med anledning av prop. 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.
Sammanfattning
Folkpartiet liberalerna ansluter sig i huvudsak till
propositionens förslag att stärka hänsynstaganden till miljön
i den fysiska planeringen. Förslag till förstärkning av
översiktsplaneringen enligt PBL biträds liksom förslagen till
förbättrade möjligheter att bevara parker och grönområden
och att ta tillvara kulturmiljövärden.
Därutöver föreslår Folkpartiet liberalerna klarlägganden
till det utvidgade medborgarinflytandet samt att kravet på
miljökonsekvensbeskrivningar blir generellt. Enkelt
åtgärdade hinder mot tillgänglighet och användbarhet för
personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga skall
vara åtgärdade före år 2005 i befintliga offentliga lokaler och
på allmänna platser.
Förslaget om rivningsplan biträds, men kommunernas
möjligheter att detaljreglera omhändertagandet av
rivningsmaterialet föreslås begränsas.
Inledning
Folkpartiet liberalerna välkomnar förslagen att stärka
miljöintressen genom ökade krav på den fysiska
planeringen. Planarbetet har stor betydelse för
miljöutvecklingen. Det är därför av stor vikt för
möjligheterna att främja en hållbar utveckling att miljömål
och hushållningen med naturresurser ges ett starkt inflytande
över den fysiska planeringen.
Ökad miljöhänsyn i den fysiska planeringen
Såväl förslagen till främjande av allmänna miljö- och
hushållningsmål som förslagen till bättre skyddsmöjligheter
för parker, grönområden och kulturmiljöer är förbättringar
i förhållande till nuvarande lagstiftning. Preciseringarna av
kraven på översiktsplanens innehåll är också nödvändiga för
att underlätta förståelsen av planen och öka miljöhänsynen.
Förslaget att kommunfullmäktige minst en gång under
mandatperioden skall ta ställning till översiktsplanens
aktualitet väcker en del frågor. Översiktsplanen skall ange
kommunens långsiktiga överväganden för
markanvändningen. Avsikten med planen är att den skall
vara aktuell så länge den gäller. Från den utgångspunkten
kan återkommande ställningstaganden till översiktsplanens
aktualitet synas överflödiga.
Regeringen argumenterar dock för att översiktsplanens
ställning som övergripande politiskt planeringsinstrument
stärks genom regelbundna ställningstaganden till planens
aktualitet och att förfarandet medverkar till att tillämpningen
av översiktsplanen underlättas. Om planens aktualitet kan
ifrågasättas kan man hävda att den förlorar sin vägledande
verkan vid olika beslut.
Folkpartiet liberalerna godtar regeringens skäl och biträder
således förslaget till regelbundet återkommande
ställningstaganden till planen.
Medborgarinflytande och samråd
Folkpartiet anser att medborgarnas insyn i och inflytande
över översiktsplaneprocessen är viktig. Vi håller med
regeringen om att det är betydelsefullt att syftena med
samrådet tydliggörs och att samrådet bör hållas med en vid
krets av berörda.
Motiven till de aktuella ändringarna i plan- och bygglagen
har huvudsakligen att göra med ökad miljöhänsyn och
hushållningen med naturresurser. Mot den bakgrunden anser
vi att regeringen tydligare borde ha angett att miljögrupper
och naturvårdsföreningar räknas till de sammanslutningar
som har ett väsentligt intresse av planförslaget och därför bör
ingå i samrådskretsen. I kretsen bör även sammanslutningar
som köpmanna- och företagarföreningar naturligt kunna
ingå.
Folkpartiet föreslår att riksdagen beslutar att meningen i
författningskommentaren till 4 kap. 3 § som lyder:
''Utvidgningen innebär att också enskilda -- dvs. bl.a.
sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende -- som
har ett väsentligt intresse av förslaget skall beredas tillfälle
till samråd'' ändras till ''Utvidgningen innebär att också
sammanslutningar -- dvs. bl.a. miljögrupper,
naturvårdsföreningar och företagarföreningar -- och
enskilda -- dvs. bl.a. sakägare, bostadsrättshavare,
hyresgäster och boende -- som har ett väsentligt intresse av
förslaget skall beredas tillfälle till samråd''.
Miljökonsekvensbeskrivningar
Regeringen föreslår att en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB) skall upprättas om en detaljplan medger åtgärder
som innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller
hushållningen med naturresurser.
Enligt Folkpartiet bör användningen av MKB generellt öka
och dess ställning stärkas så att myndigheterna i ett beslut
anger ett ställningstagande till MKB:n och hur
beskrivningen beaktats i beslutet.
I detta fall, MKB i plan- och bygglagen, anser vi att en
sådan beskrivning skall vara obligatorisk. Det är inte
självklart vilka åtgärder som innebär betydande påverkan
och regeringen anför i författningskommentaren att samma
åtgärd i olika områden kan ha mycket olika påverkan. När
nu objektet för påverkan vidgas till att gälla även hälsa och
hushållning med naturresurser är vår mening att
kvalifikationsgränsen ''betydande påverkan'' tas bort. I det
fall åtgärderna i planen inte har några miljökonsekvenser kan
MKB:n beskriva och motivera det, varefter beslutande
myndighet tar ställning till frågan.
Folkpartiet liberalerna föreslår riksdagen att besluta att 5
kap. 18 § PBL ändras så att det framgår att en
miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas till detaljplanen.
Tillgänglighet till offentliga byggnader och allmänna
platser
I propositionen ger regeringen Boverket i uppdrag att
närmare analysera kostnadskonsekvenserna av Plan- och
byggutredningens förslag om insatser för att förbättra
tillgängligheten i befintliga offentliga lokaler och på
allmänna platser. Folkpartiet anser att denna halvhjärtade
inställning från regeringen är beklaglig. I lagrådsremissen
som föregick den aktuella propositionen fanns en särskild
paragraf 21 a i 17 kap. PBL. Lagrummet löd:
I lokaler där allmänheten har tillträde och på allmänna
platser skall före år 2005 enkelt avhjälpta hinder mot
tillgängligheten och användbarheten för personer med
nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga vara undanröjda i
den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med
stöd av denna lag.
Folkpartiet menar att de flesta sådana enkla åtgärder som
avses dels skulle medföra en betydligt bättre tillgänglighet
för rörelsehindrade, dels kan göras som en del av det löpande
underhållet och därför inte medföra några egentliga
kostnader. Vi har förståelse för att vissa remissinstanser
uttrycker farhågor för kostnadskonsekvenserna, men som
anförts kan många åtgärder vidtas utan merkostnader.
Dessutom uttrycker lagrummet tydligt att regeln är tillämplig
för enkelt åtgärdade hinder, och regeringen kan utnyttja
bemyndigandet så att kostnadskrävande åtgärder undviks.
Folkpartiet föreslår att riksdagen, med de motiv som anges
här och i lagrådsremissen, antar lagrådsremissens lagförslag
i 17 kap. 21 a § PBL som lag.
Rivningsplan
Folkpartiet har ingen invändning mot förslaget som sådant
att införa krav på rivningsplan. Rivningsplanen främjar en
kretsloppsanpassning av byggandet och säkerställer att
rivningen görs på ett miljöriktigt och resurshushållande sätt.
Folkpartiet menar dock att Konkurrensverkets kritik mot
rivningsplanen är värd att tas på allvar. Det finns en stor risk
att kommunerna detaljreglerar vilka material som skall tas
om hand och med stöd av 6 § renhållningsförordningen, som
även regeringen hänvisar till, monopoliserar marknaden
genom att ge den egna renhållningsorganisationen eller ett
visst företag ensamrätt till rivningsavfall i kommunen. Detta
förhållande kan leda till att nödvändigt nytänkande stryps
och att kretsloppsarbetet hindras.
Folkpartiet har tidigare varit mycket kritiskt till och velat
avskaffa den regel i renhållningslagen som gör det möjligt att
utfärda bestämmelser som i praktiken leder till kommunalt
monopol för omhändertagande av industriavfall. Mot den
bakgrunden föreslår vi riksdagen att hos regeringen begära
ett förslag till ändring i 6 § renhållningslagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om tillägg i
författningskommentaren till 4 kap. 3 § PBL i enlighet med
motionens förslag,
2. att riksdagen beslutar att 5 kap. 18 § andra stycket skall
lyda: En miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap. lagen
(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. skall
upprättas till detaljplanen,
3. att riksdagen beslutar anta förslaget till 17 kap. 21 a § i
lagrådsremissen som lag,
4. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om ändring
i renhållningslagen (1979:75) så att kommunernas
möjligheter att monopolisera annat avfall än hushållsavfall
begränsas.
Stockholm den 14 juni 1995
Erling Bager (fp)
Lennart Fremling (fp)