1994 beräknades endast 8 000 lägenheter påbörjas. Även om det finns en del tomma lägenheter vet vi också att många ungdomar och andra inte haft ekonomiska möjligheter att skaffa sig ett eget boende. Vi vet också att många ungdomar återvänt till föräldrahemmet och ordnat sitt boende på detta sätt.
Andra boendekategorier har också behov av ett boende. De tomma lägenheterna finns i stor utsträckning på orter som inte är expansiva, medan regioner med tillväxt i stort sett saknar lediga lägenheter. Den nu startade politiken kommer att leda till växande produktion och ökad sysselsättning som på kort tid leder till en snabbt växande efterfrågan av bostäder på dessa orter. Det är därför angeläget att redan nu planera för en sådan situation.
Regeringens ekonomisk-politiska proposition 1994/95:25 samt den ekonomiska politiken innehåller många viktiga förslag till gagn för byggnadsindustrin i sin helhet. Förslag som kan leda till en tidigareläggning av byggnadsinvesteringar.
Arbetslösheten och bristen på projekt är emellertid mycket stora inom byggnadsindustrin. Cirka 40 procent av byggnadsarbetarna beräknas stå utanför den ordinarie arbetsmarknaden under lång tid. Med långtidsarbetslöshet följer risken att den kunskapskompetens som utmärker svenskt byggande avmattas och försvinner.
Branschen har vid flera tillfällen under åren självsanerat sig och torde nu ha den storlek som kan anses acceptabel för svenskt vidkommande.
Med det låga bostadsbyggande som för närvarande råder och det behov som man kan förvänta, är det viktigt att regeringen noga följer utvecklingen. Regeringen bör inför riksdagen kontinuerligt redogöra för den aktuella situationen och föreslå eventuella åtgärder i samband med kompletteringspropositionen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det låga bostadsbyggandet.
Stockholm den 24 januari 1995 Ronny Olander (s) Claes-Göran Brandin (s)