De regionalpolitiska målen som regeringen ställt upp om uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet och likvärdiga levnadsvillkor delar Miljöpartiet de gröna. Vi delar dock inte uppfattningen att åtgärderna för att nå målen är tillräckliga.
När konjunkturen vänder och arbetslösheten minskar kommer vi tydligt att se att skillnaderna mellan olika landsdelar återigen förstärks. I exempelvis Norrbotten ligger arbetslösheten kvar på en relativt sett betydligt högre nivå än för vad som gäller genomsnittet i Sverige. De senaste årens statliga nedskärningar har också bidragit till ökade regionala skillnader. Det s.k. stödområdet drabbas hårdare av statliga nedskärningar eftersom man i större utsträckning är beroende av offentlig verksamhet och statliga företag. I årets kompletteringsproposition varslar regeringen om ytterligare åtgärder som kommer att leda till nedskärningar inom den kommunala sektorn och kraftigt ökad arbetslöshet. Även förslagen till nytt skatteutjämningssystem mellan kommunerna leder till kraftigt ökad arbetslöshet i just de områden där arbetslösheten redan är mycket hög.
Medlemskapet i den Europeiska unionen och den s.k. inre marknaden är också det en faktor som bidrar till att förstärka regionala skillnader. Detta är något som uppmärksammats bättre inom EU:s centrala institutioner än i Sverige. Inom EU har man också sett att den regionalpolitik man bedrivit centralt långtifrån varit tillräcklig för att motverka dess ökade regionala skillnader.
Sammantaget ger detta anledning till en kraftig förstärkning av den svenska regionalpolitiken. Alternativet är ett accepterande av en situation med konstant extremt hög arbetslöshet, utflyttning, avfolkning och nedläggning av centrala offentliga verksamheter i vissa delar av landet. Det skulle naturligtvis också slå hårt mot för landet oersättliga basnäringar.
Miljöpartiet de gröna ser därför med stor oro på regeringens förda politik och den kompletteringsbudget som lagts. Nedskärningarna inom den nationella regionalpolitiken är därför inte acceptabla i ett läge som kräver det motsatta. Totalt sett begär vi ökade anslag inom den s.k. lilla regionalpolitiken om 1 500 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Se vidare i vår motion till kompletteringspropositionen.
Insatserna bör inriktas för att bygga upp kompetens och stärka lokal näringslivsutveckling. Särskilt vill vi stödja en ökad satsning inom småföretag, vidareförädling, tjänster inom ADB och IT och kvinnligt företagande.
Kvinnligt företagande
Den relativt blygsamma satsning för att underlätta för kvinnors nyföretagande som inledde under den borgerliga regeringen bör kraftigt förstärkas. Idag är det framförallt kvinnorna i stödområdena som väljer att flytta och det är kvinnornas arbetsmarknad som slås ut. Mycket talar för att just kvinnor kan leda utvecklingen mot en starkare och stabilare näringslivsutveckling inom glesbygden de närmaste decennierna. Men en sådan utveckling kräver politiska åtgärder. Ett särskilt direktiv för regionalpolitiken bör utgå med kravet att rikta de regionalpolitiska åtgärderna mot kvinnligt företagande i stödområdet. Länsstyrelserna bör få stor frihet att prioritera kvinnor och tillskapa regionala regler som anpassar de existerande stödåtgärderna bättre till de behov och krav som finns för att kvinnor i större utsträckning skall kunna ta del av stödinsatserna.
En utvärdering av insatserna bör ske under 1997 i syfte att förändra stödformerna generellt för att bättre anpassas till kvinnors behov och kvinnligt företagande.
Regeringens förslag att sänka de sociala avgifterna ser vi som ett bra led i arbetsmarknadsåtgärderna, men de borde också omfatta den kvinnliga arbetsmarknaden i kommuner och landsting.
Kommunala näringslivsinsatser
De gröna vill inrätta ett särskilt bidrag till kommuner inom stödområdet för att utveckla ett långsiktigt uthålligt och mer diversifierat näringsliv. Många kommuner i stödområdet använder idag trots krympande budgetar betydande resurser för att underlätta nyföretagande och locka företag att etablera sig. Det här är viktiga insatser som ofta är nödvändiga komplement för att uppnå de nationella regionalpolitiska målen. De senaste och kommande års nedskärningar inom den kommunala sektorn leder dock till att dessa kommuner i många fall måste välja mellan omsorg, skolor och näringslivsinsatser. Det här är en utveckling som riskerar att spoliera mycket av den nationella regionalpolitikens mål om inga motåtgärder tas fram.
Ofta sker näringslivsarbetet utan en övergripande och genomtänkt strategi kring hur man vill utveckla näringslivet i kommunen. Bidraget för kommunala näringslivsinsatser bör därför kompletteras med en kommunal plan över hur man vill utveckla ett långsiktigt uthålligt och mer diversifierat näringsliv och vilka insatser som bedöms nödvändiga för att uppnå detta över en tioårsperiod.
Bidraget skall utgå till kommunerna inom de s.k. mål 2- och mål 6-områdena. De gröna vill avsätta 1000 miljoner kronor för kommunala näringslivsinsatser under budgetåret 1995/96.
IT-utveckling
De gröna vill göra betydande insatser för att underlätta en positiv utveckling inom tjänstesektorn och IT-området. Dels vill vi (se tidigare motioner) införa en enhetstaxa på telenätet men vi vill också satsa resurser för att skynda på utvecklingen av bättre telekommunikationer i glesbygden och i stödområdet. Det här är mycket viktiga insatser för att glesbygden skall ha möjlighet att kunna konkurrera på lika villkor om de nya jobb som skapas i tjänstesektorn. Just dessa arbetstillfällen lämpar sig ofta, ur andra synpunkter, väl för att lokaliseras till glesbygd. De av regeringen föreslagna satsningarna på IT bör kompletteras med satsningar på telenätet. Vi vill därför anslå 500 miljoner kronor för att i samarbete med teleföretagen kraftigt påskynda utbyggnaden av ett modernt telenät i glesbygd över hela landet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa de existerande regionalpolitiska stödåtgärderna till kvinnligt företagande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sociala avgifter bör sänkas även inom offentlig sektor i berörda kommuner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett kommunalt näringslivsbidrag,
4. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen anslår 1 000 miljoner kronor för kommunalt näringslivsbidrag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla telenätet i glesbygden,
6. att riksdagen anslår 500 miljoner kronor för att utveckla telenätet i glesbygden.
Stockholm den 4 maj 1995 Barbro Johansson (mp) Marianne Samuelsson (mp) Peter Eriksson (mp)