Det är positivt att en stor del av de arbetshämmande regelförändringar som införts under det senaste halvåret nu återställs eller justeras så att så många arbetslösa som möjligt kan få del av åtgärder och på det sättet slussas in i arbetslivet.
Bland de grupper som har det allra svårast på arbetsmarknaden är invandrarna. Det är allvarligt ur många synpunkter, inte minst för att invandrarna därmed hindras från integrering i det svenska samhället. Därför är det positivt att arbetsförmedlingarna i invandrartäta områden ska förstärkas och även att särskilda informationsinsatser om invandrare ska riktas till arbetsgivarna.
Trots detta är det högst sannolikt att invandrarnas problem på arbetsmarknaden kommer att kvarstå. Det gäller att finna på fler sätt att minska deras arbetslöshet. Ett område som blivit bortglömt i sammanhanget är invandrarnas möjlighet och vilja att starta eget företag. Många invandrare har idéer, kunskaper och yrkesmässig erfarenhet från sitt hemland som kan omsättas här i Sverige även om de har svårt att få en anställning. Ett sätt kan då vara att starta en egen verksamhet. Problemet är då ofta rörelsekapital. Även om företagandet är i liten skala behövs ändå något. För den som inte har säkerhet och därmed inte kan få låna i bank och som inte kan låna av vänner och bekanta är just tillgången på start- och rörelsekapital den stora tröskeln att övervinna.
För ett år sedan tog arbetsmarknadsutskottet initiativ till de s.k. kvinnolånen, som är ett sätt för kvinnliga företagare som startar i liten skala att finansiera sitt företagande. Jag menar att invandrarna ofta befinner sig i ungefär samma situation. Därför bör enligt min mening ett liknande system som kvinnolånen införas även för invandrare. Det kan administreras och prövas på samma sätt som kvinnolånen och bör kunna finansieras med arbetsmarknadspolitiska medel eftersom belastningen där minskar för varje invandrare som kommer igång med sitt företag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ''kvinnolånemodellen'' även skall kunna tillämpas för invandrares företagande.
Stockholm den 5 maj 1995 Marianne Andersson (c)