Samhället ska byggas på kretsloppstanken. Det innebär att
materiel och energi i största möjliga grad ska återvinnas och
återanvändas. Avfallsmängderna ska minimeras. I dag är
avfallsmängden från bygg- och rivningsverksamhet 1.2
miljoner ton/år. Det motsvarar 40 % av t.ex. de totala årliga
mängderna hushållsavfall (3,2 miljoner ton). Det är
följaktligen frågan om betydande mängder men har inte
uppmärksammats tillräckligt i debatten om hur
avfallsmängderna ska minska.
Öka återvinningen
Två huvudvägar är möjliga för att nedbringa
avfallsmängderna.
Använd återvinningsbara material 1.
Bygga med återvinningsbara material och med
byggmetoder så återvinning och återanvändning blir möjligt
i högre grad.
Man kan jämföra med bilindustrin där man nu arbetar med
återvinningskrav på 90--95 % av materialet. Skillnaden är att
inom byggsektorn är livtidscykeln för en produkt mycket
lång -- ibland hundratals år, vanligtvis 70--80 år, vilket gör
det oerhört svårt att förutsäga framtidens miljökrav och
återvinningsteknik.
Exempel på detta är blykablar som användes i början på
1900-talet för elledningar och asbest i takkonstruktioner. När
man byggde med dessa material kunde den tidens byggare
inte ana att detta skulle ställa till stora miljö- och
hälsoproblem. Vi vet förvisso mer i dag men trots det
kommer vi aldrig att i förväg veta vad som är rätt. De sjuka
husen från 70- och 80-talet visar att vi i praktiken inte blivit
speciellt mer framsynta på de senaste 60--70 år.
Att successivt införa återvinningsbara material ger också
effekt på mycket lång sikt. Därför är det viktigt att vi så snart
som möjligt kommer igång. Hittills har endast små
försöksverksamheter bedrivits. Vi måste nu i stor skala starta
på allvar.
Vid nybyggnation skall också erfarenheterna från de sjuka
husen tas tillvara. Material som kan mögla, orsaka allergier,
avge gifter vid brand, etc. ska bort ur produktionen.
Byggmetoderna ska utformas och utvecklas så det inte byggs
in problem som senare kan skapa hälsoproblem för de
boende.
Regeringen bör ge Boverket i uppdrag att tillsammans med
berörda myndigheter, byggindustrin, internationella institut
m.fl. ta fram en handlingsplan för hur bygg- och
bostadsektorn ska kunna ingå i kretsloppssamhället.
Dessutom bör regeringen få i uppdrag att utveckla ett
producentansvar inom byggnadssektorn.
Återanvänd mer av dagens byggavfall
I dag återvinns bara 4--5 % av byggavfallet i Sverige. I vår
närregion finns det tre länder som är avsevärt mer avancerade
på området, nämligen Holland, Danmark och Tyskland. Där
återvinns 67 %, 10 % respektive 31 %. Det visar att det är
fullt möjligt att öka återvinningen drastiskt. Dessa länder har
också fastställt höga framtida krav. Tyskland har som mål att
återvinna 70 % år 1995, Danmark 60 % år 2000 och Holland
att hela 90 % ska återvinnas år 2000.
Sverige har ännu inga mål alls. Regeringen pratar och
skriver mycket om kretsloppssamhället men har inte kommit
med några förslag eller mål alls när det gäller byggavfall.
För att Sverige inte skall komma efter även på denna punkt
i arbetet med att skapa det framtida kretsloppssamhället
föreslår vi att år 1996 ska 30 % av byggavfallet återvinnas
och år 2000 60 %. Om målen uppnås kan kraven komma att
skärpas.
Den miljöavgift på avfall som Vänsterpartiet föreslår i
annan motion om miljöpolitik kommer att bidra till ökad
återvinning.
De enklaste åtgärderna för att öka återvinningen är att ta
tillvara träfraktionen för energiproduktion, att använda
rivningsmassor till bullervallar och sportanläggningar. Ny
teknik gör också att många material och massor kan
återanvändas i byggnader och anläggningar i form av nya
takmaterial, nya betong- och cementkonstruktioner. En
första förutsättning för att detta ska bli möjligt är att själva
rivningsarbetet ändras. Ofta går rivningen till så att
grävmaskin fragmenterar byggnaden till dess att den på
enklaste vis kan fraktas bort med lastbil. Taktegel,
plåtdetaljer, sanitetsporslin och impregnerat trä bildar en ej
sorterbar massa, som inte ens duger till fyllnadsmaterial för
de enklaste anläggningsarbeten. Rivningen måste göras mer
arbetsintensiv, och utföras av yrkesfolk som förstår
materialets värde.
Genom detta kan en ren återanvändning av
byggnadsdetaljer öka. Gamla fönster, dörrar,
inredningsdetaljer, innergolv, tegel, armaturer, lister, virke
etc. är ofta av mycket hög kvalitet. Boverket bör få i uppdrag
att återkomma med förslag om hur återanvändning av
byggnadsdetaljer ska uppmuntras. I denna utredning bör
även möjligheten att använda miljöavgifter beaktas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i
uppdrag att tillsammans med berörda bygg- och
bostadsaktörer presentera en handlingsplan för hur bygg-
och bostadssektorn skall kunna ingå i kretsloppssamhället,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
producentansvar inom byggnadssektorn skall utvecklas,
3. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i
uppdrag att återkomma med förslag -- bl.a. med beaktande
av tänkbar användning av miljöavgifter -- om hur
återanvändningen av byggnadsdetaljer skall öka.
Stockholm den 23 januari 1995
Owe Hellberg (v)
Jan Jennehag (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Karl-Erik Persson (v)
Hanna Zetterberg (v)
Lennart Beijer (v)