Allmänna samlingslokaler är en omistlig resurs för bevarandet och utvecklandet av Sveriges demokrati och kulturliv. På ideell väg verkar tusentals människor med att sköta, underhålla, förvalta, förbättra och bygga lokaler för detta ändamål. Det är detta arbete som varit grunden för utbyggnaden av Bygdegårdarna, Folkets Hus och Park samt Nykterhetsrörelsens samlingslokaler.
Ända sedan i början av 40-talet har riksdag och regering ansett att detta arbete för demokratins fortsatta utveckling skall stödjas och uppmuntras. Även kommunerna har fått motsvarande möjlighet att stödja samlingslokalerna. Detta har haft mycket stor betydelse för möjligheten att hålla god kvalitet på mötesplatsen och även uppmuntrat till fortsatt ideellt arbete.
De medel som varje år ställts till förfogande har däremot inte motsvarat de behov som finns. Detta har inneburit att det blivit både väntetid och kö för att erhålla medel. Idag uppgår väntetiden till åtskilliga år innan ett angeläget projekt kan sätta igång.
Under senare år har samlingslokalorganisationerna orienterat sig mot en ännu högre grad av samutnyttjande av lokalerna, dvs inte bara många föreningar i samma lokaler utan också andra, ofta kommunala och kommunalstödda, verksamheter på tider då samlingslokalen inte upptas av ideell verksamhet. Sådan samordning har fått stor betydelse på en hel del små orter för möjligheten att kunna erbjuda kommunal service till rimlig kostnad. Många sådana projekt har kommit till stånd under den senaste 6--7-årsperioden. De flesta av dessa hade dessvärre inte blivit verklighet om man hade fått invänta sin turordning för medelstilldelning. De har därför fått tillstånd att bygga trots att statliga medel inte har kunnat påräknas förrän efter 3--5 år.
Dessa beslut har kallats dispensbeslut.
I propositionen föreslås nu att bidrag till allmänna samlingslokaler skall minskas med ca 20.000.000 kronor under kommande budgetår.
Vi har förståelse för att regeringen i det statsfinansiella läge som råder tvingas skära i de flesta kostnader och anslag. Neddragningen kan dock få mycket allvarliga konsekvenser för de föreningar som i samverkan med kommunen tagit på sig att medverka till lösandet av samhällsservice, byggt på dispens i avvaktan på beslut av Boverket om kommande anslag. 43 lokala samlingslokalsföreningar har beviljats dispens och naturligtvis räknat in en viss fördröjning i finansieringen i sina driftskalkyler. En följd av den föreslagna minskningen av anslaget till allmänna samlingslokaler blir helt naturligt att många angelägna projekt får skjutas på framtiden.
Men en annan och mycket värre situation kan komma att uppstå för många av de lokala samlingslokalsföreningar som redan genomfört sin investering. I värsta fall kan man inte utesluta risk för konkurser för vissa föreningar. Samlingslokalsdelegationen bör därför ges i uppdrag att redovisa till regeringen om minskningen av anslaget till samlingslokaler kan få de allvarliga effekter som redovisats ovan.
En betydande del av byggarbetskåren står fortfarande utan arbete samtidigt som det finns ett stort antal goda samlingslokalsprojekt spridda över landet som skulle startas om det kunde utgå någon form av byggstöd. I de fortsatta överväganden som regeringen aviserar bör man pröva möjligheten att använda byggstödet till att både skapa arbete och bra samlingslokaler till medborgarnas fromma.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidraget till allmänna samlingslokaler.
Stockholm den 24 januari 1995 Kjell Nordström (s) Åke Gustavsson (s) Göran Magnusson (s) Elving Andersson (c)