Södermanland har ett omväxlande och tilltalande landskap
med ovanligt många sjöar och ett vackert relativt
oexploaterat kust- och skärgårdsområde. Kultur- och
odlingslandskapet präglas av de många kyrkorna,
herrgårdarna och de vackra ängs- och hagmarkerna.
Dessvärre är länets arbetsmarknadssituation inte lika
positiv. Länet har en ensidig näringslivs- och
arbetsmarknadsstruktur med en liten privat tjänstesektor.
Länet har under 1980-talet drabbats av stora
strukturomvandlingar som därefter har förvärrats av den
fortsatta nedgången på hela arbetsmarknaden och den förra
regeringens passiva arbets- och näringspolitik.
I likhet med övriga landet har också Södermanland genom
den offentliga sektorns omvandling och den nya teknikens
intåg i tjänsteproduktionen förlorat många arbetstillfällen.
Småföretagen i Södermanland är färre än i andra län.
Därför blir samhällets insatser för att stimulera en utveckling
bland små och medelstora företag särskilt viktiga för
Södermanland.
Näringspolitiskt finns det ett stort intresse av att förbättra
infrastrukturen i Östersjöregionen framför allt för
Södermanland tack vare läget vid Östersjön. Lokalt och
regionalt har det tagits flera intressanta initiativ för att
förbättra kontakterna över Östersjön. Södermanlands och
Mälardalens roll på kommunikationsområdet kommer under
de närmaste åren att förstärkas genom de väg- och
järnvägsinvesteringar som håller på att slutföras.
Södermanland och de östra delarna av Mälardalen är också
ett intressant område som ''porten mot öster''. Detta ger
Södermanland ett unikt läge i en framtida expanderande
region.
Länet har bra utgångsläge genom de Europavägar som
finns och som håller på att förbättras. Stora investeringar
görs för att förbättra järnvägstrafiken i norra länsdelen.
Dessutom finns Oxelösunds hamn med sin stora
utvecklingspotential. I länet finns även en internationellt
användbar flygplats, Stockholm--Skavsta. Det är viktigt att
dessa förutsättningar finns med i den nationella planeringen
av ett kommande European Transport Network. Det är också
viktigt att statsmakterna bevakar Södermanlands och övriga
Mälardalsläns intressen när det gäller att förbättra och
utveckla samarbetet över Östersjön mot Finland, Ryssland
och Baltikum.
Utöver dessa övergripande viktiga perspektiv finns mer
näraliggande och viktiga frågor som kräver sin lösning. Det
är ur Södermanlands synpunkt oerhört angeläget att ett
komplett regionaltågssystem byggs upp, vilket bland annat
inkluderar Arlandatrafiken. Vidare kan allmänt framhållas
behovet av järnvägsinvesteringar i såväl Svealandsbanan och
Götalandsbanan som sträckan Göteborg--Stockholm.
Härutöver finns fortfarande en lång rad vägsatsningar som
är viktiga för Södermanlands utveckling. Förutom
slutförandet av utbyggnaden av E 20 krävs att den mellersta
länsdelen får en acceptabel vägstandard mot Järna och
Stockholm. För södra länsdelen är färdigställandet av E 4 till
motorvägsstandard mellan Nyköping och Norrköping
väsentligt, inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt. I västra
Södermanland kommer ''Räta linjen'' att bli en viktig länk i
nord-sydlig riktning, varför det är angeläget att planering och
utbyggnad fortsätter i hög takt.
En infrastruktursatsning som på sikt kan ge en stor
utvecklingspotential är utbyggnaden av telenätet för
överföring av modern multimediateknik. Ur sörmländsk
synpunkt är s.k. telependling ett intressant område där
företag kan ha sina anställda eller hela sina verksamheter
förlagda utanför storstaden men ändå ha samma elektroniska
närhet. I dag är Södermanland ett av de län utanför
storstadsområdena som har hunnit längst när det gäller att
använda datorer i näringslivet.
Ett stort problem för Södermanland är jämfört med övriga
riket en låg övergång från gymnasieskola till högskola. Ett
kraftfullt åtgärdsprogram i grund- och gymnasieskolan för
rekrytering till främst naturvetenskap och teknik startas nu i
Södermanland och Västmanland.
Kommunala och regionala organ har under många år
arbetat med utvecklingen av den högre utbildningen i
Södermanland/Västmanland. Verksamheten vid
Mälardalens högskola har under de senaste åren genomgått
en kraftig expansion. Antalet studenter har fyrdubblats under
en tioårsperiod. Nivå och kvalitet på utbildningen och nya
anläggningar för högskolan har skapats.
Det som hittills skett ser vi dock endast som ett första steg
i en målinriktad satsning mot framtiden i en av de svenska
regioner som har störst potential i ökad högskoleutbildning.
Starka signaler från näringsliv och samhälle kräver nu
gemensamt en uppgradering av grundutbildning, forskning
och forskarutbildning. Forskarutbildning saknas i dag helt
vid Mälardalens högskola.
Kommuner, länsstyrelser och Mälardalens högskola
arbetar i dag gemensamt för att förverkliga nästa fas i
utvecklingen av högskolan. Projektet kallas Mälardalens
Nätverks Universitet.
Detta skall enligt planerna bli en administrativ enhet med
ett antal större områdesenheter (fakulteter) och
forskningsinstitut samt ett antal lärcentra/studiecentra för
distansutbildning.
Den informationsteknologiska utvecklingen tillför
utbildningssamhället nya och mycket intressanta tekniska
metoder för att distribuera utbildning. Inte minst i ett län som
Södermanland finns all anledning att utveckla den tekniken.
Länsstyrelsen i Södermanland har tillsammans med
Mälardalens högskola och Länsstyrelsen i Västmanland
tillsammans med kommunerna redan startat ett mycket
intressant arbete med att starta s.k. Lärcentra i kommuner
och stadsdelar.
Med lärcentra kan all form och nivå av utbildning
distribueras på ett sätt som ger nya grupper möjligheter att
ta del av kurserna. Det gäller framför allt grupper där
studietradition saknas.
Det finns därför stor anledning -- såväl ur
utbildningspolitisk som näringspolitisk synpunkt -- att med
olika medel stimulera lokala aktörers initiativ att starta
lärcentra.
Med hänvisning till de synpunkter som framförts i
motionen krävs det därför att vårt län får del av de
omfattande insatser som regeringen lagt fram i
budgetpropositionen. Särskilt viktiga är satsningar inom
företagssektorn, inom utbildnings- och
kommunikationsområdena. I andra motioner från den
socialdemokratiska länsriksdagsgruppen har utvecklats
viktiga krav på åtgärder inom dessa områden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionalpolitiska åtgärder i
Södermanland.
Stockholm den 24 januari 1995
Anita Persson (s)
Michael Hagberg (s)
Elisebeht Markström (s)
Lars G Linder (s)