Skärgården är en av vårt lands största tillgångar. Arbetet
för att skapa drägliga villkor och förutsättningar för
människor som vill bo, arbeta och verka i skärgården måste
fortsätta. Politiska beslut kan undanröja hinder för en positiv
utveckling, t.ex. när det gäller skattefrågor. Rätt beslut kan
också medverka till att stimulera ökad kreativitet, fler
enskilda initiativ och lokal mobilisering av resurser.
Med den nya informationsteknologins möjligheter, där
geografiska avstånd spelar allt mindre roll, har
skärgårdsområdena en unik chans att hävda sig i konkurrens
med andra områden i fråga om nyetableringar och
företagande.
Att bo i skärgård är verkligen att bo i glesbygd. En levande
skärgård är ett måste om hela Sverige ska leva. Politiker,
myndigheter och enskilda har ett ansvar för att skärgårdens
unika miljöer bevaras och att djurlivet skyddas både på land
och till sjöss.
Släpp företagandet loss
I alla tider har skärgårdsborna tvingats vara initiativrika
och driftiga för att överleva. Fiske och jordbruk har varit
basnäringar, men ofta i kombination med andra sysslor. Ett
livskraftigt fiske och skärgårdsjordbruk är fortfarande en
viktig förutsättning för en levande skärgård, även om
betydelsen växlar mellan olika områden. Vid sidan av dessa
näringar är annat småföretagande det viktigaste medlet att
hålla bygden levande. Småföretag ger befolkningen service
och arbetstillfällen. Den anpassningsförmåga som utmärker
de små företagen måste tas till vara på ett ännu bättre sätt.
Särskilt viktigt är det att uppmuntra kvinnligt företagande
och nysatsningar som kan ge kvinnor arbete. Varje steg som
tas mot ett bättre småföretagarklimat innebär samtidigt
ökade möjligheter för en levande skärgård.
Den förra regeringen genomförde en rad åtgärder för att
förbättra villkoren för småföretagande.
Förmögenhetsskatten på arbetande kapital avskaffades och
vissa skattelättnader genomfördes för fåmansföretagen.
Egenföretagarna fick de lägre skatteregler som krävdes för
att möjliggöra expansion på skattemässigt lika villkor som
för aktiebolag. Ökade möjligheter till kvittning av underskott
under de första åren beslutades för att underlätta
nyföretagandet. Tillgången till riskkapital förbättrades osv.
I och med att socialdemokraterna tog över makten hösten
1994 inleddes en småföretagarfientlig återställarpolitik,
vilket är mycket oroande. Genom att t.ex. återinföra
dubbelbeskattningen, ta bort kvittningsrätten o.s.v. är färre
människor beredda att satsa. Detta är ett dråpslag mot
företagandet i skärgård och glesbygd. Folkpartiet liberalerna
har motsatt sig dessa förslag och håller fast vid den politik
som främjar småföretagens utveckling.
Välfärd och valfrihet
Skärgårdsbefolkningen har samma rätt till social välfärd
och omsorg som människor på fastlandet. Byråkrati får inte
hindra okonventionella lösningar som passar
skärgårdsbefolkningens behov och önskemål.
Äldre skärgårdsbor bör kunna bo kvar så länge som möjligt
på sin hemö. Vintervistelse på ålderdomshem kan vara en bra
lösning för dem som så önskar. Det är också viktigt att det
byggs nya bostäder i skärgården. Ungdomar som vill bo kvar
måste få den chansen. På öar där bostäder byggts under
senare år har befolkningen ökat.
Tillgången på låg- och mellanstadieskolor i skärgården är
av väsentlig betydelse. Föräldrar skall inte behöva känna oro
för att deras barn inte skall kunna ha tillgång till lämplig
skola om de väljer att bo i skärgården.
Med skolpengsystemet där bidragen följer varje elev finns
det större förutsättningar att bevara små skolor där det finns
behov och intresse att ha skolverksamhet. Genom ökade
möjligheter till självstyrande skolor kan verksamheten
anpassas till de speciella behov som kan uppstå i
skärgårdsområden. Genom att ge människor ökat inflytande
och ansvar blir det lättare att lösa närliggande problem med
okonventionella metoder än då besluten fattas på central
nivå. Därför är socialdemokraternas negativa inställning till
skolpeng och t.ex. alternativ barnomsorg mycket oroande.
Det minskar den flexibilitet som är nödvändig för välfärden
i skärgården. Folkpartiet liberalerna menar att en
välfärdspolitik som präglas av valfrihet skapar bättre
förutsättningar för människor att bo och leva även i
skärgården.
Ålägganden enligt socialtjänstlagen
Kommuner med många fritidsboende har under många år
haft stora ekonomiska problem. Detta gäller särskilt
skärgårdskommuner som också av andra skäl har en svår
ekonomisk situation. Skärgårdskommunerna får t.ex. inte
regionalpolitiskt stöd på samma villkor som andra
glesbygdsområden.
Ett allvarligt problem för många skärgårdskommuner är att
de tvingas betala t.ex. hemtjänst också för de människor som
inte är skrivna i kommunen utan bara bor där under några
sommarmånader. Dessa människor betalar inte skatt i
kommunen. Sedan fastighetsskatten försvann som
inkomstkälla utgör fritidsfastigheterna en ekonomisk
belastning för skärgårdskommunerna genom lagreglerad
service, t.ex. brandförsvar.
Självfallet ska även äldre och handikappade människor ha
möjlighet att vara i sina fritidshus när de så önskar. Rimligt
är dock att deras hemkommun, d.v.s. den kommun de är
skrivna i, betalar för den eventuella service som då krävs.
Skärgårdskommunerna bör inte tvingas stå för denna
kostnad.
Det finns också en risk att kommuner med ekonomiska
problem utnyttjar andra kommuner genom att sända sina
äldre och handikappade dit över sommaren. Skälet till att
detta problem uppstått är att en människas ''vistelseort''
bestämmer vilken kommun som ska stå för eventuell
hemtjänst. Var hon eller han är skriven är alltså inte
avgörande.
Moderna kommunikationer -- nya möjligheter
Goda post- och telekommunikationer är absolut
nödvändiga för skärgårdens innevånare. En mycken liten del
av alla svenska hushåll saknar postservice fem dagar i
veckan, men av dessa finns många i skärgårdsområdena. Det
går att finna lösningar med hjälp av fantasi och god vilja.
Samverkan mellan post, andra myndigheter och verk, företag
och kommuner där man drar nytta av varandras kompetens,
lokaler och transportmedel bör övervägas där förutsättningar
finns. En lanthandel kan mycket väl vara knutpunkt för olika
typer av service, t.ex. post, apotek och bankverksamhet.
Genom utbyggnad av telekommunikationer kan
företagande och boende i glesbygd och skärgård få nya bättre
förutsättningar. Utbyggnad av AXE-systemet måste
omedelbart påbörjas även i dessa områden. I takt med att
telekommunikationerna förbättras skapas nya möjligheter
för näringsverksamhet på distans från kunder och
uppdragsgivare. Med den nya informationsteknologins
möjligheter, där geografiska avstånd spelar allt mindre roll,
har skärgårdsområdena en unik chans att hävda sig i
konkurrens med andra områden i fråga om nyetableringar
och företagande.
Borttagandet av mindre lönsamma telefonautomater i
skärgården är en allvarlig försämring av servicen på de små
orterna -- telefoner kan rädda liv. Viktigt är också att det finns
nödtelefoner i skärgården.
Bra dagligvarubutiker i skärgårdssamhällena är
nödvändigt för bygdens överlevnad. Det finns i vissa fall
behov av fraktstöd och investeringsstöd.
Medborgarkontor är en form av samlad samhällsservice
som bör kunna kombineras med butiksverksamhet. Genom
ett samarbete mellan olika myndigheter kan
kombinationstjänster skapas.
Fastighetstaxeringen
Ett ännu olöst problem för många bofasta skärgårdsbor är
fastighetstaxeringens konsekvener. Många ägare av
attraktiva skärgårdsfastigheter har under hela sitt liv bott och
verkat i skärgården och försörjt sig av fiske och jordbruk
eller annat småföretagande. Plötsligt har deras fastigheter
värderats till mångmiljonbelopp och ägarna får mycket höga
boendekostnader, som för en grupp människor gör det svårt
att bo kvar i skärgården. Följden av detta är att fastboende
av rent ekonomiska skäl tvingas sälja sina fastigheter.
Regeringen bör särskilt uppmärksamma detta problem och
försöka finna en konstruktiv lösning. Annars riskerar
skärgården att avfolkas.
Jordbruk
Ett avreglerat jordbruk och en generell arealersättning ger
jordbruket i kustnära områden en verklig möjlighet att hålla
landskapet öppet och bygden levande.
Skärgårdsområdena med sina skogar, ängar och hagmarker
är extra känsliga för ingrepp. Skogs- och jordbruk måste i
dessa områden bedrivas varsamt. Naturvårdsersättning bl.a.
NOLA-bidrag (naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet) är
viktiga satsningar för att stödja miljövården.
Turism
Behov av rekreation och vila gör att många människor
söker sig till skärgården. Dess skönhet och rogivande
atmosfär gör skärgården attraktiv för turister från såväl
Sverige som andra länder.
Många kustkommuner är oerhört beroende av turism och
sommargäster. För det lokala näringslivet är
sommarmånadernas verksamhet avgörande för resten av
året. Underlag för livsmedelsaffärer, bensinstationer och
andra serviceföretag finns tack vare många fritidsboende.
För många av dem som lever och arbetar i kustområdena
kan turistnäringen utgöra ett viktigt komplement till annan
sysselsättning. Turistanläggningar bör inte drivas av
kommuner utan av privata företag, organisationer eller på
entreprenad av enskilda företagare. Anläggningar som på ett
eller annat sätt är skattesubventionerade skall inte kunna
konkurrera ut privata intressenter.
Den speciella skärgårdsmiljön har i alla tider lockat
konstnärer och kulturskapare. I det moderna skärgårdslivet
måste inslag av hemslöjd, musik, hantverk och gamla
brukningsmetoder tas till vara. Hembygds- och
slöjdföreningar har en viktig funktion som kulturbärare.
EU och skärgården
EU:s regionalpolitik har till uppgift att stärka den
strukturella utvecklingen i Europa. Utnyttjande av EU-
bidrag förutsätter nationella satsningar i allmänhet
motsvarande EU-bidraget.
När det gäller jordbruksstödet var det för den förra
regeringen självklart att räkna skärgårdsområden som saknar
landförbindelse till de mindre gynnade områdena (LFA=less
favoured areas) så att de skulle få den högsta EU-
ersättningen. Det är mycket olyckligt att den nuvarande
regeringen har omprioriterat resurserna på ett sådant sätt att
skärgården kommer att få minskat stöd. Det är angeläget att
fördelningen av regionalpolitiskt stöd görs rättvist och
kommer alla regioner i behov av stöd till del.
Merparten av det statliga regionala stödet riktar sig idag
till skogslänen. Situationen i skogslänen kan t.ex. jämföras
med den i Stockholms skärgård där ungefär 5 000 personer
bor på öar utan fast förbindelse, lika många som i en del
stödberättigade glesbygdskommuner. Därför finns det
anledning att justera reglerna för regionalpolitiskt stöd så att
det även kommer skärgården till godo.
Sjöfart
Transporter till sjöss är ett relativt miljöanpassat,
energisnålt och säkert sätt att frakta människor och gods. Det
finns dock mycket att göra för att ytterligare förbättra
sjöfartens miljövänlighet, säkerhet och effektivitet. För att
trygga kusttillsyn och säkerhet är det viktigt att
kustbevakning, sjöpolis och lots- och fyrverksamheten hålls
på en rimlig nivå. Bemannade utsjöplatser bevaras t.ex.
enligt den modell för samverkan som används för Svenska
Högarna i Norrtälje kommun.
Hårdare tag mot farligt gods i hamnar
Inte sällan begås brott mot bestämmelserna för hur
miljöfarligt gods skall hanteras i hamn, eller transporteras till
sjöss. De som inte respekterar reglerna bör få mer kännbara
påföljder. Kustbevakningen, sjöfartsinspektionen, tullen och
länstrafikgrupperna bör förstärkas så att fler ''flygande''
kontroller kan göras.
När uppgifter om fartygslasterna saknas kan följderna vid
en ev olycka bli katastrofala. Räddningspersonalens
möjlighet att göra en effektiv insats minskar samtidigt som
de kan utsätta sig för stora risker. Detta är ett problem som
bör uppmärksammas av länsstyrelser och andra berörda
myndigheter.
Oljetransporter i skärgården -- ett ständigt hot
Världens tankerflotta består till oroväckande stor del av
omoderna och föråldrade fartyg som utgör en ständig fara för
den marina miljön. Vid en oljeolycka blir konsekvenserna
för havet och djurlivet katastrofala och kostnaderna för
saneringsarbetet uppgår till mångmiljonbelopp.
Säkerhetskraven regleras till stor del av internationella avtal,
men detta hindrar inte Sverige från att gå vidare och ställa
högre krav på fartyg som trafikerar svenska vatten och
anlöper svenska hamnar. Kemikalieprodukter skall numera
transporteras i fartyg med dubbelskrov, och samma krav
borde självfallet även gälla fartyg som skall frakta
petroleumprodukter. Sverige bör verka för att samtliga
Östersjöländer inför liknande regler.
Många transporter skulle inte behöva gå genom
skärgårdens känsligaste delar. Genom att flytta ut viss
hamnverksamhet till Kapellskär, Nynäshamn eller
Oxelösund skulle de känsligaste områdena i Stockholms
skärgård inte beröras av detta problem. Dessutom skulle
antalet tunga transporter genom Stockholms innerstad
reduceras. Vidare minskar behovet av att öppna någon ny
farled och projektet med Rödkobbsleden kan läggas ner.
Möjligheten att bygga rörledningar för oljetransporter bör
prövas.
Färjetrafiken kommer sannolikt att öka i Östersjön under
de närmaste åren genom ökad turism och handel med
grannländerna i öst. Detta kommer att ha stor betydelse för
kommunerna längs hela Östersjökusten, bland vilka många
har vänorter i öst. Vi är självfallet mycket positiva till ökat
utbyte och kontakt med våra grannländer. Vi vill samtidigt
erinra om att det är angeläget att vi kommer överens om att
anpasssa transportsystemen till vad miljön tål. Beträffande
färjetrafiken är utsläppen redan i dag alldeles för stora.
Luftföroreningar och buller måste radikalt minskas.
Svavelhalten i bunkeroljorna får inte vara högre än den nivå
som tillåts på land. Rökgasrening ska vara lagfäst och
miljödeklaration av bottenfärger är angeläget.
Naturskyddsfond
Principen ''förorenaren betalar'' skall givetvis även gälla i
skärgården. En möjlighet är att inrätta en naturskyddsfond
som finansieras med passageraravgifter. Fonden kan
exempelvis förvaltas av en från rederierna fristående styrelse
sammansatt av företrädare för skärgårdskommunerna,
miljöorganisationerna, länsstyrelsen etc.
Fondens medel skall kunna användas för t.ex. återställande
av skadade stränder, forskning och insatser för levande
skärgård.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av småföretagarvänlig
politik,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av satsningar på modern
kommunikationsteknologi i skärgården,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förändringar av
fastighetstaxeringen i skärgården,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en välfärdspolitik med
valfrihet,3
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad säkerhet vid sjötransporter
av farligt gods,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utlokalisering av
hamnverksamhet från Stockholms hamn,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöanpassad sjöfart,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en naturvårdsfond,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det regionalpolitiska EU-stödet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vistelsebegreppet i
socialtjänstlagen.3
Stockholm den 25 januari l995
Karin Pilsäter (fp)
Conny Sandholm (fp)
1 Yrkande 1 hänvisat till NU.
2 Yrkande 3 hänvisat till SkU.
3 Yrkandena 4 och 10 hänvisade till SoU.