I nedanstående motion redovisar vi åtgärder för att öka sysselsättningen inom byggnadssektorn. Det gäller dels behovet av aktiveringsregler liknande de som finns i RBF- stödet, dels att redogöra för svårigheterna för ägare av flerbostadshus, där reglerna för ansökan om ROT-stöd är för kort. Vi menar också att ROT-stödet skall utformas så att det blir neutralt mellan olika fastighetsägare.
Byggarbetsmarknaden är kanske den del av arbetsmarknaden som har drabbats hårdast av lågkonjunkturen. Problemen riskerar att leda till återverkningar inom byggsektorn en lång tid framöver.
Trots att budgetpropositionen ger viktiga bidrag till tillväxt och ökad sysselsättning är risken uppenbar att byggnadssektorn också de närmaste åren kommer att vara hårt utsatt och beroende av effektiva stimulanser för att motverka massarbetslöshet och förhindra att viktig produktionskapacitet slås ut. Om stora delar av produktionskapaciteten slås ut riskerar även en måttlig konjunkturuppgång i byggproduktionen under en kommande högkonjunktur att leda till överhettning och snabbt stigande byggpriser.
Av propositionen framgår allvarliga risker för ett fortsatt lågt kapacitetsutnyttjande inom bostadssektorn. Det är därför angeläget att finna vägar för att så långt möjligt stimulera reparationer och ombyggnader inom bostadssektorn de närmaste åren.
RBF-stödet spelar viktig roll för sysselsättningen
Det RBF-stöd, som den borgerliga regeringen avvecklade i maj 1994 gav med mycket begränsade insatser från staten ett viktigt incitament till bostadsförbättringar och angelägna sysselsättningsskapande åtgärder. Det är därför angeläget att riksdagen ändrar beslutet om avveckling av RBF-stödet eller beslutar om ett nytt stöd som ger motsvarande effekter.
RBF-stödet tillkom för att stimulera angelägna bostadsförbättringar och avsåg att ge lika förutsättningar för olika ägar- och upplåtelseformer. Det är därför utformat som ett ''skattekompenserande'' räntebidrag på för närvarande 20 % av återstående räntebidragsunderlag.
Den största fördelen med RBF-stödet är att fastighetsägaren genom särskilda bokföringsregler (balanspost) kan lånefinansiera förbättringsåtgärderna och därigenom fördela kostnaderna över tiden. Balansposten får högst motsvara det återstående bidragsunderlaget, vilket skrivs ned under 10 respektive 20 år, beroende på ombyggnadernas ekonomiska livslängd.
Beslut i riksdag och regering
Regeringen föreslog i budgetpropositionen 1992/93 att räntestödet till nya underhålls- och reparationsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus skulle slopas för åtgärder efter den 11 januari 1993. Bostadsutskottet hävdade dock, vid behandlingen av regeringens förslag, att om RBF-stödet avvecklades i rådande arbetsmarknads- och konjunkturläge skulle det kunna leda till ytterligare arbetaslöshet inom byggsektorn i ett redan mycket ansträngt läge. Därför ansåg utskottet i likhet med finansutskottet att RBF-stödet inte borde avvecklas utan behållas under åren 1993 och 1994. Bostadsutskottets överväganden redovisas i betänkande 1992/93:BoU10:
En omfattande reparations- och underhållsverksamhet har under de senaste åren erhållit RBF-stöd. Under de tre senaste budgetåren har investeringsvolymen för sådana åtgärder överstigit fyra miljarder kronor för vart och ett av åren. Verksamheten sysselsätter ett stort antal byggnadsarbetare, hantverkare m.fl. Som framhållits såväl i de ovan behandlade motionerna som i skrivelser m.m. som tillställts utskottet skulle en avveckling av RBF-stödet i rådande arbetsmarknads- och konjunkturläge riskera att drastiskt minska omfattningen av denna typ av reparations- och underhållsåtgärder som idag erhåller RBF-stöd. Detta skulle kunna leda till ytterligare arbetslöshet inom byggnadssektorn i ett redan mycket ansträngt läge. Mot denna bakgrund anser bostadsutskottet, liksom finansutskottet, att RBF-stödet inte nu bör avvecklas utan behållas under åren 1993 och 1994. Ett riksdagsbeslut i enlighet med bostadsutskottets ställningstagande innebär att bidragsgivningen till RBF-åtgärder bör fortgå enligt nuvarande regler.
Utskottets ställningstagande vad gäller RBF-stödet innebär att frågan om hur reparations- och underhållsåtgärder i det aktuella bostadsbeståndet skall finansieras i ett längre perspektiv inte nu behöver avgöras...
Riksdagen följde utskottets förslag. Beslutet måste enligt vår mening tolkas så att frågan om eventuell avveckling av RBF-stödet sköts på framtiden. Ett samlat grepp på finansieringen av reparations- och underhållsåtgärderna skulle tas senare.
Trots detta fattade regeringen i maj 1994 beslut om att stödet skulle avvecklas vid utgången av 1994. I korthet innebär det att ansökan om RBF-stöd skulle ha lämnats in senast den 31 december 1994 och åtgärderna slutföras inom ett år.
Riksdagen gavs sålunda aldrig tillfälle att behandla frågan om stödet till underhålls- och reparationsåtgärder i ett längre perspektiv.
RBF-stödet ger investeringar på fem miljarder kronor
RBF-åtgärderna gav under 1993 en investeringsvolym om cirka 5 miljarder kronor. Av detta står byggmomsen för en miljard. Volymen motsvarar mellan 6 000 och 12 000 arbetstillfällen inom bygg- och byggmaterialsektorn. Räntestödet kan för år 1993 beräknas till runt 110 miljoner kronor.
Avvecklingen av RBF-åtgärder innebär att aktiveringsmöjligheterna försvinner. Därmed försvinner också möjligheterna att lånefinansiera åtgärderna. Minskad betalningsförmåga hos hyresgästerna betyder att det inte finns utrymme för en mycket stor hyreshöjning för att finansiera åtgärderna genom direkta uttag på hyrorna idag. Hyresvärdarna tvingas därför till kraftiga nedskärningar av planerade underhållsåtgärder.
De kommunala bostadsföretagen står för cirka tre av de fem miljarder investeringsvolymen omfattar. Deras förutsättningar att finansiera åtgärderna sedan RBF-stödet avvecklats förändras inte av att de är konventionellt beskattade fr.o.m. 1994. Företagen är självkostnadsföretag och deras hyror bestäms med inriktning på ett långsiktigt nollresultat. Därmed finns inte skattepliktiga överskott som kan reduceras genom nya avdragsmöjligheter. Om företagen skulle finansiera reparationer och underhåll helt och hållet med hyresmedel skulle hyrorna behöva höjas med 400 kr/månad. Först därefter skulle avdragsmöjligheterna få någon effekt. En hyreshöjning av denna omfattning är självklart omöjlig idag.
Vi vill sammanfattningsvis framhålla att RBF-stödet är ett kostnadsmässigt begränsat stöd som ger ett mycket stort bidrag till sysselsättningen. Här om någonstans kan man tala om ett effektivt stöd. Bara genom ökade momsintäkter ger en satsning på RBF-stöd ett positivt finansiellt netto på statsbudgeten. Därtill kommer de minskade kostnader för arbetslösheten som RBF-stödet innebär.
ROT-bidragen måste utformas med hänsyn till planeringstiden inom större ombyggnadsprojekt
Höstriksdagens beslut om ROT-bidrag var ett viktigt steg för att stimulera till ombyggnad och upprustning av bostäder. Enbart hos de kommunala bostadsföretagen är omkring 185 000 lägenheter (20 %) i behov av ombyggnad före sekelskiftet.
Det finns starka både kortsiktiga sysselsättningsskäl och långsiktiga kapacitetsskäl till aktuella ROT-åtgärder. I ett kärvt statsfinansiellt läge där endast begränsade åtgärder kan avsättas till stödet är det särskilt angeläget att detta utformas så att det ger största möjliga effekt.
De tre stödformerna för RBF som riksdagen fattade beslut om i höstas fick på en punkt en olycklig utformning. Av riksdagsbeslutet framgår att åtgärderna skall påbörjas senast i september 1995 och avslutas senast under år 1996. Risken är uppenbar att de snäva tidsramarna innebär att ett i övrigt bra förslag riskerar att få otillräcklig effekt på grund av de snäva tidsramarna.
För villaägare kan säkert de snäva tidsramarna vara till fyllest och också bidra till att sedan länge diskuterade ombyggnader nu kommer till stånd.
Däremot är situationen annorlunda för större fastighetsägare. Den typ av ombyggnadsprojekt och reparationsåtgärder som stöden är avsedda att bidra till kräver i allmänhet lång framförhållning och omfattande planeringsarbete och förberedelser. Processen innefattar bland annat projektering, samråd med hyresgäster/bostadsrättshavare, bygglov, upphandling etc. Alla som har insikt i branschen inser att tiden fram till den 30 september i år är alldeles för kort för att fastighetsägarna ska ha tid att i bred skala få igång nya projekt.
Den korta tidsfristen innebär inte att dessa bidrag inte kommer att sökas av hyresvärdar och bostadsrättsföreningar. Problemet är att flertalet ansökningar kommer att avse projekt som redan nu är planerade och ändå skulle ha satts igång under 1995. Stödet ger förvisso ett välkommet bidrag till dessa projekt, men kommer inte att kunna uppfylla syftet att bidra till att sätta igång helt nya projekt och därmed faktiskt leda till ökad sysselsättning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för aktivering som ger möjlighet till lånefinansiering av investeringar i reparations- och underhållsåtgärder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de tre bidragen till ROT-åtgärder inom bostadssektorn.
Stockholm den 23 januari 1995 Inger Lundberg (s) Nils-Göran Holmqvist (s)