I motionen presenteras förslag till åtgärder för att utveckla
Västernorrland och trygga sysselsättningen både på kort och
lång sikt.
Kommunerna och landstinget har en viktig roll som stora
arbetsgivare framför allt för kvinnor. Därför bör landsting
och kommuner så långt som möjligt avstå från att säga upp
folk i den rådande lågkonjunkturen.
I programmet för akuta åtgärder föreslås också
exportgarantier för Hägglunds i Örnsköldsvik, så att
företaget kan leverera de utrustningar till den ryska
oljeindustrin som företaget fått beställningar på. Det skulle
ge 100 personer arbete i Örnsköldsvik, samtidigt som det
skulle vara ett viktigt bidrag till att stärka ekonomin och den
demokratiska utvecklingen i Ryssland.
Vi anser också att staten måste ta ett särskilt ansvar för
utvecklingen i Ånge, som på bara några år förlorat ca 500
jobb.
Vi föreslår bl.a.att en kriminalvårdsanläggning etableras
i Ånge kommun som en filial till Viskananstalten.
Industrin i Västernorrland har drabbats hårt av
strukturförändringar. Det är nu nödvändigt att länsstyrelsen
och länsarbetsnämnden har tillräckliga resurser för att
exempelvis tillsammans med berörda företag och kommuner
kunna bilda lokala utvecklingsfonder i samband med
företagsnedläggningar. Risk finns annars att
befolkningsminskningen i Västernorrland fortsätter. För att
motverka detta föreslår vi:att hänsyn tas till
Västernorrlands befolkningsminskning och de stora
strukturomvandlingarna i länet vid fördelning av medel till
landets länsstyrelser och länsarbetsnämnderatt
transportstödet bibehålls och förbättras i Västernorrland.
Vidare föreslår vi att den tillfälliga inplaceringen av
Härnösand, Kramfors och Örnsköldsvik i stödområde
förlängs. Ånges inplacering i stödområde ett förlängs och
hela Sollefteå kommun placeras i stödområde ett.
I det mer långsiktiga programmet för att stärka näringslivet
i Västernorrland är förbättrade kommunikationer i och till
länet en av kärnpunkterna:Bättre vägstandard -- både på de
mindre vägarna och på Europavägarna genom länet. Västra
och södra infarten till Sundsvall, Åsbergstunneln i
Örnsköldsvik samt ''Miljövägen'' i Timrå bör ges högsta
prioritet.Angelägna projekt är bro över Ångermanälven i
Multrå samt väg 505 Östavall.Kraftfulla satsningar på
järnvägarna både beträffande Stambanan och
kustjärnvägen.Utveckling av flygplatserna Midlanda,
Kramfors/Sollefteå och Örnsköldsvik.
Det är viktigt att Västernorrland snabbt får tillgång till den
modernaste teletekniken.
I det socialdemokratiska programmet ingår stora
satsningar på utbildning:Utbyggnad av Mitthögskolan till
ett Mittsverige-universitet.Civilingenjörsutbildning
lokaliseras till Mitthögskolan.Mer utbildning lokaliseras
till Sandö U-centrum i Kramfors.
I motionen föreslås också att länet görs till ett centrum för
skogsindustrins kunskapsförsörjning och att Svenska
Träforskningsinstitutet helt eller delvis omlokaliseras till
Västernorrland.
Delar av vattenkraftsvinsterna ska stanna i Västernorrland
för regional utveckling.
I motionen föreslås en stor satsning på utveckling av små
och medelstora företag i länet genom att skapa möjligheter
till forskning och utveckling av olika produkter. Dessutom
föreslår vi att ensamföretagare ges möjlighet till
kompetensutveckling i form av bidrag till kortare
specialutbildningar.
Vi understryker också att försörjningen med riskvilligt
kapital är en överlevnadsfråga för Västernorrland.
I motionen krävs att den civila biståndskår som ska
utbildas organiseras och utbildas i Sollefteå. Sandö U-
centrum, Hundskolan i Sollefteå och Räddningsskolan i
Sandö är viktiga resurser i denna utbildning.
Utveckla Västernorrland
Vi föreslår i motionen en offensiv politik för att skapa
tillväxt och regional balans, för att nå målet:
Arbete åt alla
Som uppföljning av programmet Arbete åt alla har vi under
1994 föreslagit sysselsättningsskapande åtgärder, som
snabbt kan sättas in.
Vi vill här framhålla ett antal viktiga satsningar på
områden som är avgörande för att utveckla Västernorrland i
positiv riktning.
Bakgrund
Våra förslag läggs mot bakgrund av den mycket höga
arbetslösheten och den stora befolkningsminskningen i
länet.
Eftersom Västernorrland är ett län med mycket tung
industri måste vi långsiktigt räkna med stora förändringar på
grund av strukturomvandlingar i samband med en ständigt
hårdnande internationell konkurrens.
Bygg ut och modernisera kommunikationerna
En av grundbultarna i vår strategi för tillväxt och regional
balans är utbyggnad och modernisering av
kommunikationerna.
De viktigaste projekten är:
Snabbtåg -- järnvägssatsningar
Fullvärdig snabbtågstrafik Stockholm--
Sundsvall/Härnösand senast 1996.Riksdagen har fattat
principbeslut om att bygga Botniabanan och därför bör
Ådalsbanan omedelbart överföras till stomnätet.Järnvägen
mellan Örnsköldsvik och Husum byggs som en första etapp
samt delen Örnsköldsvik--Mellansel upprustas. Detta
innebär också en förstärkning av stambanan.Rusta upp
järnvägen Sundsvall--Östersund som en första etapp av
Atlantbanans utbyggnad.Den planerade upprustningen av
stambanan fullföljs.Socialdemokraterna har tagit initiativet
till en snabb tågtrafik med fyra turer i vardera riktningen på
sträckan Sundsvall--Ånge--Östersund. Den
socialdemokratiska regeringen har nu också anslagit medel
för att upprätthålla trafiken under ytterligare ett år. Vi anser
att denna tågsatsning måste få en kraftfull uppbackning
genom anpassning till övrig trafik och marknadsföring.
Dessutom bör staten upphandla trafiken på sträckan även i
framtiden.
Flyg
Flygplatserna Midlanda, Kramfors/Sollefteå och
Örnsköldsvik måste hävdas och utvecklas. Det är särskilt
viktigt att noga följa utvecklingen i samband med
avregleringen av flyget. Den tydliga utvecklingen mot färre
turer och försämrad service måste motverkas.
Vårt krav är ett väl fungerande nationellt inrikesflyg för
hela landet. En avgift bör läggas på samtliga flygbiljetter för
att finansiera upphandlig av olönsam flygtrafik och stöd till
viktiga kommunala flygplatser.
Kramfors/Sollefteå flygplats är enligt 1988 års trafikbeslut
en primärflygplats. Vi socialdemokrater anser att
Kramfors/Sollefteå flygplats är av stor betydelse för
trafikförsörjningen i Norrland. Där saknas dessutom
tillfredsställande transportalternativ.
Midlanda bör och kan utvecklas till ett nav i det svenska
flygsystemet med direktlinjer både inom landet och till andra
länder.
Vägar -- landets sämsta vägstandard
Länsvägar
Västernorrland har landets sämsta vägstandard.
Standarden är på flera håll i länet så dålig att vägar måste
stängas för tung trafik under längre perioder varje vår.
Därigenom hindras skogsindustrin från att göra nödvändiga
investeringar i ny miljövänlig teknik, eftersom den nya
tekniken kräver färsk vedråvara. Den dåliga vägstandarden
hämmar således utvecklingen både i Västernorrland och
landet som helhet.
Trots det mycket ansträngda ekonomiska läget innehåller
årets budget en ambitiös satsning på vägunderhåll. Vid
fördelningen av medel måste dock större hänsyn tas till den
extremt dåliga vägstandarden i Västernorrland.
För att återställa det mycket eftersatta underhållet är det
nödvändigt att bygga om många vägar. Därför måste en
betydande andel av de medel som anslås till vägbyggande
komma Västernorrland till del.
Skogsbilvägar
Skogsbruket är starkt beroende av ett väl fungerande
vägnät som gör skogarna lätt åtkomliga för arbetskraft,
maskiner och lastfordon. Den neddragning av statsbidragen
till byggandet av skogsbilvägar som den borgerliga
regeringen genomförde har lett till att byggandet av
skogsbilvägar har minskat. Med hänsyn till
arbetsmarknadsläget i Västernorrland och skogsindustrins
stora betydelse är det nödvändigt att regeringen nu vidtar
åtgärder för att stimulera byggandet av skogsbilvägar i
Västernorrland.
Vägstationer
Omorganisation inom Vägverket har inneburit att
vägstationer i inlandet lagts ner. Vi vill med skärpa framhålla
att omorganisation och nedläggningar inte får medföra att
insatserna på vägunderhållet i inlandet minskar.
Europavägar
Även Europavägarna genom länet har låg standard.
Byggandet av en ny bro över Ångermanälven vid Veda
pågår. Det innebär att framkomligheten på E4 genom länet
kommer att förbättras avsevärt. För att Europavägarna i
Västernorrland skall få godtagbar standard måste också
byggandet av västra och södra infarten till Sundsvall samt
Åsbergstunneln vid Örnsköldsvik och ''Miljövägen'' i Timrå
snarast komma till stånd.
Även en upprustning av övriga E4-vägar genom länet
måste ges hög prioritet bland landets aktuella vägprojekt.
Snabb utbyggnad av telekommunikationerna
En fortsatt utbyggnad av telekommunikationerna i länet är
en viktig del i förstärkningen av infrastrukturen. Det gäller
t.ex. tillgång till GSM, AXE-system, driftsäkerhet och
service samt en rättvis taxepolitik. Det måste betonas att
telekommunikationerna betyder särskilt mycket i län som
Västernorrland med långa avstånd och gles bebyggelse.
Affärsverkens organisation och styrning
Människor och företag i vårt län är beroende av en jämn
grundläggande service. Det gäller att vägar, järnvägar samt
flyg-, post- och telekommunikationer är väl uppbyggda.
Denna service skall vara likvärdigt utbyggd i hela landet.
Det finns en berättigad oro för att den basala servicen inte
längre kommer att byggas upp efter rättviseprincipen och
med regionalpolitiska ambitioner. Snäva
lönsamhetsbedömningar mellan regioner och inom
affärsverken är trender som påhejats av den nyliberalt
inspirerade ekonomiska politik som den borgerliga
regeringen bedrev.
Sverige är ett relativt litet land. Det behöver hållas ihop
med en nationell politik inom verksamhetsområden som
affärsverken omfattar. Bolagisering av affärsverken och
uppdelning av verksamheterna i olika divisioner försvårar
regeringens och riksdagens demokratiska styrning och
därmed möjligheterna av att den basala servicen fördelas
rättvist.
Nationella och demokratiskt uppställda mål skall styra
investeringarna i infrastrukturen. Det är en viktig uppgift för
regering och riksdag att ha en sådan styrning över
affärsverken och statliga bolag att de målen uppfylls.
Kunskaper -- nyckeln till framtiden
Ett universitet i Mittsverige
För att klara förnyelsen måste utbildning och forskning
öka och göras mer tillgänglig i länet. Mittsverige är en av de
regioner som har längst till universitet och högskolor med
fasta forskningsresurser. I Västernorrland har nu
Mitthögskolan bildats med verksamhet i Sundsvall,
Härnösand, Örnsköldsvik och Östersund.
Målsättningen är att utveckla ett nätverksuniversitet med
8.000--10.000 studenter.
För regionens långsiktiga utveckling är det nödvändigt att
nätverksuniversitetet så snart som möjligt blir verklighet.
Det är också viktigt att distansundervisningen på
högskolenivå utvecklas ytterligare.
Cvilingenjörsutbildning kan med fördel lokaliseras till
Mitthögskolan med placering i Sundsvall.
Riktad utbildning för kvinnor
Möjligheterna till försörjning, att få inflytande i samhället
och att få del av samhällets resurser, det är de stora frågorna
för landsbygdens/glesbygdens kvinnor i dag. Trots att
kvinnorna ofta är de som gått i spetsen för utvecklings- och
förändringsarbetet på landsbygden, får de fortfarande en
förhållandevis liten del av de regionalekonomiska medlen.
Satsning på regionala och lokala utbildningsmodeller samt
distansstudier utifrån kvinnors behov, med en ny form av
pedagogik, är en betydelsefull del för kvinnors möjlighet till
utveckling och arbete. Flera försök pågår i norra Sverige, där
förebilden är den norska ''kvinnouniversitetsmodellen''.
Denna utbildning kan få stor betydelse för landsbygdens och
glesbygdens överlevnad.
Kombinationsutbildningar inom t.ex. administration och
vård/omsorg, hantverk/handel eller kultur/kontor kan också
vara ett sätt att skapa förutsättningar för arbetstillfällen som
passar på landsbygden.
Skogsindustrins kunskapsförsörjning
Skogsnäringen -- skogsbruk och skogsindustrin -- är basen
för länets näringsliv i stort och har särskilt stor betydelse för
bosättning och utkomst i inlandet och glesbygd.
Utvecklingen under de senaste åren inger emellertid stark
oro. Både inom industrin och skogsbruket har
sysselsättningen minskat väsentligt. Den nya
skogsvårdslagen innebar stora förändringar av
skogspolitiken, med avregleringar och en skogsvårdslag där
i stort sett endast reproduktionsplikten blev kvar av de gamla
reglerna. Positivt är att den nya skogsvårdslagen jämnställer
miljömålet med produktionsmålet.
Vi menar att det finns allvarliga brister i den nuvarande
skogsvårdslagen. Kravet på en skogspolitik och
skogsvårdslag som ställer upp preciserade mål och även
anvisar medel är speciellt angeläget i vårt län. Vi har t.ex.
glesare skogsbilsvägnät än jämförbara län. Att stimulera
byggande av skogsbilvägar är därför ytterst angeläget.
Utöver den kortsiktiga sysselsättningseffekt som ett ökat
vägbyggande skulle ge skulle det också innebära ett bättre
planerat vägnät, som bl.a. är fördelaktigt ur
naturvårdssynpunkt.
I vårt län har vi också en stor och växande andel utboägda
skogsfastigheter. Med en starkt försvagad skogsvårdslag och
borttagande av alla bidrag till beståndsvård är det en stor risk
att aktiviteten på dessa fastigheter sjunker. Då försvinner
också sysselsättning för den arbetskraft som haft
säsongsarbete med framför allt röjning.
Vi vill särskilt markera betydelsen av att efterfrågan på
råvara från skogen till storskalig energiproduktion gynnas.
Ett tredje sortiment vid sidan av sågtimmer och massaved
behövs nu. Kvalitetskraven från massaindustrin har medfört
att biprodukter från sågverksindustrin och rötskadat virke
röner mycket liten efterfrågan. Tekniska lösningar finns för
att göra biobränslet konkurrenskraftigt även på längre
avstånd. Intressanta projekt för etanolframställning ur
skogsråvaran finns projekterade i länet. En översyn av
skattebelastningen av de olika energislagen -- biobränsle,
olja och el -- bör komma till stånd i syfte att få en
omfördelning till biobränslets fördel.
En fråga som särskilt måste uppmärksammas är
skogsindustrins kunskapsförsörjning. Nettoexporten för
denna industri uppgick 1990 till drygt 50 miljarder kronor.
Av dessa svarade industrin i de sju skogslänen för ca 30
miljarder. Det är i dessa län som utbildningsunderskottet är
störst.
Skogsindustrins ställning i Västernorrland är med hänsyn
till detta ett starkt motiv för att samhället genom olika
insatser stöder arbetskraftens vidareutbildning och
industrins vidareutveckling. Behov finns av en
sågverksskola till i landet. En sådan skola bör kunna
lokaliseras till Västernorrlands inland. Det finns också en
stor potential av nya användningsområden för
skogsindustriprodukter. Bl.a. kan trä ersätta stål och betong
i många byggnationer.
Det är väsentligt och angeläget att forskning och
utvecklingsinsatser på detta område lokaliseras till
Västernorrland. Länet fyller alla ställda krav för en vidgad
forsknings- och utbildningsverksamhet. Svenska
Träforskningsinsitutet bör därför omlokaliseras till
Västernorrland.
I länet finns:en väl utbyggd industri med hög
forskningskompetenslaboratorier och pilotanläggningar
en högskola med hög kompetens inom detta område
Vi behöver jordbruket
Jordbruket är för länet en viktig näringsgren. Därför har vi
bestämt drivit Norrlandsstödet i riksdagen, behovet att
utveckla kombinationssysselsättningar och att klara
generationsväxlingar i länets jordbruk.
Samarbetet i skogslänen och med LRF har givit styrka åt
våra krav i jordbrukspolitiken. Målet är att unga jordbrukare
skall våga satsa i länet. Man skall veta att regering och
riksdag långsiktigt håller fast vid Norrlandsstödet också i
Europasamarbetet. I dag används mindre kemikalier i
Norrlandsjordbruket jämfört med södra Sverige och Europa.
Här finns en stor möjlighet till utveckling av kvalitativt goda
livsmedel.
Fisket
För fiskarna i Gävleborgs och Västernorrlands län har
torsken som fiskart haft stor ekonomisk betydelse under
vissa tider och särskilt under 1970- och 1980-talen. Under
senare år har tillgången på torsk minskat mycket kraftigt.
Spridningen av fisksjukdomen M74 i kombination med ett
mycket hårt laxfiske i södra Östersjön hotar dessutom att slå
ut laxstammen i våra älvar. Forskningen om orsakerna till
spridningen av fisksjukdomen M74 intensifieras och
åtgärder sätts in som tryggar ett fortsatt starkt laxbestånd.
Länens yrkesfiskare har därmed hamnat i en problemfylld
situation. Avgången från yrkesfisket kombinerad med
frånvaron av nyrekrytering till kåren gör att framtiden och
därmed sysselsättningen är mycket oviss i denna för kusten
och skärgårdarna betydelsefulla näring. Eftersom ett
livaktigt fiske har en direkt eller indirekt regionalekonomisk
betydelse inom dessa områden där arbetstillfällena redan
tidigare är ytterst sparsamma, är den uppkomna situationen
mycket allvarlig.
Under 1940-talet påbörjades den odling och utsättning av
lax som nu pågår. Detta åtföljdes i ett senare skede även av
havsöringsodling. I båda fallen har verksamheten
intensifierats och kompletterats med även andra
fiskevårdsåtgärder under senare tid. Det kan nu konstateras
att utan de insatser som gjorts för nämnda fiskarter torde
tillgången i dagens läge varit sparsam.
Mot bakgrund av de resultat som uppnåtts för dessa
fiskarter finns det anledning att göra målmedvetna försök för
att utröna om det är möjligt att kläcka och odla även torsk.
Försök har under de senaste åren utförts vid
havsfiskelaboratoriet i Lysekil och vid Ar på Gotland.
Försöken har även utvidgats till Hemsön dit små mängder
levande yngel transporterats och utsatts i kassar för vidare
uppfödning.
Energiförsörjning
Riksdagen har år 1991 i sitt energipolitiska beslut angett
att elförsörjningen skall baseras på inhemska förnybara
energikällor. Riksdagen har också bestämt att kärnkraften
skall avvecklas till år 2010.
Det innebär att det är nödvändigt att skapa förutsättningar
för förnybara energikällor att etableras på energimarknaden.
För att dessa skall utvecklas förutsätts att de får stabila och
varaktiga förutsättningar.
Västernorrland producerar ett stort överskott av el och har
samtidigt den mest elintensiva industrin i landet. Därför är
det nödvändigt att vi har en realistisk energipolitik som ger
den elintensiva industrin förutsättningar för investeringar
och teknikutveckling.
Utveckling av småföretagen i Västernorrland
I Västernorrland finns knappt 10 000 småföretag (exkl.
jord- och skogsbruk). Småföretagen sysselsätter ca 50 % av
de verksamma i näringslivet, något mindre än
riksgenomsnittet, beroende på storföretagsdominansen i
Västernorrland.
Av de 10 000 företagen är 800 tillverkande företag. Av
dessa 800 har en handfull fler än 100 anställda medan så
många som drygt 300 har 5 anställda och färre. I vårt län
finns alltså många riktigt små företag även bland de
tillverkande företagen.
Vårt län har den största exporten per capita i landet, främst
beroende på vår stora basindustri. När det gäller våra
småföretag är förhållandet det motsatta. Statistiken visar att
småföretag i Västernorrland exporterar mindre än
riksgenomsnittet.
Varje år startar ca 600 nya företag i vårt län, vilket bör
skapa 600--800 nya jobb. 10--15 % av de nya företagen är
tillverkande företag -- resten avser service och handel.
Nyföretagande i vårt län är på frammarsch. Med
utgångspunkt från 1986 är Västernorrland ett av de län där
nyföretagandet ökar mest.
Småföretagens betydelse i ett län som vårt kan inte
överskattas. Pappers- och massaindustrins utveckling är
välkänd -- omfattande investeringar sker på kontinenten
samtidigt som rationaliseringsinvesteringar här hemma
minskar behovet av arbetskraft. Rationaliseringar i skogen
ger samma effekt. Allt detta har dessutom konsekvenser för
den del av verkstadsindustrin -- små och stora företag -- som
på olika sätt varit leverantörer till processindustrin.
Det är de mindre och medelstora företagen som kommer
att vara mest betydelsefulla för den framtida sysselsättningen
i vårt län. Det är därför viktigt att ta till vara den
utvecklingskraft som finns hos småföretagen och samtidigt
stimulera tillkomsten av nya företag.
Den snabba utvecklingen i dagens informationssamhälle
gör att små företag ofta har svårt att tillägna sig all den
information man har behov av att känna till. Bristande
information hos aktörerna på en marknad kan medföra att
affärer inte kommer till stånd.
Inom EU har småföretagens problem i detta avseende
uppmärksammats och man har startat ett antal databaserade
system. Dessa skall främja kontakter säljare/köpare och där
skall man kunna hämta information om aktuell offentlig
upphandling. Medvetet har priset för att nyttja tjänsterna
satts mycket lågt. I Västernorrland förmedlar Almi
Företagspartner i Västernorrland AB (f.d.
Utvecklingsfonden) redan kontakter till ett antal av dessa
system. Tillsammans med handelskammaren och Almi
Företagspartner i Jämtland har man öppnat en informations-
och kontaktförmedlingsverksamhet med bas i Härnösand --
Euro Info Mittsverige.
Kompetensutveckling för ensamföretagare
Under en lågkonjunktur är olika utbildningsinsatser ett
vanligt medel. Det används både för att stärka anställda i
företag och arbetslösa. Den möjligheten finns inte för den
enskilde företagaren med mindre än att företaget sätts i
konkurs, upphör och företagaren blir arbetslös. För att
möjliggöra en övervintring av företaget samtidigt som en
kompetensutveckling och tekniköversyn kommer till stånd,
bör särskilda insatser göras. Reglerna bör ändras för att
möjliggöra stöd till företag i tillfälliga krissituationer.
SVAR
SVAR:s huvudverksamhet är mikrofilmning med
produktion och distribution förlagda till Ramsele, Junsele,
Sandslån och Fränsta. Ett stort antal personer är sysselsatta
med denna kunskapsbaserade verksamhet.
SVAR är ett väl fungerande exempel på den betydelse som
ett kulturvårdsföretag innebär bl.a. för sysselsättningen i
glesbygd. Angelägna kulturvårdande uppgifter kan således
kombineras med en aktiv och meningsfull
sysselsättningspolitik i en hårt utsatt region.
Behovet av riskvilligt kapital
Den kris som präglat det svenska bankväsendet får också
sin inverkan på näringslivets investeringar. Risk finns att
bankerna blir mer restriktiva när det gäller att gå in i
industriella projekt. Därför måste riskvilligt kapital ställas
till förfogande för att vidga industrisektorn i Sverige.
Soliditeten i länets företag -- och skogslänen -- är lägre än
för riket i övrigt. Alltså är vårt län särskilt beroende av
riskvilligt kapital.
Politiken gentemot Norrlandsfonden och de regionala
Almiföretagen måste innebära att dessa organisationer
stärks.
De investmentbolag inom Atle/Bure-sfären som har
bildats i syfte att medverka i regional utveckling har
kritiserats för att inte förse realistiska projekt med riskvilligt
kapital. Därför bör deras verksamhet utredas i syfte att i
ändrade regler eller i ändrad organisation åstadkomma
riskvilligt kapital för offensiva satsningar.
Rekonstruktion av företag och produktion
Vårt län har under senare år drabbats av ett stort antal
konkurser och därmed har den industriella basen ytterligare
beskurits. Många konkurser hade troligen kunnat undvikas
med en bättre och mer ändamålsenlig konkurslagstiftning
och om stöd funnits att tillgå.
Socialdemokraterna förordar en bättre beredskap i
lagstiftning och anskaffning av nytt kapital för att kunna
tillvarata livskraftiga delar i konkursföretag. Alla åtgärder
behövs för att stärka den industriella basen.
Projekteringsstöd
Stora delar av byggbranschen riskerar nu att slås ut innan
konjunkturen vänder. I det läget bör ledig kapacitet användas
för att förbättra infrastrukturen. Ett stort problem är att få
fram objekt som kan starta med kort varsel. Därför bör ett
projekteringsbidrag inrättas i syfte att skapa en reserv av
sådana infrastrukturprojekt.
Transportstöd och inplacering i stödområde
Den fortsatta befolkningsminskningen och den fortsatt
svaga arbetsmarknaden i Västernorrland motiverar förstärkt
regionalpolitiskt stöd. Det gäller inte minst de industritunga
orter som drabbats hårt av strukturförändringar. Som
exempel kan nämnas Örnsköldsvik där ABB Traktion i
november 1994 beslöt att lägga ner ABB Railcar i
Örnsköldsvik. Detta innebär att ytterligare 250 anställda blir
utan arbete. Det kommer också att få stora följdverkningar
för underleverantörerna på orten. Tillsammans med de
tidigare strukturförändringarna inom ABB Railcar under
1990-talet har arbetsmarknaden i Örnsköldsvik förlorat över
500 arbetstillfällen genom nedläggningen.
Till det ska läggas de arbetstillfällen som gått förlorade
inom den övriga industrin. Under de senaste fem åren har
antalet arbetstillfällen totalt minskat med över 4.000 i
kommunen.
Det är nu nödvändigt att länsstyrelsen och
länsarbetsnämnden har tillräckliga resurser för att
exempelvis tillsammans med berörda företag och kommuner
kunna bilda lokala utvecklingsfonder i samband med
företagsnedläggningar. Risk finns annars att
befolkningsminskningen i Västernorrland fortsätter. Som ett
viktigt medel för att motverka detta bör transportstödet
bibehållas och förbättras inom transportstödszon två.
Vidare är det nödvändigt att den tillfälliga inplaceringen
av Härnösand, Kramfors och Örnsköldsvik i stödområde
förlängs. Ånges inplacering i stödområde ett bör förlängas
och hela Sollefteå kommun bör placeras i stödområde ett.
Särskilt stöd till Ånge
Ånge har tappat ca 500 arbeten genom nedläggningar av
kiseltillverkningen i Ljungaverk och de stora
neddragningarna inom SJ och posten. Nedläggningarna får
följdverkningar för många mindre företag på orten som
förlorar en betydande del av sitt kundunderlag. Detta leder
också till att elevunderlaget för gymnasieskolan urholkas så
allvarligt att dess existens på orten hotas. Därtill kommer en
mycket ansträngd kommunal ekonomi som en följd av
vikande befolkningsunderlag och ökade sociala kostnader.
Sammantaget innebär detta en dramatisk försämring av
service och infrastruktur i Ånge.
Med hänsyn till de omfattande statliga neddragningarna i
Ånge krävs att staten tar både samhällsansvar och ägaransvar
för den fortsatta utvecklingen i kommunen. Särskilt stöd från
ett vidgat länsanslag är en framkomlig väg.
Kriminalvårdsanstalt
I regeringens budgetproposition beskrivs behovet av
anstaltsplatser inom kriminalvården som stort.
För 10 år sedan uppförde Stiftelsen Ånge hyresbostäder en
elevförläggning till dåvarande Riksyrkesskolan, numera
AMU-gruppen, bestående av fem hus med vardera 24 rum
plus en administrativ del med samlingslokal, vaktmästeri,
rum för skolsköterska mm. När anläggningen byggdes var
den alternativt planerad som fängelse i den händelse skolan
skulle läggas ned i framtiden. Eftersom endast en bråkdel av
anläggningen nu utnyttjas, föreslår vi att anläggningen
omvandlas till kriminalvårdsanstalt. Eftersom den finns i
nära anslutning till anstalten i Viskan, innebär en sådan
lösning stora organisatoriska vinster.
Civil biståndskår
Sverige skall som en del i en samlad bistånds- och
miljömobilisering upprätta en civil biståndskår för breda
nationella och internationella miljöskyddsinsatser. Kåren bör
organiseras och utbildas i Västernorrland. På så vis kan man
utnyttja både de resurser som finns på Sandö U-centrum,
Hundskolan i Sollefteå och Räddningsskolan på Sandö.
Dessutom kan man utnyttja de resurser som frigjorts i
samband med den militära omstrukturering som skett i
Sollefteå.
Statliga garantier för export
Hägglunds Drives i Örnsköldsvik har under de senaste åren
minskat arbetsstyrkan från 2 900 till 1 400 personer. För att
undvika ytterligare uppsägningar bör exportkreditgarantier
beviljas för export av Workover-riggar till Ryssland. Det
skulle trygga anställningen för ca 100 anställda vid
Hägglunds Drives i Örnsköldsvik.
Även andra exportföretag i länet som exempelvis Sunds
Defibrator i Sundsvall är beroende av statliga garantier för
sin export.
Väl utbyggd service är en förutsättning för näringslivets
utveckling
Bostäder, skolor, sjukvård, omsorg om barn och äldre,
fritids- och kulturverksamhet är några serviceområden som
erfarenhetsmässigt har mycket stor betydelse för
näringslivets lokala utveckling.
Det är därför viktigt att kommuner och landsting har
tillräckliga resurser för att klara de krav som ställs när
företag skall rekrytera och behålla arbetskraft.
Kommuner och landsting är viktiga arbetsgivare i vårt län
med en stor del kvinnliga anställda. Därför är det angeläget
att kommuner och landsting i största möjliga utsträckning
undviker uppsägningar under rådande lågkonjunktur. För att
det skall vara möjligt krävs att ett rättvist system för
kommunal skatteutjämning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av järnvägar, flyg
och telekommunikationer i Västernorrlands län,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utnyttjande av
utbildningsinstitutionerna och riktade utbildningsinsatser för
kvinnor i Västernorrlands län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av skogsbruket,
jordbruket och yrkesfisket i Västernorrlands län,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en energipolitik som ger goda
förutsättningar för den elintensiva industrin i
Västernorrlands län,3
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om företagsutveckling, främst vad
gäller småföretagen i Västernorrlands län,3
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om transportstöd och
stödområdesindelningen i Västernorrlands län,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samhällets ansvar för
utvecklingen av Ånge kommun,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokaliseringen av utbildningen för
den civila biståndskåren,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om exportgarantier,3
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett skatteutjämningssystem som
möjliggör utveckling i hela landet.4
Stockholm den 25 januari 1995
Sven Lundberg (s)
Britta Sundin (s)
Bo Holmberg (s)
1 Yrkande 1 hänvisat till TU.
2 Yrkande 3 hänvisat till JoU.
3 Yrkandena 4, 5 och 9 hänvisade till NU.
4 Yrkande 10 hänvisat till FiU.