En viktig princip för utnyttjandet av EU:s strukturfonder
är partnerskapet. Den är inskriven i gällande reglemente
(artikel 4) och omfattar således nu även Sverige.
Principen innebär att vid sidan av kommuner och landsting
skall organisationer som företräder ekonomiska och sociala
intressen delta i planering och genomförande av de
arbetsmarknads- och regionalpolitiska åtgärder som
finansieras via EU:s strukturfonder.
Genom partnerskapet vill EU förstärka kopplingen till de
företag och människor som åtgärderna riktas till.
Traditionellt ingår det privata näringslivet och de fackliga
organisationerna i partnerskapet. Enligt både EU-
kommissionen och EU-parlamentet omfattar partnerskapet
också alla de organisationer som vill bidra till regional
utveckling och full sysselsättning.
Partnerskapet omfattar därför även kooperation och de
föreningar som bedriver ekonomisk verksamhet, dvs. det
som inom EU går under beteckningen ''social ekonomi''.
I Sverige utarbetas f.n. planer för de s.k. målområden som
omfattar vårt land; 2, 3, 4, 5b och 6. De statliga
länsmyndigheterna har en viktig roll. Några län omfattas av
alla målen, t.ex. Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och
Västerbottens län.
Planeringen skall göras mycket snabbt och vara klar i
mars--april så att förhandlingarna om konkreta program med
EU-kommissionen kan inledas.
Partnerskapet när det gäller planering har mycket övrigt att
önska.
Flera ansvariga statliga myndigheter har hittills (i mitten
av januari) glömt den roll som kooperation och andra
folkrörelser (den sociala ekonomin) kan spela för att bidra
till sysselsättning och välfärd.
Det finns studier, inte minst RRV:s, som visar att
nykooperationen bidrar till ny sysselsättning på ett
kostnadseffektivt sätt.
I de planer som den svenska regeringen inlämnar till EU-
kommissionen bör resultatet av det otillräckliga
partnerskapet rättas till. Resurser för särskilda delprogram
för nykooperation och andra folkrörelser som vill bidra till
sysselsättning och välfärd bör ingå i planerna. Detta skulle
vara ett bra sätt att erhålla nya resurser till en sektor som har
stora möjligheter att utvecklas. Flera rådgivare skulle kunna
engageras och utbildningsinsatserna förstärkas.
Principen om partnerskap gäller också när de
framförhandlade programmen skall genomföras.
För att följa denna princip bör regeringen i alla de
styrkommittéer (monitoring committees) som inrättas för de
olika målområdena utse företrädare för kooperationen och
folkrörelserna. Då kan dessa engagera sig för att
strukturfonderna utnyttjas på ett sätt som innebär en stark
koppling till berörda människor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att principen om partnerskapet vid
utnyttjande av EU:s strukturfonder även bör omfatta
kooperation och folkrörelser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att EU:s strukturfonder bör
användas för utveckling av kooperation och social ekonomi.
Stockholm den 25 januari 1995
Ann-Kristine Johansson (s)