Den Europeiska Unionen har som mål att skapa fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital inom en fri marknad. Denna fria marknad är delvis reglerad och fungerar inte lika bra inom hela EU, vilket visas exempelvis genom stora variationer i BNP både mellan och inom medlemsstaterna.
För att rätta till sådana obalanser i ekonomin arbetar EU med olika former av regionalstöd som skall utgöra ett komplement till den nationella regionalpolitiken. I förhandlingsöverenskommelsen mellan den Europeiska Unionen och Sverige fastslogs vilka former av stöd som kan bli aktuella, och vilka summor som skulle komma att återföras till Sverige i form av sådant stöd.
Denna överenskommelse och de effekter som den förväntades få, låg till grund för det folkomröstningsresultat som samtliga partier lovat följa.
Den socialdemokratiska regeringen har dock valt att inte till fullo utnyttja regionalstödet upp till det tak som överenskoms vid förhandlingarna.
Riksdagen bör därför uttala att de förutsättningar som gällde för folkomröstningen skall ligga fast.
För att komma i åtnjutande av det regionalstöd som åsatts för svensk räkning krävs att den svenska staten inkommer med ansökningar utformade som programförslag som visar vilka åtgärder som planeras, finansieringen av dessa samt att programmen bygger på s k partnerskap, d v s samverkan mellan olika aktörer både vid utformning och finansiering av såväl program som underliggande projekt.
Staten kan i programarbetet välja att antingen fungera som ensam ansvarig både för analys, utvecklingsplan och program eller att lägga ut arbetet på regional och lokal nivå och för egen del enbart fungera som ''brevlåda''.
Då subsidiaritetens betydelse betonas starkt från EU:s sida är det viktigt att staten för ner besluten så långt som möjligt. De svenska kommunerna måste därför ges en viktig roll i programarbetet såväl vad gäller utvecklingsplan som vid utformning av program och projekt.
Det är också viktigt att utformningen av programmen på den regionala och lokala nivån sker i så bred samverkan som möjligt -- mellan kommunerna, landstingen och länsstyrelser och andra aktörer.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU:s regionala stöd bör utnyttjas fullt ut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas medverkan och inflytande över programarbete och projekt.
Stockholm den 25 januari 1995 Roland Larsson (c)