Västernorrland är det enda län som under tiden efter 1980 minskat sin befolkning, i grunden beroende på att sysselsättningen minskat kraftigt. Västernorrland är också det län som i ett trettioårigt perspektiv haft den sämsta befolkningsutvecklingen. I ingen annan del av landets glesbygd har folkmängden minskat i motsvarande omfattning. I inget annat län har de förhållandevis befolkningstäta delarna stått stilla befolkningsmässigt, såsom i Västernorrland. Samtidigt bidrar Västernorrland i hög grad till landets ekonomi genom en utvecklingsstark och exportintensiv industri och drygt 20 % av landets vattenkraft.
Västernorrlands industri bidrar -- räknat per industrianställd -- till exportinkomster i högre grad än något annat län. Denna för landet viktiga industri måste långsiktigt ha gynnsamma utvecklingsbetingelser för att hävda sig i en internationell konkurrens. Bland dessa förutsättningar ingår kvalificerad forskning och ett omgivande kompetent näringsliv. För att bryta den negativa utvecklingen krävs konkreta och mycket kraftfulla utvecklingsåtgärder, som i allt väsenligt utgår från de förutsättningar som finns inom länet.
Frågor som länsvägnätet och Mitthögskolan, Marina försvaret tas upp i särskilda motioner. Här berörs endast de medel som länsstyrelsen förfogar över för regionalt utvecklings- och sysselsättningsstöd.
Regionala utvecklingsåtgärder
Antalet ansökningar har ökat mycket starkt jämfört med föregående budgetår och året innan. Skillnaden mellan sökta belopp och disponibla medel för utvecklingsbidrag och lokaliseringbidrag är betydande. För att inte stora underskott ska uppstå, har länsstyrelsen varit tvungen att dra ner på bidragsandelen ända ner till 15 % i stödområde 2. Om inte ytterligare medel tillförs kommer den regionalpolitiska, näringspolitiska och sysselsättningsbefrämjande arsenalen att förlora det mesta av sin kraft. Detsamma gäller landsbygdsstödet. Riksdagen bör ta hänsyn till detta vid beslut om medel till länen.
SRÅ -- särskilda regionala åtgärder
Hittillsvarande erfarenheter av det SRÅ-program med ram på 40 miljoner kr för länet, visar på intressanta möjligheter att på ett enkelt sätt stimulera företag att komma igång med investeringsförberedande verksamhet -- både avseende hårda och mjuka investeringar.
Resultatet hittills av SRÅ-insatserna i länet är att stödbelopp på knappt 20 miljoner kr bidragit till lågt räknat 220 nya jobb på 3/4 år, dvs en stimulanskostnad av ca 90 000 kr/jobb. Kostnaden kan beräknas sjunka än mer om fler ansökningar faller på plats. Detta gällde enbart projektdelens ca 28 miljoner kr. För tillfälligt småföretagsstöd i Sundsvall/Timrå (15 % investeringsstöd) med beslutade/aviserade stöd på 6--7 miljoner kr av tillgängliga 12 och ca 100 nya jobb blir siffrorna ännu fördelaktigare. Detta visar att det är nödvändigt att noga följa upp och göra något mer varaktigt av detta.
''Konsultcheckar'' som regionalpolitiskt stöd har visat sig vara mycket intressant. I Västernorrlands län har tillsammans med kommunerna prövats ett särskilt regionalt utvecklingsprojekt med ''utvecklingscheckar'' med mycket gott resultat. Den vanliga regionalpolitiska medelsarsenalen bör förstärkas med möjligheter till utvecklingscheckar för förstudier, förprojekt etc (baserat på en 50--50 procentsprincip i kostnadsfördelning företag--samhälle). Det är främst nya företag och nytänkande vi behöver. Regeringens 7 miljarder till nyanställningar kommer i första hand att kunna utnyttjas av befintliga företag. Det behövs många former och flexibilitet i möjligheterna att använda tilldelade medel i länen.
Kreditgarantier till små och medelstora företag och exportkrediter
Det behöver utvecklas en bättre fungerande kreditmarknad för de små och medelstora företagen. I Västernorrlands län finns många små företag som exporterar till t.ex. Europa och Japan. Det är viktigt att vi stöttar dem så att de har möjlighet att skaffa sig den bas som behövs för att kunna operera själva. Det är svårt för många företag att finansiera marknadssatsningar i form av garantier för leverans (förskottsgarantier) och fullföljandegarantier. Det är här fråga nästan uteslutande om ett säkerhetsproblem relaterat till bankernas rådande värderingspolicy. Ett förbättat garantisystem skulle snabbt åstadkomma påtagligt positiva, ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter i länet. Det finns ett betydande antal affärsmöjligheter som inte kan tas tillvara på grund av att den bankmässiga säkerheten för konkreta objekt inte bedöms tillräcklig. Detta bör ges regeringen till känna.
Marknadsutveckling
En bärande tanke är att nya arbetstillfällen etableras snabbast genom möjligheter till bra affärer i näringslivet. Investeringar inom marknadsutvecklings- och marknadsföringsområdena bedöms som mycket viktiga för länet. De 40 miljoner som tilldelades länet under innevarande budgetår har haft och kommer att ha stor betydelse.
Västernorrlands län borde ges möjligheter att fritt få disponera dessa pengar utifrån en övergripande målsättning om att det ska vara sysselsättningsskapande åtgärder. Nedan uppräknas förslag till åtgärder som visat sig passa just Västernorrlands län och som framtagits i samarbete med länets näringsliv.Exportsatsningar i exportmogna företag genom exportcheckar och intensifierad rådgivning. Stimulans av nätverkssamarbete företag emellan inte minst inom exportområdet. Det handlar om tämligen enkla åtgärder som gemensamma teknikresor, mässresor, eller säljkontaktresor. Förberedelser för gemensamma mässuppträdanden är nästa steg.Lokala handelshus eller handelsgårdar.Förbättrad informationsförsörjning med bäring på internationella marknadsförhållanden.
Inget län har identisk näringslivsstruktur varför det är viktigt att ge den här friheten. Utvärderingen blir naturligtvis avgörande för hur man går vidare med företagsinriktade medel.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västernorrlands läns utsatta läge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade medel till länen för regional utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att utvärdera och följa upp SRÅ-medlen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingscheckar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om garantisystem för små- och medelstora företag,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om att länsstyrelserna fritt skall disponera medel till sysselsättningsskapande åtgärder.
Stockholm den 24 januari 1995 Görel Thurdin (c)
1 Yrkande 5 hänvisat till NU.