Det måste vara en gememsam målsättning att arbeta för ett
mer jämställt samhälle, där kvinnor och män har lika
möjligheter att förverkliga sina liv. Men ord och vackra ideal
måste övergå i konkret handling och åtgärder.
Värderingar och könsroller grundlägges i tidig ålder. Ju
tidigare insatser kan sättas in, desto större är möjligheterna
att faktiskt lyckas. Kvinnodominansen -- eller bristen på
män -- på dagis är därför en viktig jämställdhetsfråga, som
inte minst den senaste tiden fått ny aktualitet. Barns behov
av fäder och andra manliga förebilder är en förklaring som
ofta dyker upp när ungdomskriminalitet, missbruk och våld
diskuteras. Förklaringen ska inte överskattas, men inte heller
negligeras.
Småkillars behov på dagis måste också tillgodoses.
Fotboll, Zorro, indianer och cowboys, kojbygge och annat
måste också finnas med i leken. Självklart kan även kvinnor
bygga kojor, men kvinnor kan inte vara män. Män är faktiskt
bäst på att vara män. Killar behöver identifikation, de
behöver förebilder för att finna sin mansroll. Om det bara
finns kvinnliga förebilder så är killarnas val att identifiera
sig motsatsvis -- genom att inte vara allt det som kvinnor är.
Konsekvensen kan lätt bli att killar inte ska bry sig och inte
visa omsorg och kärlek. Men det måste också finnas
''mjuka'' hjältar.
Vi har länge drivit frågan att kvinnor ska in på
mansdominerade yrkesområden. Men jämställdheten får inte
stanna vid det utan även det omvända måste gälla. Nu måste
könen inom barnomsorgen blandas. Dagis bör ju vara så
hemlikt som möjligt och i det idealiska hemmet finns både
mamma och pappa.
Målet om jämställdhet på dagis kan uppnås på olika vägar.
Man kan tänka sig ''morötter'' i form av riktade statsbidrag
till de dagis som når upp till kravet om minst 40 % av
underrepresenterat kön, barnomsorgs-PR på gymnasierna,
skräddarsydda praktikplatser, men också en form av ''piska''
med kvoterad utbildning för förskolelärare och
fritidspedagoger och kvoterad anställning på dagis.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jämställdhet på daghem.
Stockholm den 23 januari 1995
Bengt Harding Olson (fp)