Företagen erhåller föreskrifter från
Arbetarskyddsstyrelsen om riskförebyggande åtgärder. Det
vill säga att företagen är skyldiga att ta reda på vad och vilka
arbetsplatser eller -- moment som kan innebära risk för en
olycka eller tillbud. Dessa risker skall sedan åtgärdas.
Människor med symtombild på elöverkänslighet har haft
svårt att göra sina röster hörda och att få hjälp. De
elöverkänsliga personer som i dag åter är i arbete och klarar
av tillvaron i samhället har fått hjälp med elsanering av
arbetsplatser och sin hemmiljö av arbetsgivare, kommuner
och anhöriga.
''Välviljan'' hos kommuner och arbetsgivare, personens
sociala status i samhället, och var man bor i Sverige har ofta
varit av avgörande betydelse om vederbörande fått hjälp eller
inte. De personer som inte fått någon hjälp är oftast tvingade
till sjukskrivning, eftersom de inte kan vistas i den befintliga
elmiljön.
Att vara sjuk och svag, att tvingas bo i husvagn och att inte
kunna tala i telefon är verklighet för många elallergiker. I
värsta fall ställer ingen inom kommunen, vårdcentralen,
försäkringskassan, socialkontoret, energiverket eller
fastighetskontoret upp. Ofta bemöts den elöverkänsliga
personen med orden ''det är inte vetenskapligt bevisat'', men
där elsanering genomförts, av personer med tillräcklig
kunskap på området, har den givit mycket bra resultat.
Socialstyrelsen har genom ett yttrande samt ett
regeringsbeslut den 19 november 1992 gett Boverket i
uppdrag att gå ut med rekommendationer till kommunerna
att inte bevilja bostadsanpassningsbidrag till elöverkänsliga
personer ''för det är ej vetenskapligt bevisat''.
Att forskningen ännu inte har svar på frågorna kring
elöverkänslighet fritar inte samhället från ansvar att redan nu
hjälpa dem som drabbats. Det behövs bl.a. kartläggning av
om elallergi kan klassificeras efter symtombild och
känslighet. Dokumentation och analyser av erfarenheter
''ute på fältet'' bör tas tillvara vad gäller elsanering, såväl
hemma hos drabbade, på arbetsplatser, som av fordon, och
av apparater etc. Hudanalyser bör göras efter elexponering
med den metodik som utvecklats vid enheten för
Experimentell Dermatologi vid Karolinska Institutet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om elöverkänslighet.