Administrationen av det vanliga bostadsbidraget
överfördes från Boverket till Riksförsäkringsverket 940101.
Många önskade under Boverkets tid få sitt bostadsbidrag
utbetalt direkt till sin hyresvärd. Detta gjordes då enkelt via
fullmakt eller notering på ansökan om bostadsbidrag. När
bostadsbidraget överfördes till Riksförsäkringsverket
ändrades rutinerna. Nu går det bara att få sitt bostadsbidrag
till annan mottagare om det finns särskilda skäl.
Sedan rutinerna ändrades har, enligt uppgifter från
socialtjänsten, ett stort antal ensamstående och familjer som
tidigare fått sitt bostadsbidrag utbetalt till hyresvärden fått
mycket stora hyresskulder. Den som har en hyra på
exempelvis 4.500 kr och ett bostadsbidrag på 3.000 kr måste
nu klara att betala 4.500 kr kontant eller via giro varje månad.
Tidigare behövde han eller hon bara klara att betala 1.500 kr
i resthyra, då hyresvärden redan fått bostadsbidraget. För den
som har många skulder eller har svårt att planera sin ekonomi
av andra skäl är det svårare att klara inbetalning av 4.500 kr
än av 1.500 kr.
Det kan vara särskilt svårt att prioritera sina
hyreskostnader när skulder finns hos en bank till vilken man
även får sin inkomst överförd. Andra skulder som många vill
prioritera är borgenslån eller privata skulder. Det är svårare
att stå emot en långivande vän som kräver sin betalning än
att sköta inbetalningar av hyran, eftersom inget händer
omedelbart om man ''väntar'' med hyresbetalningen.
Många som har svårt att planera sin ekonomi p.g.a.
missbruk eller andra sociala problem får socialbidrag. Den
som varje månad får ett socialbidrag på t.ex. 3.000 kr kan
få delhyra inbetald till hyresvärden innan resterande summa
betalas till familjen. Om bostadsbidraget då redan betalats
till hyresvärden innebär det att hela hyran täcks av
bostadsbidrag och socialbidrag. Med de nya rutinerna måste
personen klara att betala en del av hyran själv även om hela
socialbidraget sänds som delhyra.
Socialbidraget ska inte generellt betalas till andra
mottagare än den sökande, men när det återkommande varit
problem med hyror finns det anledning att dela
utbetalningarna, i samråd med sökanden. Antalet familjer
där hela hyran kan betalas med socialbidrag har nu kraftigt
minskat p.g.a. de ändrade rutinerna för bostadsbidrag. Vissa
personer har så svåra problem att sköta sin ekonomi att de
begärt att få sina inkomster förmedlade genom
socialförvaltningen. Inte heller dessa kan få sitt
bostadsbidrag utbetalt genom socialförvaltningen utan att ha
mycket starka skäl (handikapp eller sjukdom, enligt RFV).
Om en familj av någon anledning slutar betala sin hyra
stiger också hyresskulden mycket snabbare än vid samma
situation före den 1 januari 1994. Möjligheterna att undvika
vräkning minskar kraftigt, då det är svårare att klara
avbetalning av tre månaders hyra med 13.500 kr än att klara
tre månaders delhyra med 4.500 kr, som i exemplet ovan. Det
gör också att det blir större summor som måste betalas
genom socialbidrag för att undvika vräkning, när familjen
inte klarar en avbetalning. Vissa familjer med sociala
problem undviker socialförvaltningen när de klarar att betala
sina kostnader i hushållet, trots att de skulle behövt en
komplettering varje månad för att klara räkningar, typ el och
hyra.
Ett exempel: En familj har utgifter på 9.000 kr per månad
plus hyra 4.500 kr, totalt 13.500 kr. De har inkomster i form
av barnbidrag, föräldrapenning och låg a-kassa på 7.500 kr.
Dessutom har de bostadsbidrag på 3.000 kr, totalt 10.500 kr.
Om de kommer till socialförvaltningen varje månad kan man
dels kontrollera att familjen gör vad den kan för att få större
inkomster, och ge annat stöd vid behov, dels ge dem rätt
bistånd med 3.000 kr varje månad.
Om de vuxna i den här familjen har svårt att förstå
''kraven'' från socialförvaltningen och samtidigt har skulder
som gör att de behöver varje krona kontant, kan de leva
ganska gott genom att få ut bostadsbidraget utan att betala
någon hyra. De har då 10.500 kr per månad att disponera.
Om de inte betalar någon hyra kan det bero på ett aktivt val,
men också på att de inte fått den sociala fostran som behövs
eller har sådan psykisk kapacitet att de kan hantera sin
situation och förstå vikten av hyresbetalningar. Dessutom
kanske socialförvaltningen har löst problemet med
hyresskulder och vräkning tidigare. De dagliga problemen
känns mer akuta än att de får en hyresskuld.
Om de kommer till förvaltningen p.g.a. beslut om vräkning
för fyra månaders hyresskuld (18.000 kr) behöver de troligen
bistånd till hela hyresskulden. Om deras bostadsbidrag sänts
direkt till hyresvärden, hade deras hyresskuld för fyra
månader bara varit 6.000 kr. Å andra sidan hade den troligen
inte alls uppstått. Om bostadsbidraget sänts till hyresvärden
hade familjen bara disponerat 7.500 kr. De hade då behövt
besöka socialförvaltningen varje månad för att få sina pengar
att räcka till mat, kläder m.m. i hushållet.
Riksförsäkringsverkets rutiner begränsar på ett mycket
ingripande sätt den enskildes möjligheter att planera sin
ekonomi. I praktiken innebär det nya systemet att
bostadsbidrag idag i större utsträckning än tidigare går till
andra utgifter än hyresbetalningar och att planeringen av
ekonomin försvåras för väldigt många familjer som redan
tidigare hade problem med sin ekonomi och sociala
situation.
För kommunerna innebär de ändrade
utbetalningsrutinerna ökande kostnader i form av
socialbidrag och skulder till de kommunala bostadsbolagen.
Även hyresvärdarna har genom SABO, Sveriges
allmännyttiga bostadsföretag, visat att man välkomnar
fortsatta utbetalningar av bostadsbidragen direkt till dem.
I ett brev 930618 till SABO från Riksförsäkringsverket,
anförs bl.a. följande:
Enligt 23
§ den nya lagen om bostadsbidrag får försäkringskassan på
begäran av sökanden besluta att bidraget skall betalas ut till
någon annan än sökanden. I prop 1992/93:174, sid 66,
framhålls att en förutsättning för bestämmelsens tillämpning
är att sökanden gör en särskild framställning om önskemålet.
I det förslag till allmänna råd som Riksförsäkringsverket
utarbetat rekommenderar verket att en sådan framställan
bifalles endast om det finns särskilda skäl för utbetalning till
annan än sökanden. Sådana skäl kan vara fysisk eller psykisk
sjukdom eller andra jämförliga tillstånd ... Någon
utbetalning av bostadsbidrag direkt till hyresvärd från
försäkringskassan medges inte enligt de regler som kommer
att gälla från 1 januari
1994.
I ett brev från SABO 930928 till Riksförsäkringsverket
skriver man bl.a.:
Då både bostadsföretagen och hyresgästerna anser att
nuvarande system fungerar utmärkt anser SABO att denna
betalningsrutin bör kunna fortsätta.
RFV skrev ett svarsbrev 931005 där man bl.a. konstaterar
följande:
När det gäller bidrag och andra socialförsäkringsförmåner
är grundtanken att den som är berättigad till förmånen själv
skall uppbära den. Enligt 20 kap 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring gäller förbud för den bidragsberättigade
att överlåta förmånen innan den är tillgänglig för lyftning ...
Det är bara när den bidragsberättigade på grund av missbruk
av något slag inte kan sköta sin ekonomi som betalningen av
bidrag kan styras till någon annan lämplig person eller till
socialnämnden.
Enligt bostadsbidragslagen finns också möjlighet för
bidragstagaren att göra en särskild framställan till
försäkringskassan om att bidraget skall betalas ut till någon
annan ... Denna bestämmelse är närmast tänkt att kunna
användas av den som på grund av handikapp eller sjukdom
behöver hjälp. RFV har i Allmänna råd om bostadsbidrag
rekommenderat att en sådan framställning bifalls endast om
det finns särskilda skäl för utbetalning till annan än
bidragstagaren.
Om bostadsbidraget skulle gå direkt till hyresvärd, finns
risk för att den enskilde känner mindre ansvar för att anmäla
förändringar och framför allt blir mindre uppmärksam på
dem. Bidragstagaren kan bli återbetalningskyldig ... Om
bidragstagaren inte själv erhållit bidraget, är det tveksamt
huruvida återkrav kan ställas mot honom.
I ovanstående korrespondens hänvisas flera gånger till
möjligheten för bidragstagaren att få in bostadsbidraget till
ett bank- eller personkonto och därefter genom autogiro
överföra detta eller hela hyran till hyresvärden.
931215 lämnade SABO ett nytt brev till
socialdepartementet vid en uppvaktning. Där konstaterar
man att det finns problem med autogiro, bl.a. p.g.a. att
banken då har möjlighet att prioritera sina fordringar framför
bidragstagarens önskan om att betala hyran. SABO
framförde därför följande yrkande till departementet: ''att en
hyresgästs önskemål, efter lämnande av fullmakt, skall
medföra att bostadsbidraget kan utbetalas direkt till
bostadsföretaget. Den enskilde hyresgästens önskemål skall
således inrymmas i de särskilda skäl som anges i 20 kap 6 §
i lagen om allmän försäkring''.
940204 sände departementet svar till SABO. Det framgick
att departementsledningen inte då var beredd att vidta någon
åtgärd som ändrade RFVs rekommendation till
försäkringskassorna i ärendet.
Sedan dess har inget nytt beslut fattats på departementet
angående bostadsbidragen.
Med anledning av ovanstående bedömer jag det som
mycket viktigt att göra en snabb utredning av effekterna av
de ändrade utbetalningsrutinerna för bostadsbidrag. Då bör
både Svenska Kommunförbundet och de större
hyresvärdarna kunna bidra med fakta. Denna utredning bör
ha som målsättning att möjliggöra utbetalning av
bostadsbidrag till hyresvärden när bidragstagaren själv
önskar det, om inte mycket starka skäl talar emot en
förändrad betalningsrutin. Detta bör ges regeringen till
känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändrade utbetalningsrutiner för
bostadsbidrag i enlighet med motionens intentioner.
Stockholm den 24 januari 1995
Rose-Marie Frebran (kds)
Ulf Björklund (kds)