Ett flertal data bekräftar att konjunkturuppgången även har
kommit till Värmland. Enligt arbetskraftsundersökningarna
uppgick sysselsättningen i länet det 3:e kvartalet 1994 till
123 000
personer och det är en ökning jämfört med samma
kvartal 1993 med 1 200
personer. Uppgången visar en tydlig förändring i
konjunkturen, och förhoppningsvis har nu botten i
konjunkturcykeln passerats. Sysselsättningen ökar och
arbetslösheten minskar. Men fortfarande är arbetslösheten
oacceptabelt hög och det stora problemet är att Värmland har
en mycket svag utveckling på arbetsmarknaden gentemot
andra län, bl.a. beroende på den strukturomvandling som
länet har genomgått.
Utvecklingen i Värmland under 1980-talet och början av
1990-talet visar på en omfattande avindustrialisering, och
nya arbetstillfällen har inte på långt när tillkommit i samma
utsträckning i andra sektorer. Sammantaget har mer än 7 000
arbetstillfällen sedan 1985 försvunnit från de större
industriföretagen i länet, vilket motsvarar 28 procent. En
stark konjunkturförbättring för att åstadkomma en lösning på
de grundläggande och mycket djupgående problemen i
Värmland är därför inte tillräcklig.
Värmland är ett utpräglat industrilän där sysselsättningen
av tradition dominerats av stora företag inom basnäringarna.
Delvis som en följd av detta är småföretagen jämförelsevis
dåligt representerade i det värmländska näringslivet. Detta
innebär att särskilda åtgärder måste vidtas för att utveckla
små och medelstora företag i Värmland.
I slutet av 1994 var närmare 10 000
värmlänningar öppet arbetslösa och det är ca 1 000
färre än 1993. Förutom de öppet arbetslösa befann sig
nästan 9 000
i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Värmlands län brukar kunna jämföras med övriga
skogslän när det gäller arbetslöshetstal. När nu hela landet
så genomgående drabbats av konjunkturnedgången så har
Värmlands relativa situation förbättrats. Men länets relativa
''position'' försämras när man även tar hänsyn till de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som i Värmland har stor
omfattning. Värmlands län har efter Gotland den högsta
andelen personer i arbetsmarknadsåtgärder. Ett annat mycket
stort problem i Värmland är att deltidsarbetslösheten aldrig
tidigare varit så hög, 6 200
personer deltidsstämplar och 90 procent av dessa är
kvinnor.
Skillnaden i arbetslöshet mellan de värmländska
kommunerna är mycket stor. På de orter som drabbats
särskilt hårt av avindustrialiseringen är arbetslösheten
betydligt högre och förutsättningarna att skapa ny
sysselsättning är speciellt ogynnsamma i dessa bruksorter.
Två församlingar inom Forshaga kommun har drabbats hårt
av arbetslöshet. Forshaga kommun tillhör ej något
stödområde och vi anser därför att det är viktigt att de två
drabbade församlingarna, Övre och Nedre Ulleruds
församlingar, inplaceras i tillfälligt stödområde.
De strukturella skillnaderna mellan olika regioner har
förmodligen ytterligare förstärkts av lågkonjunkturen. Det
föreligger alltså ett fortsatt mycket stort behov av
regionalpolitiska insatser för att tillgodose befolkningens
välfärdsbehov i de mer utsatta regionerna. Särskilt gäller det
insatser för att restaurera den industriella strukturen, inte
minst genom småföretagsutveckling. Det krävs
nyetableringar och utvecklingsinsatser, en ökad
företagssamverkan och ett genomslag för produktions- och
arbetsformer som är distansoberoende. Inte minst krävs en
förstärkt utveckling inom de kunskaps- och FoU-intensiva
industrisektorerna.
Näringspolitik för Värmland
Uppgången i konjunkturen och den positiva utvecklingen
för exportindustrin kan lösa en del av
sysselsättningsproblemen i Värmland, men långt ifrån alla.
Även efter en konjunkturförbättring måste kraftfulla
åtgärder till från samhällets sida för att värmlänningarna på
de mest utsatta orterna ska få ett arbete och därmed en
framtidstro.
Den traditionella borgerliga uppfattningen att
marknadskrafterna skall klara näringspolitiken har visat sig
vara helt otillräcklig. Det som vi motionärer tidigare har
efterlyst, en bred och offensiv näringspolitik med ökad
samverkan mellan närings-, arbetsmarknads-, regional- och
utbildningspolitik har nu initierats, vilket är mycket positivt
för Värmlands utveckling.
De små och medelstora företagen har ett uttalat behov av
riskbärande kapital, dvs. ägarkapital i form av aktier. Vi
anser därför att det är mycket viktigt att ett s.k.
riskkapitalavdrag kommer till stånd. Vidare anser vi att de
ordinarie kreditinstituten, främst bankerna, har en avgörande
betydelse för kreditförsörjningen till små och medelstora
företag. Vi efterlyser därför att ett särskilt riskkapitalbolag
inrättas. Det är av största vikt att kreditgivningen sker på ett
sådant sätt att tillväxten bland värmländska och andra
företag inte hämmas.
Regionalpolitik
Den nationella regionalpolitikens överordnade mål är att
öka den enskildes möjligheter att fritt kunna välja arbete och
bostadsort. Detta mål ska uppnås genom att
regionalpolitiken skall bidra till att utveckla livskraftiga
regioner i alla delar av landet. Trots insatser för landsbygden
fortsätter antalet människor och verksamheter samt
tillgången på service och kapital att minska. Detta gäller inte
minst i de mest glesbefolkade delarna av Värmland.
De negativa förändringarna på landsbygden har pågått
under lång tid. Sysselsättningen inom jord- och
skogsnäringarna har stadigt minskat. Det är en genomgående
trend i glesbygdslänen och det gäller tyvärr även Värmland.
Utvecklingen inom basindustrin i bruksorterna har medfört
problem med sysselsättningen vilket påverkar den
omgivande landsbygden. Människor tvingas flytta och
särskilt ungdomar har svårt att se någon framtid i bygden.
Detta har lett till att befolkningen minskat och att
åldersstrukturen blivit mycket sned med en stor andel
pensionärer. Med minskat befolkningsunderlag avtar
samtidigt närservice och handel. Nedläggningar drabbar de
flesta områden, det gäller t.ex. lanthandel, skolor, bank- och
postkontor. Men den offentliga sektorns utveckling under
1970- och 1980-talen har bidragit till sysselsättning och
därmed förhindrat att en ännu sämre situation på
arbetsmarknaden uppstått.
Inom det regionalpolitiska området innebär medlemskapet
i EU en kraftigt förändrad situation. Sverige kommer att få
ett återflöde från EUs strukturfonder, men för att kunna
nyttja dessa medel krävs ett omfattande programarbete.
Detta programarbete pågår och vi motionärer hyser en viss
oro för att det ska uppstå något glapp innan programmen är
färdigställda och återflödet kommer vårt län till godo. Om
ett sådant glapp uppstår och Värmland erhåller minskade
regionalpolitiska medel så kan detta komma att äventyra
många års arbete som skett för att utveckla länet, och vi
befarar att arbetslösheten kommer att öka.
Värmland är unikt eftersom vi inom länet har fem
målområden för EU-stöd och yttre EU-gräns.
Konsekvenserna av den yttre EU-gränsen måste närmare
analyseras. För närvarande råder stor osäkerhet om vilka
regler som gäller t.ex. vid transporter av livsmedel, djur m.m.
Utbildning och forskning
Kunskapsberoendet ökar i alla näringar, inkl. den
gemensamma sektorn, samt är av alltmer avgörande
betydelse för en väl fungerande demokrati. Undersökningar
visar, oroande nog, att den sociala snedrekryteringen till
högre utbildning ökar och att jämlikhets- och
rättvisesträvandena ytterligare bör accentueras. Den nya
informationsteknologin med multimedia innebär för
Värmland, som glesbygdslän, klart förbättrade möjligheter
att kunna erbjuda studier, kompetensutveckling och
fortbildning för allt fler grupper i länet. Människor med
utbildningsbehov som traditionellt skulle tvingas avstå på
grund av långa avstånd, praktiska och ekonomiska hinder,
kan härigenom ges tillfälle till ett i framtiden allt bredare
utbildningsutbud. Den nya tekniken kräver dock, för att
göras tillgänglig i hela länet, en utbyggnad av AXE-systemet
och ett taxesystem som är mindre kostnadskrävande och är
likvärdigt för alla utbildningsanordnare oavsett var i länet
utbildningsaktiviteterna erbjuds.
Högskolan i Karlstad, som blev självständig 1977,
expanderar kraftigt och har t.ex. under de tre senaste åren
ökat med ca 1 000
elever per år. Krav på att fasta forskningsresurser skall
knytas till högskolan har framförts under ett flertal år. Det är
därför med stor tillfredsställelse motionärerna emottar
budgetpropositionens förslag till utökade möjligheter för
även högskolan i Karlstad att inrätta professurer. Därmed
kan Värmland satsa på tillskapande av en egen permanent
organisation för forskning och forskarutbildning. Ett viktigt
led i högskolans utveckling är att erhålla rätten till
examination i forskarutbildningar knutna till framtida
professurer.
Riskcentrum
Allt fler aktörer i samhällslivet, inte minst myndigheter,
använder begrepp som ''riskanalys'' eller ''kvalificerad
riskanalys'' i sina föreskrifter, anvisningar eller
rekommendationer. Detta gäller på de lokala, nationella och
internationella planen. Bedömningar av risknivåer styr
beslut som rör människors säkerhet, hälsa och miljö.
Riskanalys, riskbedömning och riskhantering är följaktligen
på väg att bli centrala instrument i ett beslutsfattande som
täcker stora områden av samhället och med omfattande
ekonomiska och andra konsekvenser.
Etableringen av ett internationellt inriktat centrum för
risk-, sårbarhets- och säkerhetsforskning, Riskcentrum, har
under de senaste åren tagit form i Karlstad. Arbetet innebär
ett nätverk mellan olika forskargrupper och navet ska vara
Riskcentrum i Karlstad. Riskcentrum har tagit fram ett
treårigt program för riskforskning och kopplat till detta ett
doktorandprogram för 15--20 doktorander. Arbetet med att
ta fram och lansera programmet har tydligt visat att vi i
Sverige saknar vana att hantera breda program och
tvärvetenskaplighet. Riskfrågorna hör i dag hemma
''överallt och ingenstans'', och skall man åstadkomma
resultat krävs något organisatoriskt nytt samt en förbättrad
forskning och utbildning inom riskområdet.
Kultur
Ett rikt och varierat kulturliv är en regional
utvecklingsfaktor av vital betydelse. Värmland är känt som
sagans och poesins landskap där författare, musiker och
bildkonstnärer hämtat inspiration för mycket av det som i
dag framstår som vårt gemensamma nationella kulturarv. I
dagens Värmland finns ett otal exempel på nyskapande
kulturyttringar, t.ex. tal- och musikteater, filmproduktion,
bildskapande, musikfestivaler, gestaltning av gammal
bruksmiljö m.m. Som konkret exempel kan nämnas Solveig
Ternströms projekt Morsarvet i Åmotsfors där en glesbygd
vaknat till nytt liv och fått nya arbetstillfällen. På samma sätt
har Hagegården i Edane blivit ett centrum för musikutövare
från hela världen. Konkreta projekt som dessa har gett
människor deras framtidstro åter.
Utlokaliseringen av delar av kulturdepartementet till
Karlstad verkar också stödjande för det värmländska
kulturlivet. Under senare år har ett landsarkiv lokaliserats till
Värmland.
Vi motionärer anser det vara mycket angeläget att
Länsmuseet i Värmland får nya och ändamålsenliga lokaler.
Vi inser att nuvarande ekonomiska situation inte ger
utrymme för nya satsningar. Vi vill dock framhålla det stora
lokalbehov som här finns för att de samlingar som museet
förfogar över skall kunna exponeras och komma
allmänheten till del.
Investeringar på kulturområdet är lönsamma. De ger
arbetstillfällen, de ger brukarna av kultur upplevelser och de
verkar attraherande på inflyttning till länet.
Kommunikationer
Utbyggnad och effektivisering av infrastrukturen spelar en
viktig roll för den ekonomiska tillväxten. Det betyder att
förändringar i infrastruktur och transportsystem skall ske på
ett sätt som ökar aktiviteten i landets ekonomi som helhet.
Det finns en bred insikt om infrastrukturens betydelse för
en regions utveckling. I takt med att andra regionalpolitiska
åtgärder minskar ökar också den relativa betydelsen av en
god transportförsörjning.
Investeringar i vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser är
i sig inte en garanti för regional utveckling. Det är viktigt att
de ses i ett större sammanhang och genomförs i samspel med
övriga insatser.
De förbättringar av vägar och järnvägar som nu påbörjats
måste dock fullföljas på ett sätt som gagnar tillväxten i olika
delar av landet.
Gods- och persontransporter på land är ju beroende av bra
vägar och järnvägar. Varor skall transporteras från avsändare
till mottagare med minsta möjliga transportarbete. Brister i
trafiksystemen måste byggas bort så att effektiviteten i
transportsystemet förbättras. Detta gäller både väg- och
järnvägsnätet.
En utökad satsning på vägar och järnvägar är en hörnsten
i den socialdemokratiska politiken. I väg- och
järnvägsinvesteringarna kombineras strukturella och
stabiliseringspolitiska effekter.
Av denna anledning har vi i en särskild motion mer
preciserat vilka infrastrukturella åtgärder som behövs för att
ett glest befolkat län som Värmland skall kunna utvecklas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sysselsättningsbefrämjande åtgärder i
Värmland.
Stockholm den 25 januari 1995
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Bo Finnkvist (s)
Kristina Svensson (s)
Jarl Lander (s)
Ann-Kristine Johansson (s)
Torgny Danielsson (s)