarsfull bostadspolitiker
främst bör engagera sig i arbetet med att få ordning på statens
finanser. Inom vårt ansvarsområde föreslår vi därför, utöver
regeringens förslag, nedanstående besparingar, för att bidra
till en förstärkning av budgeten.
Boverket
Med ökad avreglering och mer inslag av
marknadsekonomi inom bostadsmarknaden, minskar
behovet av Boverkets verksamhet. Vi föreslår därför att
Boverkets anslag för budgetåret reduceras med 30 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag. För budgetåret
1998 medför detta en nivåsänkning om 20 miljoner kronor.
Minskade räntesubventioner
Subventionssystemen leder till fördyringar och en
snedvridning av marknaden. Bostadssubventionssystemen
har tidigare varit utgiftsexpansiva och kraftigt bidragit till de
dåliga statsfinanserna. Den borgerliga regeringen initierade
en avveckling av subventionssystemen som vi anser bör
fortgå i en högre takt än vad regeringen föreslår. Vi föreslår
att avtrappningen inom det äldre räntebidragssystemet sker
med 0,667 procentenheter årligen för egna hem och med 0,5
procentenheter årligen för flerbostadshus. Detta medför en
besparing för budgetåret på 1 100 miljoner kronor. För
budgetåret 1998 har reduceringen av bidraget uppnått en nivå
om 2 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Bostadsbidrag
Vi föreslår en ytterligare sänkning av bostadsbidraget
jämfört med regeringens förslag. Vårt förslag innebär att
bostadsbidraget för ungdomshushåll utan barn avskaffas.
Detta medför en budgetförstärkning på 830 miljoner kronor.
1998 uppgår nivåsänkningen av anslaget till 550 miljoner
kronor. Nettoeffekten beräknas till 620 miljoner kronor
respektive 410 miljoner kronor.
Bidrag till förbättring av inomhusklimatet
Onekligen kan många lokaler vara i behov av en
förbättring av inomhusklimatet, eller andra åtgärder. Det är
dock inte rimligt att staten för varje lokaliserat problem skall
införa ett bidrag och finansiera åtgärderna. Det åligger varje
fastighetsägare att själv ta ansvar för reparation, underhåll
och upprustning av sina lokaler, och därmed även ansvara för
finansieringen. Vi föreslår att detta anslag avskaffas.
Budgetförstärkningen uppgår till 125 miljoner kronor för
budgetåret. Budgeteffekten kvarstår för 1998.
Bidrag till allmänna samlingslokaler samt
handikappanpassning av dylika
Sverige är idag rikt utrustat med konferens- och
samlingslokaler av hög standard. Vi anser det därför vara
omotiverat med ett särskilt stöd till denna sorts anläggningar.
Vi föreslår därför att anslaget skall vara avvecklat senast
1997. Budgetförstärkningen uppgår till 20 miljoner kronor
för budgetåret och uppgår till totalt 40 miljoner kronor 1998.
Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
Boendemiljöns utformning är av stor betydelse för de
flesta. Av den anledningen ligger det också i
fastighetsägarens intresse att utforma närmiljön så attraktivt
som möjligt ur de boendes perspektiv. Ett särskilt statligt
bidrag för denna sorts investeringar kan inte anses vara
motiverat. Vi föreslår att anslaget avvecklas, vilket medför
en budgetförstärkning på 20 miljoner kronor för budgetåret.
Budgeteffekten för 1998 är 15 miljoner kronor.
Länsstyrelserna
Vår politik medför en ökad avreglering och minskad
byråkrati. Detta bör även avspegla sig inom den offentliga
administrationen. Vi föreslår därför att anslaget till
länsstyrelserna reduceras med 10 procent. För budgetåret
medför detta en förstärkning av budgeten med 270 miljoner
kronor i jämförelse med regeringens förslag. Budgeteffekten
för 1998 uppgår till 170 miljoner kronor.
Sammanfattning
Sammantaget uppgår besparingen för budgetåret 1995/96
till 1 770 miljoner kronor utöver regeringens förslag. 1998
har en nivåsänkning av budgeten om 2 980 miljoner kronor
(netto) jämfört med regeringens förslag uppnåtts.
Besparingarna inriktas på en minskning av subventioner och
ökad marknadsanpassning av verksamheter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att under anslaget G 1 inom
Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen
minskat anslag med 30
000
000 kr,
2. att riksdagen beslutar att under anslaget G 3 inom
Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen
minskat anslag med 1
100
000
000 kr,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 inom
Socialdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen
minskat anslag med 830
000
000 kr,
4. att riksdagen beslutar att anslaget G 13 inom
Näringsdepartementet utgår ur budgeten,
5. att riksdagen beslutar att under anslaget E 3 inom
Civildepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen
minskat anslag med 20
000
000 kr, samt att avvisa hemställan under 1 och 2,
6. att riksdagen beslutar att anslaget C 26 inom
Kulturdepartementet utgår ur budgeten,
7. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 inom
Civildepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen
minskat anslag med 270
000
000 kr.

Stockholm den 25 januari 1995

Knut Billing (m)

Sten Andersson (m)

Stig Grauers (m)

Inga Berggren (m)

Peter Weibull Bernström (m)

Ulla Löfgren (m)

Jan-Olof Franzén (m)

Mikael Odenberg (m)

Lennart Hedquist (m)

Kent Olsson (m)