Landsbygdsutveckling -- moderna landsbygden
Centerpartiets politik syftar till att ge alla människor i vårt land så likvärdiga förutsättningar som möjligt. I denna motion presenterar centerpartiet vår vision om den moderna landsbygden. De konkreta förslagen finns i våra motioner om jordbruk, småföretagsutveckling, regionalpolitik, kommunikationer, kultur, idrott osv. Den moderna landsbygden kräver satsningar på alla områden och berör allt det som är viktigt för oss människor och att skapa rättvisa förutsättningar för alla innevånare. I en enkät som gjorts till människor både på landsbygden och i storstaden om hur de politiska besluten påverkade utvecklingen i olika delar av vårt land blev svaret att de flesta besluten missgynnar landsbygden. Att det svaret kom från landsbygdsmänniskor är kanske inte så svårt att förstå, men också en majoritet av storstadsborna har denna uppfattning. Svaren styrker vår uppfattning och ger tyngd åt våra krav att förändra och satsa mer på hela Sverige.
Landsbygd, tätorter och städer är ömsesidigt beroende av varandra. Alla människor har ett intresse av att landsbygden lever. Det finns ett gemensamt intresse av att landskapet hålls öppet och det kulturlandskap som skapats av bondehand bevaras och utvecklas. Alla är också betjänta av att det finns servicefunktioner på landsbygden, det ger förutsättning för sommargäster och turister att uppleva natur och livet på landet. När vi pratar om landsbygd syftar vi inte bara på den direkta landsbygden utan också på alla de små orter som tillsammans utgör en helhet. Man kan dra gränsen mellan stad och landsbygd på olika sätt, centerpartiet väljer att dra denna gräns så att alla orter med upp till 3 000 innevånare räknas till landsbygd. Vid ett sådant betraktelsesätt bor en tredjedel av Sveriges befolkning på landsbygden.
Några utgångspunkter för vårt arbete med att skapa den moderna landsbygden
Landsbygden och de människor som är verksamma där är en tillgång för hela landet.En positiv utveckling av landsbygden är något viktigt för att ta Sverige ur den ekonomiska krisen.Hela samhället skulle må väl av mer av det som är kännetecknande för landsbygden: idéellt arbete, småskaliga lösningar, långsiktigt tänkande, miljöansvar och gemensamma lösningar.Lantbruket utgör en ekonomisk och miljömässig bas för landsbygden med stora utvecklingsmöjligheter.Landsbygden är beroende av annat boende och företagande än det som är kopplat till lantbruket.Det avtal som fyrklöverregeringen förhandlade fram med EU om EU-pengar till jordbruket och regional utveckling skall användas fullt ut.
Nu har det vänt
Allt sedan industrialiseringen började har flyttlassen gått från landsbygd till stad, denna utveckling var mycket stark under 1950- och 60-talen. Då skapades stora problem både i städerna och på landsbygden. Under denna period grundlade centerpartiet sin profil, som ett parti med stark känsla för en rättvis regional utveckling och krav på samhället att ta ett ansvar för en samhällsutveckling där människan på ett mera påtagligt sätt sattes i centrum. Det var viktigt att skapa sociala miljöer där människor kunde känna sig trygga och där alla kunde känna sin betydelse. De nya kompakta stadsdelarna i våra städer var något helt annat. Och den ensamhet som på sina håll uppstod på landsbygden var också negativ. Det blev allt viktigare för oss i centerpartiet att både i staden och på landsbygden skapa miljöer som var människovänliga. Jämsides med denna inriktning utvecklades miljömedvetandet inom centerpartiet. Det har gett till resultat den miljöpolitik som bl.a. har fött kretsloppstänkandet. Denna syn och målsättning att skapa ett samhälle som var bra för oss människor och som var skonsamt mot miljö är grunden för centerpartiets idiologi ekohumanism. Detta synsätt tillsammans med vårt rättvisekrav är grundläggande för hur vi vill utveckla vårt samhälle. Stad och landsbygd är lika viktigt, i hela landet skall människor ges likvärdiga förutsättningar att verka och bo.
Landsbygden fortsatte att minska till början på 80-talet, därefter har trenden vänt. Under 80-talet har befolkningen ökat något och idag bor 30 procent av vår befolkning på landsbygden om man, som vi gjort, drar gränsen vid 3 000 innevånare. Det innebär 2,7 miljoner människor. Även om man drar gränsen för vad som räknas som landsbygd på ett annat sätt kvarstår det faktum att fler flyttat ut till landsbygden än de som flyttat därifrån. Man kan med fog säga att trenden har vänt, men det är nödvändigt att vara uppmärksam och bedriva en politik som ger förutsättningar för en fortsättning.
Stora produktionsvärden på landsbygden
Ofta beskrivs landsbygden som tärande, men det är inte så. Det mesta av våra råvarutillgångar som skog, gruvor, mineraler, jordbruk och vattenkraft finns på landsbygden. Dessa tillgångar är av väsentlig betydelse för vårt land och för vårt välstånd. Skall det kunna brukas och vårdas på ett uthålligt sätt krävs det att det finns människor som bor och verkar där och att vägar, järnvägar och telenät är väl utbyggda. Det är inte att betrakta som en subvention till dessa bygder om samhällets infrastruktur är väl utbyggd på landsbygd där det inte finns så många människor. Det är en viktig basinvestering för att samhället skall fungera. Alla svenskar har nytta av det. Lägger man ihop produktionsvärdet för tillverkningsindustrin, gruv, mineral, skog, jordbruk och vattenkraft och slår ut det per innevånare, blir det genomsnittliga produktionsvärdet per innevånare för landsbygdskommunerna 126.000 kronor per innevånare, medan snittet för riket är 110.000 kronor per innevånare.
Framtidens teknik ger landsbygden nya förutsättningar
Den dramatiska utveckling som skett under hela 1900-talet har kännetecknats av koncentration och storskalighet och lett till den centralisering som tidigare beskrivits. Den teknik som nu utvecklas, data och informationstekniken, rymmer helt andra möjligheter och ger landsbygd och små orter nya möjligheter att vara med och ta för sig av det goda som utvecklingen kan ge. Tekniken är varken ond eller god, den blir vad vi nyttjar den till. Rätt hanterat kan den nya tekniken ge förutsättningar till en utveckling som ur centerpartiets utgångspunkter är positiv. För centerpartiet är det mot denna bakgrund viktigt att telekomunikationer byggs ut så att hela Sverige kan vara med. Teknikintensiv företagsamhet kan etablera sig var som helst i vårt land och ge nya och intressanta arbetstillfällen.
Kretsloppstänkandet, som initierats av centerpartiet, är kanske det viktigaste som skett under senare år. Landsbygden med jord och skogsbruk har en grundläggande betydelse för att ge förutsättningar till det hållbara kretsloppssamhälle, som är vårt mål. Skogen och jordbruket kan producera och leverera de råvaror som behövs för att producera varor som kan ingå i ett naturligt kretslopp. Jordbruket är å andra sidan den ende naturlige mottagaren och nyttjaren av det biologiska avfall som samhället skapar och som nu är en källa till problem i miljön. I ett hållbart samhälle finns det inga genvägar -- där måste kretsloppen slutas, landsbygd och stad komplettera varandra. Bl.a. detta gör att landsbygden har en central ställning för framtiden. Men felaktig politik, felriktade marknadskrafter och slentrian är hot, som kan leda utvecklingen fel.
Det är därför viktigt att det förs en riktig politik i regionala frågor. Satsning på de mindre högskolorna för att trygga utbildning och kompetensuppbyggnad är en viktig byggsten. Jordbrukets förutsättningar måste nyttjas på ett riktigt sätt. Skogsbruket och skogsindustrins utveckling är viktig. Miljöpolitikens kretsloppsperspektiv är en viktig grundförutsättning. Avgörande är att skatter och avgifter är rättvisa och att en skatteväxling genomförs, med rätt ekonomiska styrmedel. Bra vägar och ett vidmakthållande av järnvägar är viktigt och nödvändigt, liksom utbyggnad av telekommunikationer. Kultur och fritid är viktiga att utveckla också på landsbygden. Även utveckling av den svenska turismen är en tillgång för landsbygden.
Samhällets infrastruktur uttrycker ett ovanifrånperspektiv som hanteras av politiker och planerare för att ge människor i alla delar av landet de generella förutsättningarna -- kommunikationer, utbildning, sjukvård etc. Det är viktigt att detta sker på ett sätt som ger alla delar av landet likvärdiga förutsättningar.
Som enskilda människor och hushåll har vi ett annat perspektiv, som handlar om hur vår vardag fungerar. Vi kan kalla det för vardagslivets infrastruktur. Det hjälper inte om man bor i närheten av flygplats, universitet och sjukhus och har AXE-telefon om arbetstider, barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, busstider etc inte passar ihop. Alla, men särskilt barnfamiljerna, är beroende av att den vardagsnära servicen fungerar.
Begreppet ''vardagslivets infrastruktur'' är uttryck för ett nerifrån och upp-perspektiv på samhällsplanering och samhällsfunktioner. Det är viktigt att ta tillvara människors vilja att medverka och påverka för att få dessa vardagsnära funktioner att fungera så bra som möjligt. För landsbygd såväl som för stad är detta viktigt. Landsbygdens småskaliga lösningar kan vara positiva också för städerna.
Lantbruket -- ekonomisk miljömässig bas med stora utvecklingsmöjligheter
Jordbruket och skogsbruket har varit, är och kommer att förbli landsbygdens ekonomiska och miljömässiga bas. Lantbruket producerar förutom livsmedel och skogsråvaror det öppna landskap och mycket av den miljö som gör landsbygden attraktiv. Ett konkurrenskraftigt lantbruk är därför en helt grundläggande faktor för landsbygden som livsmiljö. Det kommande biosamhället öppnar nya möjligheter för både jordbruket och skogsnäringen.
Idag arbetar endast 1,9 procent av den yrkesverksamma befolkningen i jordbruket. Inte i något annat land i Europa förmår en så liten andel av befolkningen försörja resten av befolkningen med livsmedel. Motsvarande genomsnittssiffra för EU är 6,2 procent. Samtidigt genererar ingen annan näring så många bieffekter på sysselsättningen, som just jordbruket. Varje jobb i primärledet skapar 3--4 gånger så många jobb i tillverkningsindustri, handel och servicenäringar både i den kommersiella sektorn och samhällets. Nivån på den ekonomiska aktiviteten i jordbruket har därmed stor betydelse för underlaget för samhällsservice och kommersiell service på landsbygden.
Centerpartiet har i en partimotion om jordbruket lagt förslag om att de förutsättningar som EU-avtalet ger skall utnyttjas fullt ut för att ge den aktivitet i jordbruket som är viktig ur många synvinklar, inte minst ur landsbygdssynpunkt. Centerpartiet föreslår också att den för animalieproduktionen viktiga avbytarverksamheten även fortsättningsvis får ett samhällsstöd. Det är förvånande och klandervärt att regeringen i sina förslag så kraftigt missgynnar jordbruket och landsbygden. Socialdemokraternas inriktning är ekonomiskt oförsvarbar, vårt land och landsbygd är betjänta av det kapitaltillskott som centerförslagen innebär, att utnyttja EU-avtalets möjligheter fullt ut. Den sociala trygghet som avbytarverksamheten utgör är en förutsättning för att unga människor ska vara villiga att satsa på framförallt mjölkproduktion. Socialdemokraterna har glömt det sociala perspektivet.
Skogen är av fundamental betydelse för den svenska ekonomin, nettoexporten har varit mer än 50 miljarder per år och är därmed i särklass om man jämför med andra näringar. Dessutom är för en fjärdedel av landets kommuner skogen och dess bearbetning av avgörande betydelse för sysselsättningen i kommunen. Att 50 procent av den svenska skogen ägs av privatpersoner är en fördel för landsbygden. Ägarrollen innebär en klar koppling till landsbygden för många som f.n. inte bor på landsbygden. Med en god utveckling på landsbygden kan många överväga att bosätta sig på fastigheten.
Skogens betydelse motiverar betydligt kraftigare satsningar från både samhälle och näring på forskning och utveckling. I dag är denna satsning allt för låg och vi utnyttjar inte de möjligheter som finns att vidareförädla det svenska virket. För landsbygden skulle en större förädlingsgrad kunna ge många nya arbetstillfällen. Det skulle även en kraftigare satsning på biobränslen och drivmedel göra. Här finns utvecklingsmöjligheter som presenterats i vår energimotion.
Sammantaget står lantbruket -- jord och skog -- för en avgörande del av jobben i många kommuner på landsbygden. Med de satsningar som centerpartiet föreslagit skulle det bli ännu fler jobb och en större bas för service, transporter, ekonomi och det som i övrigt krävs för att få bygder att leva och utvecklas.
Industri på landsbygden -- små, medelstora och nyföretagande
På landsbygden och i de mindre orterna finns i dag många små och medelstora företag som utgör ett viktigt komplement till jord och skogsbruket. Det är denna kombination som ger den levande bygd som vi har på så många ställen i vårt land. Nu när utvecklingen vänt och människor, ofta med god utbildning, flyttar ut till landsbygden skapas förutsättningar för ny företagsamhet. Centerpartiet kräver att telekommunikationer byggs ut till olika delar av landet så att möjligheterna till decentraliserad företagsverksamhet kan tillvaratas. Det är också viktigt att ha en gynnsam småföretagspolitik. Centerpartiet vill på olika sätt skapa detta gynnsamma företagsklimat: Stöd till nyföretagande och uppfinnare för att på ett bra sätt ta tillvara den kreativitet som finns. Utveckling av Almi företagspartner, industrifonden och Nutek som skall ge små och medelstora företag hjälp och rådgivning, riskkapital och stimulans.
Centerpartiet har fått genomfört en kraftigare satsning på nyföretagande i och med tillkomsten av nyföretagarelån och de speciella kvinnolånen. I vår näringspolitiska motion lägger vi förslag om hur dessa skall utvecklas för att ge ett maximalt stöd till företagen. Centerpartiet föreslår skatteväxling, sänkta arbetsgivareavgifter och i stället högre avgifter på miljöstörande utsläpp.
EU-avtalet, som förhandlades fram av fyrklöverregeringen, ger möjligheter till ett regionalt stöd. Centerpartiet föreslår att dessa möjligheter till regionalt stöd skall tas till vara, det skulle ge bättre utvecklingsmöjligheter för många landsbygdskommuner i Sverige. Den socialdemokratiska regeringen visar också i detta sammanhang sin avoga inställning till landsbygdsutveckling och satsar istället på koncentration.
Centerpartiet verkar för att företag, små som stora, etableras på den svenska landsbygden.
De mindre högskolorna
Utbildning är nödvändig för att erhålla utveckling, landsbygden är inget undantag från detta. De mindre högskolorna är viktiga kuggar för att utveckla bygder och ge kunskap som i förlängningen ger bättre fungerande företag, stimulerar till nyföretagande och nytänkande med nya produkter och nya lösningar, allt detta ger fler jobb. Centerpartiet har medverkat till en kraftig utbyggnad av de mindre högskolorna, en utbyggnad som måste fortsätta. De mindre högskolorna skall också ges fasta forskarresurser för att ge en bättre kvalité i utbildningen.
Det är viktigt att öka de tekniska utbildningarna liksom datautbildningen. Centerpartiet har dessutom föreslagit att det skall ges en utbildning för entreprenörer. Det är viktigt att ge kunskap om att vara företagare; alla kan ju inte utbilda sig till att bli anställda, det måste också finnas sådana som vågar, vill och kan starta företag och driva dem.
För att stärka näringslivet och för att underlätta nyföretagande föreslår vi att regionala utvecklingscentra skapas på ett antal ställen i Sverige. Dessa utvecklingscentra ska tjäna som något av beskyddare, inspirator och hjälp till ny företagsamhet och förverkligande av nya idéer. Det är grunden för att få fler jobb att utveckla de befintliga företagen och få ett klimat som ger nyföretagande.
Kommunikationer
Ska hela Sverige leva och landsbygden kunna utvecklas behöver vi bra kommunikationer. Vägnätet måste förbättras, framförallt det mindre vägnätet som är landsbygdens livsnerv. Det gäller länsvägar, mindre vägar och enskilda vägar. Regeringens förslag om att nästan utplåna stödet till enskilda vägar är oroväckande.
Järnvägar och spårbunden närtrafik borde utnyttjas mer, det ger en renare miljö och mindre trafikskador gentemot vägtransporter. För att det skall bli möjligt måste SJ ändra sin inställning till hur godstransporter skall ske. Det är troligt att en avreglering av transporterna på järnvägen skulle öppna möjligheten för entreprenörer att starta godstrafik på banor och bandelar där SJ idag inte har någon godstrafik. Flera exempel kunde räknas upp där detta troligen skulle ge en utvidgad verksamhet.
Teleförbindelser är som redan påpekats i motionen avgörande för att den nya teknikens möjligheter ska kunna användas i olika delar av landet.
Centerpartiet har i motioner lagt förslag om vägunderhåll, vägbyggande och stöd till enskilda vägar, liksom järnvägssatsningar. I våra motioner trycker vi särskilt hårt på utbyggnad av de elektroniska motorvägarna och den förgrening som måste ske för att göra den nya tekniken tillgänglig i hela landet.
Social-, fritids- och kulturmiljöer
Tillgången på fritids- och kulturaktiviteter är viktig för att människor ska trivas och utvecklas. Det är kanske främst unga människor, som lägger in detta som en viktig del av den livskvalité de eftertraktar och som kanske avgör var de bosätter sig. Också här är det viktigt att engagera människor att bli delaktiga i skapandet av aktiviteter. Kultur- och fritidsutbudet är utan tvekan ett ansvar för samhället/kommunen, men där alla med fördel kan vara med och hjälpa till och påverka. Kommunen måste dock skapa en grund som ger förutsättningar för fritidsaktiviteter. Centerpartiet har i motioner lagt förslag som skulle ge bättre förutsättningar för en rättvis spridning av kulturaktiviteter i landet och säkrare ekonomiska förutsättningar för idrott och ungdomsverksamhet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en strategi för landsbygdsutveckling som ger likvärdiga förutsättningar i hela Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en positiv utveckling av landsbygden för att ta Sverige ur den ekonomiska krisen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att landsbygden är beroende av boende som inte är kopplat till lantbruket,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att telekommunikationerna byggs ut,2
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nerifrån och upperspektiv för att få en bra lösning på vardagslivets infrastruktur,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kommunala landsbygdsprogram för att utveckla landsbygden.
Stockholm den 25 januari 1995 Lennart Brunander (c) Lennart Daléus (c) Helena Nilsson (c) Kjell Ericsson (c) Marie Wilén (c) Birgitta Carlsson (c) Kerstin Warnerbring (c) Sivert Carlsson (c) Roland Larsson (c)
1 Yrkande 3 hänvisat till BoU. 2 Yrkande 4 hänvisat till TU.