med anledning av prop. 1994/95:218 En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.
1. Tillväxt och fler jobb
Det vi nu ser på arbetsmarknadspolitikens område visar att
regeringen är på flykt bort från den egna politiken. Det är
inte en ordnad reträtt utan en panikslagen regering utan
strategi. För att nå varaktiga resultat för tillväxt och fler jobb
krävs mer av förtroendeskapande nationell samling.
Det är regeringens misslyckande med den ekonomiska
politiken och oförmågan att bekämpa arbetslösheten som nu
tvingar till omtänkande. När man inte lyckats skapa
förutsättningar för att få fram fler jobb i näringslivet tvingas
regeringen till ytterligare insatser med
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Om regeringen på ett tidigare stadium hade lyssnat till
oppositionen på det politiska mittfältet hade många av de
skadliga beslut regeringen genomdrivit under sitt första
halvår kunnat undvikas. Nu, under galgen, tvingas
regeringen i viktiga delar att lägga om politiken.
Fortfarande saknas tydliga förslag för tillväxt och nya
jobb. Sänkt tjänstemoms och förlängd tid för prov- och
visstidsanställningar i småföretag skulle vara en sådan
injektion.
Tyvärr görs inte tillräckligt för att förbättra möjligheterna
för tillväxt och nya jobb genom nya och växande små och
medelstora företag. Hur många arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som än sätts in så kan de aldrig ersätta de
arbetstillfällen som med riktiga förutsättningar kan och
måste skapas i framför allt den privata sektorn.
2. Sänkta skattekilar för nya jobb i den privata
tjänstesektorn
De nya jobben måste skapas i den privata sektorn. Detta
genom att förutsättningar ges för expansion och tillväxt.
Industrisektorn sysselsätter idag endast ca 1/5 av
arbetskraften. Produktivitets- och effektivitetshöjningar
inom industrin gör att även om efterfrågan på svenska varor
ökar kommer inte sysselsättningen att öka i samma
utsträckning. Därför måste de flesta nya arbetstillfällen
skapas i den privata tjänstesektorn. En långsiktig och
ambitiös satsning på utbildning, kompetensutveckling och
forskning är nödvändig för att främja tillväxten av
kvalificerad tjänsteproduktion.
De nuvarande mycket höga skattekilarna på arbete (drygt
60 %) främjar inte tillkomsten av nya jobb. Ett exempel: för
att kunna betala en hantverkare för en dags arbete så att
han/hon får ut samma inkomst som man själv har, måste man
arbeta två och en halv dag.
Hushållssektorn utgör en del av den privata tjänstesektorn.
Idag är marknaden för den typ av tjänster som går att utföra
i egen regi i stort sett utplånad. Detta beror självfallet till
största delen på de höga skattekilarna. Hushållen har helt
enkelt inte råd att köpa dessa tjänster på den reguljära
marknaden.
3. Småföretagen viktiga för de nya jobben
En framgångsrik ekonomisk politik för nya jobb måste
också inbegripa en sund näringspolitik. Det krävs att rimliga
förutsättningar läggs fast för att nya företag ska startas och
befintliga företag ska kunna växa.
Hitintills har regeringens politik knappast kunnat anses
främja nya jobb i den privata sektorn. Den försämrade
flexibiliteten i arbetsrätten, höjda arbetsgivaravgifter etc har
sammantaget försämrat villkoren för företag och företagare
högst väsentligt.
Det finns nu, i och med regeringens reträtt på
arbetsmarknadspolitikens område, vissa ljuspunkter, och
från kristdemokraternas sida ser vi positivt på att regeringen
föreslår fortsatt småföretagsstöd som en tillväxtfrämjande
åtgärd. Likaså är det positivt med utbildningsvikariat för
småföretag.
På arbetsrättens område saknas dock nödvändiga förslag
för att få en modern och flexibel lagstiftning som gör att
småföretagare vågar anställa fler. Förlängda visstids- och
provanställningar är en nödvändighet för dessa företag och
för att få fler i arbete.
4. Skatteväxling för miljön och jobben
Beskattningen bör omfördelas inom ramen för nuvarande
skattetryck, från arbetskraft till miljöbelastande utsläpp,
begränsade naturresurser och energi. En skattereform med
sänkta skatter på arbete, exempelvis arbetsgivaravgifter, och
samtidigt höjda skatter på koldioxid, kväveoxid,
svaveldioxid, avfall m m skulle dels skapa incitament för en
miljövänligare produktion och konsumtion, dels främja
framväxten av nya arbetstillfällen. Förutom de sänkta
arbetskraftskostnaderna innebär en skatteväxling också att
arbetstillfällen kopplade till kretsloppssamhället, som t ex
återvinningsindustri eller ny och småskalig energi med
inhemska och förnybara energikällor, kan växa fram. Den
internationella marknaden för olika former av miljöteknik
växer snabbt och här finns en potential för svenska företag
att nå internationella framgångar, under förutsättning att den
svenska politiken stimulerar även den inhemska efterfrågan
på denna teknik.
5. Aktiva arbetsmarknadsåtgärder
Den höga nivån på arbetslösheten verkar bestå under
överskådlig tid. En av orsakerna till att arbetslösheten inte
minskar snabbare är regeringens tidigare förda
''återställarpolitik''. Detta hotar nu konjunkturuppgången.
De grundläggande orsakerna till arbetslösheten måste som
tidigare beskrivits lösas med en generell ekonomisk politik
för tillväxt och fler jobb. Under tiden den kan verka och nå
full effekt och ökad sysselsättning i näringslivet ställs stora
krav på en aktiv och väl fungerande arbetsmarknadspolitik.
Självklart ska meningsfull sysselsättning och utbildning
erbjudas framför passivt kontantstöd vid arbetslöshet.
Regeringen har nu också slagit till reträtt vad gäller
exempelvis praktikplatser. Man går nu tillbaka till
ungdomspraktik och akademikerpraktik och ger upp de
fåfänga försöken med ungdomsintroduktion. Valrörelsens
utfästelser om att ungdomar skulle ha jobb efter 100 dagar
har fallit platt.
Arbetsplatsintroduktion
Regeringen döljer sin reträtt om synen på praktikplatser
bakom ett nytt samlat begrepp, arbetsplatsintroduktion. Från
kristdemokraternas sida accepterar vi det nya samlade
begreppet och dess regler jämte de ökade krav som ställs för
att få arbetslöshetsersättning.
Arbetsmarknadsåtgärder för uppsägningshotad personal i
kommuner och landsting
Regeringen talar i propositionen om ökad flexibilitet för
användningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Det
är bra men får inte innebära att prioriteringar inte görs. Den
politik som nu förs på andra områden kan innebära att ca
100 000 personer, anställda i kommuner och landsting,
kommer att friställas under de kommande 5 åren. Detta
ställer stora krav på arbetsmarknadspolitiken. Den möjlighet
som den tidigare regeringen gav till länsarbetsnämnderna att
sluta avtal med kommuner och landsting om utbildning och
kompetenshöjning istället för öppen arbetslöshet måste
kvarstå. Det är väsentligt att tydliga signaler om detta ges till
ansvariga myndigheter.
ALU
En av många arbetsförmedlingar använd sistahandsåtgärd
har varit ALU. Denna form av åtgärd har visat sig fungera
väl. Risken för undanträngningseffekter på den ordinarie
arbetsmarknaden har också minskat. Regeringen ändrar nu
sin inställning till denna åtgärd och fullföljer inte tidigare
beslutade neddragningar i denna verksamhet. Det är bra.
Insatser för flyktingar och invandrare
Det är helt nödvändigt att med riktade åtgärder underlätta
utomnordiska medborgares inträde på arbetsmarknaden.
Föreslagna insatser tillstyrks. Samtidigt vill vi återigen
aktualisera vårt tidigare förslag om en särskild
snabbarbetande kommission med deltagande av
arbetsmarknadens parter för att komma fram med ytterligare
förslag på detta område.
Flyttbidraget och pendlingsstödet
Kristdemokraterna avvisar liksom tidigare ett flyttbidrag
som kommer att bidra till utarmning av landsbygden. Likaså
avvisas förslaget om pendlingsstöd.
Bostadsinvesteringar
Kristdemokraterna avvisar förslaget om investeringsbidrag
till produktion av permanentbostäder. Byggsektorn måste
stabiliseras på en nivå där naturlig efterfrågan, inte politiska
beslut om bidrag och subventioner, är styrande. Regeringen
fullföljer tidigare beslut om investeringspengar för
inomhusmiljön, vilket kommer att leda till ökad
sysselsättning inom byggsektorn. Pengar finns också avsatta
till ROT-verksamhet.
Långtidsarbetslöshet
Antalet långtidsarbetslösa har ökat under de senaste åren.
Detta är allvarligt då långvarig arbetslöshet ofta leder till
personliga och sociala problem. Dessutom riskerar
arbetslösheten att permanentas på en hög nivå även vid
högkonjunktur om antalet långtidsarbetslösa tillåts stiga.
Den inriktning som ges i propositionen för att särskilt
stötta de som varit arbetslösa en längre tid är riktig. Förslaget
om att tillfälligt utvidga målgruppen för lönebidrag till att
omfatta långtidsarbetslösa som fyllt 60 år är i rådande
arbetsmarknadspolitiska läge ett vällovligt försök att minska
kostnaderna för passivt kontantstöd till förmån för en aktiv
åtgärd.
Samhall
Kristdemokraterna avvisar den aviserade besparingen
regeringen för fram i propositionen gällande
merkostnadsersättning till Samhall AB. Den neddragning
som riksdagen redan beslutat om var i sig ett tungt beting.
Kds finner det orimligt att sjuka och arbetshandikappade
skall ta ett än större ansvar för statens dåliga finanser.
Regeringen framhåller själv i propositionen risken med att
arbetslösheten för arbetshandikappade permanentas. Många
svaga grupper konkurrerar om de arbetsmarknadspolitiska
stödåtgärderna. Samhalls arbetstillfällen är i detta perspektiv
viktigt och kan inte ytterligare begränsas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen antar de riktlinjer för
arbetsmarknadspolitiken som anges i motionen avseende i
första hand sänkta skattekilar i privat tjänstesektor samt
moderniserad arbetsrätt för småföretagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om länsarbetsnämndernas
möjligheter att sluta avtal med kommuner och landsting om
utbildning och kompetenshöjning för personal som annars
friställs,
3. att riksdagen avslår förslagen om starthjälp och
pendlingsbidrag,
4. att riksdagen avslår förslaget om investeringsbidrag till
nyproduktion av permanentbostäder,
5. att riksdagen avslår förslaget om besparingar under
anslaget B 6 Bidrag till Samhall,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en särskild kommission för
ytterligare insatser för att få in invandrare och flyktingar på
ordinarie arbetsmarknad.
Stockholm den 5 maj 1995
Mats Odell (kds)
Dan Ericsson (kds)
Göran Hägglund (kds)
Ulla-Britt Hagström (kds)
Michael Stjernström (kds)
Ulf Björklund (kds)