Riksdagen har tidigare beslutat om en ny lag om
bostadsanpassningsbidrag. Denna lag ersätter bl.a. tidigare
förordningar om bostadsanpassning. Fr.o.m. den 1 januari
1993 har flertalet statsbidrag inordnats i ett generellt system
för de statliga bidragen. Med hänsyn till
bostadsanpassningens viktiga roll för äldre och
handikappade har riksdagen beslutat om den nya lagen.
Lagen ger kommunerna en skyldighet att svara för
verksamheten.
Ellallergiker är organiserade i Föreningen för El- och
Bildskärmsskadade. Föreningen har 1 400
medlemmar och uppskattar antalet elallergiker till ca
2 000
personer
Den hittills bedrivna forskningen har inte kunnat klarlägga
orsakerna till elöverkänslighet. Överkänsligheten har
troligen flera orsaker av vilka känslighet för elektriska och
magnetiska fält kan vara en. Men också andra orsaker som
allergier, ljudkänslighet och kemiska ämnen kan ha
betydelse.
Nu har Enheten för Experimentell Dermatologi vid
Karolinska institutet i en metodstudie funnit att möjligt
samband mellan reaktioner hos en försöksgrupp och
exposition för högfrekventa fält. Man har provocerat ett antal
överkänsliga med mobiltelefoner i dubbelblinda försök. En
av försökspersonerna kunde avgöra om telefonen var av-
eller påslagen i nio försök av lika många möjliga. Personen
reagerade såväl med akuta som fördröjda reaktioner. De
andra personerna i testgruppen hade dock en sämre
träffsäkerhet.
Betydelsen av dessa resultat är svårt att uttala sig om innan
ytterligare forskning har genomförts.
Nu hotas viktig forskning om hudskador vid
bildskärmsarbete av nedläggning. Docent Olle Johansson
vid Karolinska institutet får inte ut beviljade
forskningsanslag och hans lokaler krymps. I våras beviljade
Arbetsmiljöfonden 800 000
kronor för tre års forskning, men inga pengar har
utbetalts. Däremot har många miljoner gått till forskare som
anser att bildskärmsskadorna är psykiska. Rimligen bör
forskningen få fortsätta för att klarlägga om
bildskärmsarbete har farliga hälsoeffekter.
Eftersom elöverkänslighet inte existerar officiellt blir
handläggningen ofta godtycklig från samhällets sida. De
som är drabbade möts ofta av oförståelse av många instanser
såsom läkare, tandläkare, försäkringskassa och kommunen.
Eftersom kommunerna handlägger och beslutar i ärenden om
bostadsanpassningsbidrag bör de få tydligare anvisningar om
elallergikernas situation. De som drabbas måste oftast göra
stora ombyggnader i sin bostad för att kunna vistas där.
Oftast får de ingen ersättning för detta. Elallergikerna bör
kunna få rätt till bostadsanpassningsbidrag. Socialstyrelsen
eller annan lämplig instans bör därför ges i uppdrag att
utfärda anvisningar om elallergikernas rätt till
bostadsanpassningsbidrag.
I de nya råd och föreskrifter om bildskärmsarbete som
Arbetarskyddsstyrelsen utfärdat sägs om elöverkänslighet att
det i väntan på forskningsresultat behövs en ökad beredskap
för att kunna hjälpa och stödja personer som har besvär. Om
denna typ av problem dyker upp på arbetsplatsen är det
viktigt att arbetsgivaren med hjälp av exempelvis
företagshälsovården gör en utredning och vidtar åtgärder för
att hjälpa den drabbade personen. Med
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter har det således klarlagts
att arbetsmiljölagstiftningen kan åberopas för att på
arbetsplatserna hjälpa dem som drabbats av
elöverkänslighet. Arbetarskyddsstyrelsens synpunkter
efterlevs inte på alla företag och inte i alla delar av landet.
Betydande insatser kan göras av företagshälsovården och
åtgärder kan sättas in som eliminerar problemen eller ger
lindring för de allra känsligaste. Arbetarskyddsstyrelsen bör
ges i uppdrag att informera och syna synpunkter om vad som
kan göras i avvaktan på forskarnas resultat.
Möjligheterna att uppnå mera långtgående och bestående
resultat kräver insatser såväl på arbetsplatsen som i hemmet.
Utelämnas den ena så leder ofta inte heller andra insatser till
positiva resultat. Det är därför viktigt att insatser kan göras
jämsides på arbetsplatsen och i hemmet. Rätten till
bostadsanpassningsbidrag bör därför på liknande sätt som
Arbetarskyddsstyrelsen dokumenteras i anvisningar och
allmänna råd. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätten till
bostadsanpassningsbidrag för dem som lider av elallergi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en bredare information om
Arbetarskyddsstyrelsens råd och anvisningar vid elallergi,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kravet på gemensam sanering av
såväl arbetsplats som bostad för elallergiker,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt forskning vad gäller
elallergi.
Stockholm den 24 januari 1995
Sigge Godin (fp)
Siw Persson (fp)