med anledning av prop. 1994/95:219 Enhetlig räntesänkning och finansiering av statliga bostadslån m.m.
Propositionens huvudsakliga syfte är att finna ett sätt att
reda ut de problem som det statliga bostadslånegivandet
skapat under flera decennier. Förslaget är i sig en bekräftelse
av de problem som uppstår då staten genom politiska
åtgärder, subventioner och regleringar, intervenerar i
ekonomins funktionssätt. Propositionen understryker att den
bästa lösningen för en kostnadseffektiv och långsiktigt
hållbar bostadsfinansiering är kreditgivning på
marknadsmässiga villkor i kombination med en ekonomisk
politik som håller tillbaka räntenivån.
Vi instämmer i propositionens syfte, men kan inte
oreserverat tillstyrka de delar som berör upphävandet av
civilrättsligt bindande avtal.
En omstrukturering av de statliga bostadslånen, på det sätt
som beskrivs i propositionen, är bra. På detta sätt fördelas de
lån med en låg eller normal risk till ett bolag, SBAB, som
därmed kan ges möjlighet att konkurrera på lika villkor med
övriga aktörer på kreditmarknaden. Detta innebär att det inte
kvarstår några hinder för en privatisering av SBAB.
De lån som medför en hög risk förs över till det föreslagna
nya bolaget. Därmed skapas möjlighet att få en god överblick
och att ta ett samlat grepp för att reda ut de problem och
kostnader som sammanhänger med dessa lån. De kostnader
som uppstår för staten är priset för den felaktiga
bostadspolitik som fördes fram till år 1992.
Vi tillstyrker lösningen i sig, men vill understryka att det
nya bolaget, för konkurrensneutralitetens skull, skall vara
helt fristående från SBAB. Det får till exempel inte finnas
några personalunioner mellan SBAB och det nystartade
bolaget.
Anledningen till att vi inte kan tillstyrka bifall av förslaget
är följande. Regeringen föreslår att de statligt givna
bostadslånen, vars ränta bestäms via den av regeringen
fastställda s.k. bostadslåneräntan, skall upphävas och
omvandlas till lån med en marknadsmässigt fastställd ränta.
Detta är, i enlighet med vad som inledningsvis kommit till
uttryck, den mest kostnadseffektiva formen för
kreditgivning, men liksom lagrådet anfört är upphävande av
civilrättsligt bindande avtal genom lagstiftningen principiellt
felaktig åtgärd. Av den anledningen är det anmärkningsvärt
att inget remissförfarande föregått lagrådsremissen och att
beslutsunderlaget inte är av tillfredsställande omfattning.
Om avsteg från skyddet av civilrättsligt gällande avtal skall
kunna övervägas, krävs en omfattande konsekvensanalys
och ett väl genomarbetat beslutsunderlag. Detta saknas i
propositionen. Endast i allmänna ordalag beskrivs
förmodade konsekvenser för låntagarna.
Vidare måste, om denna form av lagstiftning skall
genomföras, varje enskild berörd låntagare ges ett skydd mot
negativa konsekvenser, i praktiken högre räntekostnader, än
vad som annars skulle vara fallet. Om detta inte sker urholkas
rättssäkerheten och tilltron till staten som beskyddare av den
enskildes rättigheter.
Sammanfattningsvis anser vi att förslaget till
omstrukturering av de statliga bostadslånen är bra. Vi kan
dock inte tillstyrka lagstiftning som innebär ett upphävande
av civilrättsligt bindande avtal med mindre än att ett
remissförfarande genomförts samt att en djupare
konsekvensanalys ligger till grund för ett eventuellt beslut.
Slutligen bör även ett sådant förslag innehålla regler som
garanterar varje enskild låntagare ett skydd mot de negativa
konsekvenser som kan uppstå.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär ett reviderat förslag i
vilket beaktas vad i motionen anförts om åtskillnad mellan
SBAB och det i propositionen föreslagna bolaget samt
garanti för att inga låntagare negativt drabbas av de av
regeringen föreslagna principerna för räntesättning av
statliga bostadslån m.m.
Stockholm den 3 maj 1995
Knut Billing (m)
Sten Andersson (m)
Stig Grauers (m)
Inga Berggren (m)
Peter Weibull Bernström (m)
Ulla Löfgren (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Mikael Odenberg (m)
Lennart Hedquist (m)
Kent Olsson (m)