Enligt en undersökning utförd av Arbetsmiljöinstitutet
räknar man med att ca 1 % av Sveriges befolkning är
elöverkänslig. De flesta som blivit elöverkänsliga har
skadats i samband med bildskärmsarbete. Av dessa
elöverkänsliga kan en del genom egna åtgärder sanera sin
hemmiljö och arbetsmiljö. För en stor andel är detta dock
inte möjligt, utan stora insatser är nödvändiga för att de skall
kunna leva ett drägligt liv.
De som drabbas av elöverkänslighet påverkas inte bara av
bildskärmar utan även av TV, lysrör, kyl, frys osv. Även
grannars elutrustning påverkar den elöverkänslige. För den
elöverkänslige som inte får hjälp att sanera sin bostad
innebär det att han eller hon tvingas fly från sitt hem och
bosätta sig i en ensligt belägen stuga. Självklart påverkas
hela familjen av detta.
I allmänhet leder en elsanering till att hälsotillståndet
förbättras och därmed till att även känsligheten för el
minskar. Elsanering är således en viktig del i
rehabiliteringen.
I vissa kommuner beviljas bostadsanpassningsbidrag för
elsanering, men någon självklar rätt till detta finns inte.
Enligt en undersökning som gjordes i april 1993 av
Föreningen för el- och bildskärmsskadade hade då 63
personer av 100 fått bidrag till elsanering. Erfarenheten visar
att de flesta som genomfört en elsanering mår bra eller bättre
efter saneringen. Saneringen bör gälla både för hem och
arbetsmiljö. Även samhällsekonomiskt blir detta en vinst
eftersom de flesta efter sanering kan återgå i arbete.
Det bedrivs kvalificerad forskning kring elöverkänslighet,
men fortfarande har inte vetenskapen lyckats få grepp om
orsaker och samband. Forskningen bör inriktas mot att
dokumentera och utvärdera åtgärder för rehabilitering och
symptomlindring som elöverkänsliga och arbetsgivare
vidtagit i sina bostäder resp. arbetsplatser. Fortsatt forskning
behövs också för att vetenskapligt kunna fastställa
elöverkänslighet. De påbörjade studier av hudförändringar
som vidtagits vid Karolinska Institutet måste
vidareutvecklas. Slutligen måste forskningen bedrivas i nära
samarbete med berörda patienter och patientförening (FEB).
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att elöverkänsliga skall ha rätt till
bostadsanpassningsbidrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regler för kommunalt stöd till
bostadsanpassning vid elöverkänslighet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om elöverkänsligas rätt till bidrag
även till annan utrustning som krävs för att minska den
sociala isoleringen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en
fördjupad forskning kring elöverkänslighet skall utvecklas
enligt vad i motionen anförts om studier i nära samarbete
med drabbade personer.
Stockholm den 19 januari 1995
Stig Sandström (v)
Hans Andersson (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
Tanja Linderborg (v)
Eva Zetterberg (v)
Hanna Zetterberg (v)
Alice Åström (v)