Skaraborg är ett utpräglat decentraliserat län. Denna
decentraliserade struktur med en mänsklig småskalighet
sätter sin prägel på såväl landsbygd som stad. Skaraborg kan
liknas vid ett stadslandskap utan långa avstånd till arbete,
service och fritidsmöjligheter. Skaraborg erbjuder därmed
också en god livsmiljö med vacker natur och rika
kulturbygder i ett samhälle som möjliggör god
resurshushållning.
Skaraborg har en väl decentraliserad service, mycket tack
vare många överblickbara kommuner med närhet till
beslutsfattare och en decentraliserad verksamhet i
landstinget. Även den statliga verksamheten är väl
decentraliserad i länet.
I länet finns en god företagaranda och en djupt rotad
tradition inom tillverkningsindustrin. Skaraborg har
dessutom rika tillgångar av brukningsvärd åker- och
skogsmark och mycket goda förutsättningar för
livsmedelsproduktion.
Skaraborg är därmed beroende av att riksdag och regering
prioriterar decentralisering och en utveckling av hela landet.
På samma sätt avgörs sysselsättning och utveckling inom
länets näringsliv av vilka förutsättningar som ges främst de
små och medelstora företagen samt jordbruk och dess
förädlingsindustri. Regeringens förändrade förutsättningar
inom dessa områden inger stor oro för Skaraborgs län.
Det är av stor betydelse att den privata tjänstesektorn
stimuleras i Skaraborgs län. Av särskild betydelse är därför
att statliga utbildningsresurser och stöd för utveckling av
informationsteknologin kommer hela landet till del.
Kommunikationer
Ur transportsynpunkt har Skaraborg ett gynnsamt
geografiskt läge. Länet är den naturliga sammanbindningen
mellan Västsverige och Mälardalsregionen. Det gäller både
vägar och järnvägar samt för person- och godstransporter.
Skaraborgs decentraliserade ortstruktur med ett spritt
boende och många mindre företag gör att Skaraborgs län
också är särskilt beroende av ett väl utbyggt inomregionalt
vägnät av god standard.
E 20
E 20 har en avgörande betydelse för Skaraborgs framtid.
Den är dels den viktigaste förbindelselänken mellan
Göteborg/Västsverige och Stockholm/Mälardalen. Men den
har också en mycket stor betydelse för den regionala trafiken
och för näringslivet i Skaraborg. Det är därför av
utomordentlig betydelse att E 20:s roll i det nationella
vägnätet, som den viktigaste förbindelsen mellan Göteborg
och Stockholm, hävdas genom nödvändiga
framtidsinvesteringar. Detta har bl a också kommit till
uttryck genom riksdagens tidigare uttalade långsiktiga
målsättningar.
Om det nationella vägnätets långsiktiga standard för
förbindelsen mellan Göteborg och Stockholm ska vara 13
meter bred väg, är det angeläget att E 20:s breddning och
upprustning nu prioriteras. Detta måste ske inom nuvarande
tioårsprogram för förstärkningar av infrastrukturen i Sverige,
genom investeringar i vägar och järnvägar.
Västra stambanan
Västra stambanans roll inom stomjärnvägsnätet ska
hävdas. Nuvarande intensitet i tågtrafik och tågstopp utmed
banan måste säkerställas. Av stor betydelse är de regionala
banor som ansluter till stambanan. Järnvägslinjen
''Vättertåg'', Skövde--Falköping--Jönköping--Nässjö, har
utvecklats mycket positivt som sammanlänkning mellan
västra och södra stambanan. Kinnekullebanan och
järnvägstrafiken söder om Vänern är ett annat exempel. Det
är väsentligt att denna trafik utvecklas genom nödvändig
upprustning av banorna och elektrifiering av nuvarande
järnväg mellan Håkantorp och Lidköping.
Fördelning av medel från EU:s strukturfonder
Vid avgränsningen av de geografiska områden som
föreslås ingå i Sveriges deltagande i EU:s strukturpolitik har
regeringen grovt åsidosatt det framförhandlade avtalet som
låg till grund för den folkomröstning som genomfördes i
november 1994. Därmed har regeringen vilselett det svenska
folket som grundat sitt ja till EU på det presenterade avtalet.
Detta får konsekvenser inte minst för Skaraborgs län.
De förändringar som regeringen beslutat om har bland
annat inneburit att de delar av Skaraborg som i
framförhandlat avtal ingått inom målområde 5b nu strukits
från detta. Det gäller de skaraborgska kommunerna
Gullspång, Karlsborg, Tidaholm, Falköping samt delar av
Töreboda (Beateberg och Halna) och Skara (Valle-delen
samt Härlunda).
Samtliga dessa områden uppfyller minst två av de
kvantitativa kriterierna för mål 5b (såsom hög andel
sysselsatta inom jordbruksnäringen, låga inkomster från
jordbruk uttryckt som skördenivå, hektarvärde och/eller
bruttoförädlingsvärde samt låg befolkningstäthet och
tendenser till avfolkning). Därutöver uppfyller de föreslagna
områdena kvalitativa kriterier som exempelvis allvarliga
problem med åldersstrukturen inom den yrkesverksamma
jordbruksbefolkningen.
Vad gäller kriterier för mål 2 anges bl a i artikel 9 att
prövning för mål 2 ska ske ''där det finns risk för att man
skall komma att konstatera betydande minskningar av antalet
arbetsplatser inom industrisektorer av avgörande betydelse
för områdenas ekonomiska utveckling, vilket resulterar i en
allvarligt förvärrad arbetslöshet i dessa områden''.
En för länet vital sektor är bilindustrins underleverantörer
som utgör ett betydande inslag i kommunerna Skövde,
Tidaholm, Falköping, Mullsjö, Skara och Götene. För
underleverantörerna inom dessa kommuner är Volvo och
Saab av avgörande betydelse, och den hotbild som finns med
risk för ändrat köpbeteende från dessa inhemska
bilindustrier, skulle få katastrofala följder för dessa företag
och kommuner om den blir verklighet. Detta motiverar starkt
att dessa kommuner ingår i målområde 2.
Gränsområdet för mål 2
Trollhättan--Uddevalla--Vänersborg--Lysekil bör
dessutom utvidgas till att omfatta även kommunerna
Grästorp och Essunga i Skaraborgs län. Dessa kommuner har
ett mycket stort arbetsmarknadsberoende av
Fyrstadsregionen med stor inpendling till Trollhättan och
Vänersborg. De strukturella problem som drabbat
Fyrstadsregionen avspeglar sig också på arbetstillfällen i
Grästorp och Essunga kommuner. Detta understryks av att
de berörda kommunerna mellan 1989 och 1992 har minskat
antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin med för
Grästorp 26 %
och Essunga 20 %.
En
annan kommun som bör ingå i mål 2 är Tibro, vars
ensidiga beroende av möbelindustrin ger hög känslighet för
förändringar. Möbelindustrin är starkt överrepresenterad i
kommunen och utgör 77 %
av den totala tillverkningsindustrin. Sista
konjunktursvackan bekräftar denna sårbarhet. Från 1989 till
1992 har antalet arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin
minskat med 24 %.
Den procentuella fördelningen av arbetssökande utan
arbete ligger klart över rikets genomsnitt. Likaså finns en
negativ befolkningsutveckling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsningar på kommunikationer
och att E
20:s breddning och upprustning nu skall prioriteras,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inplacering av kommuner från
Skaraborgs län i målområdena 5b och 2.
Stockholm den 24 januari 1995
Birgitta Carlsson (c)