Enligt en undersökning utförd av Arbetsmiljöinstitutet räknar man med att ca 1 % av Sveriges befolkning är elöverkänslig. De flesta som blivit elöverkänsliga har skadats i samband med bildskärmsarbete. Av dessa elöverkänsliga kan en del genom egna åtgärder sanera sin hemmiljö och arbetsmiljö. För en stor andel är detta dock inte möjligt, utan stora insatser är nödvändiga för att de skall kunna leva ett drägligt liv.
De som drabbas av elöverkänslighet påverkas inte bara av bildskärmar utan även av TV, lysrör, kyl, frys osv. Även grannars elutrustning påverkar den elöverkänslige. För den elöverkänslige som inte får hjälp att sanera sin bostad innebär det att han eller hon tvingas fly från sitt hem och bosätta sig i en ensligt belägen stuga. Självklart påverkas hela familjen av detta.
I allmänhet leder en elsanering till att hälsotillståndet förbättras och därmed till att även känsligheten för el minskar. Elsanering är således en viktig del i rehabiliteringen.
I vissa kommuner beviljas bostadsanpassningsbidrag för elsanering, men någon självklar rätt till detta finns inte. Enligt en undersökning som gjordes i april 1993 av Föreningen för el- och bildskärmsskadade hade då 63 personer av 100 fått bidrag till elsanering. Erfarenheten visar att de flesta som genomfört en elsanering mår bra eller bättre efter saneringen. Saneringen bör gälla både för hem och arbetsmiljö. Även samhällsekonomiskt blir detta en vinst eftersom de flesta efter sanering kan återgå i arbete.
Det bedrivs kvalificerad forskning kring elöverkänslighet, men fortfarande har inte vetenskapen lyckats få grepp om orsaker och samband. Forskningen bör inriktas mot att dokumentera och utvärdera åtgärder för rehabilitering och symptomlindring som elöverkänsliga och arbetsgivare vidtagit i sina bostäder resp. arbetsplatser. Fortsatt forskning behövs också för att vetenskapligt kunna fastställa elöverkänslighet. De påbörjade studier av hudförändringar som vidtagits vid Karolinska Institutet måste vidareutvecklas. Slutligen måste forskningen bedrivas i nära samarbete med berörda patienter och patientförening (FEB).
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elöverkänsliga skall ha rätt till bostadsanpassningsbidrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för kommunalt stöd till bostadsanpassning vid elöverkänslighet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elöverkänsligas rätt till bidrag även till annan utrustning som krävs för att minska den sociala isoleringen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en fördjupad forskning kring elöverkänslighet skall utvecklas enligt vad i motionen anförts om studier i nära samarbete med drabbade personer.
Stockholm den 19 januari 1995 Stig Sandström (v) Hans Andersson (v) Charlotta L Bjälkebring (v) Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) Tanja Linderborg (v) Eva Zetterberg (v) Hanna Zetterberg (v) Alice Åström (v)