Återvinning och kretslopp i byggverksamhet
Problem
Samhället ska byggas på kretsloppstanken. Det innebär att materiel och energi i största möjliga grad ska återvinnas och återanvändas. Avfallsmängderna ska minimeras. I dag är avfallsmängden från bygg- och rivningsverksamhet 1.2 miljoner ton/år. Det motsvarar 40 % av t.ex. de totala årliga mängderna hushållsavfall (3,2 miljoner ton). Det är följaktligen frågan om betydande mängder men har inte uppmärksammats tillräckligt i debatten om hur avfallsmängderna ska minska.
Öka återvinningen
Två huvudvägar är möjliga för att nedbringa avfallsmängderna.
Använd återvinningsbara material 1. Bygga med återvinningsbara material och med byggmetoder så återvinning och återanvändning blir möjligt i högre grad.
Man kan jämföra med bilindustrin där man nu arbetar med återvinningskrav på 90--95 % av materialet. Skillnaden är att inom byggsektorn är livtidscykeln för en produkt mycket lång -- ibland hundratals år, vanligtvis 70--80 år, vilket gör det oerhört svårt att förutsäga framtidens miljökrav och återvinningsteknik.
Exempel på detta är blykablar som användes i början på 1900-talet för elledningar och asbest i takkonstruktioner. När man byggde med dessa material kunde den tidens byggare inte ana att detta skulle ställa till stora miljö- och hälsoproblem. Vi vet förvisso mer i dag men trots det kommer vi aldrig att i förväg veta vad som är rätt. De sjuka husen från 70- och 80-talet visar att vi i praktiken inte blivit speciellt mer framsynta på de senaste 60--70 år.
Att successivt införa återvinningsbara material ger också effekt på mycket lång sikt. Därför är det viktigt att vi så snart som möjligt kommer igång. Hittills har endast små försöksverksamheter bedrivits. Vi måste nu i stor skala starta på allvar.
Vid nybyggnation skall också erfarenheterna från de sjuka husen tas tillvara. Material som kan mögla, orsaka allergier, avge gifter vid brand, etc. ska bort ur produktionen. Byggmetoderna ska utformas och utvecklas så det inte byggs in problem som senare kan skapa hälsoproblem för de boende.
Regeringen bör ge Boverket i uppdrag att tillsammans med berörda myndigheter, byggindustrin, internationella institut m.fl. ta fram en handlingsplan för hur bygg- och bostadsektorn ska kunna ingå i kretsloppssamhället. Dessutom bör regeringen få i uppdrag att utveckla ett producentansvar inom byggnadssektorn.
Återanvänd mer av dagens byggavfall
I dag återvinns bara 4--5 % av byggavfallet i Sverige. I vår närregion finns det tre länder som är avsevärt mer avancerade på området, nämligen Holland, Danmark och Tyskland. Där återvinns 67 %, 10 % respektive 31 %. Det visar att det är fullt möjligt att öka återvinningen drastiskt. Dessa länder har också fastställt höga framtida krav. Tyskland har som mål att återvinna 70 % år 1995, Danmark 60 % år 2000 och Holland att hela 90 % ska återvinnas år 2000.
Sverige har ännu inga mål alls. Regeringen pratar och skriver mycket om kretsloppssamhället men har inte kommit med några förslag eller mål alls när det gäller byggavfall.
För att Sverige inte skall komma efter även på denna punkt i arbetet med att skapa det framtida kretsloppssamhället föreslår vi att år 1996 ska 30 % av byggavfallet återvinnas och år 2000 60 %. Om målen uppnås kan kraven komma att skärpas.
Den miljöavgift på avfall som Vänsterpartiet föreslår i annan motion om miljöpolitik kommer att bidra till ökad återvinning.
De enklaste åtgärderna för att öka återvinningen är att ta tillvara träfraktionen för energiproduktion, att använda rivningsmassor till bullervallar och sportanläggningar. Ny teknik gör också att många material och massor kan återanvändas i byggnader och anläggningar i form av nya takmaterial, nya betong- och cementkonstruktioner. En första förutsättning för att detta ska bli möjligt är att själva rivningsarbetet ändras. Ofta går rivningen till så att grävmaskin fragmenterar byggnaden till dess att den på enklaste vis kan fraktas bort med lastbil. Taktegel, plåtdetaljer, sanitetsporslin och impregnerat trä bildar en ej sorterbar massa, som inte ens duger till fyllnadsmaterial för de enklaste anläggningsarbeten. Rivningen måste göras mer arbetsintensiv, och utföras av yrkesfolk som förstår materialets värde.
Genom detta kan en ren återanvändning av byggnadsdetaljer öka. Gamla fönster, dörrar, inredningsdetaljer, innergolv, tegel, armaturer, lister, virke etc. är ofta av mycket hög kvalitet. Boverket bör få i uppdrag att återkomma med förslag om hur återanvändning av byggnadsdetaljer ska uppmuntras. I denna utredning bör även möjligheten att använda miljöavgifter beaktas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i uppdrag att tillsammans med berörda bygg- och bostadsaktörer presentera en handlingsplan för hur bygg- och bostadssektorn skall kunna ingå i kretsloppssamhället,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur producentansvar inom byggnadssektorn skall utvecklas,
3. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i uppdrag att återkomma med förslag -- bl.a. med beaktande av tänkbar användning av miljöavgifter -- om hur återanvändningen av byggnadsdetaljer skall öka.
Stockholm den 23 januari 1995 Owe Hellberg (v) Jan Jennehag (v) Maggi Mikaelsson (v) Karl-Erik Persson (v) Hanna Zetterberg (v) Lennart Beijer (v)