Näringslivsstrukturen i Kalmar län har under 90-talet
ändrats radikalt. Andelen sysselsatta inom den offentliga
tjänstesektorn har ökat på bekostnad av framför allt
tillverkningsindustrin. I början av 90-talet var
basnäringarnas andel av den totala sysselsättningen 6,5
procentenheter större än sektorn offentliga tjänster, för att tre
år senare vara 2,5 procentenheter mindre. Under perioden
1990--1993 minskade antalet sysselsatta inom länets
tillverkningsindustri med 30 %. Den totala sysselsättningen
i länet minskade med 18.270 personer.
Sedan 1993 har konkurrenskraften för länets industrier
stärkts, beroende dels på ökad produktion och kronans
fallande värde, dels på de generella och riktade åtgärder som
föregående regering mötte den ökande arbetslösheten med.
De kraftiga förbättringar beträffande småföretagens och
nyföretagandets villkor som infördes har stärkt länets
småföretagarsektor, liksom rättvisare villkor för jord- och
skogsbruk, energi och turism, kommuner och utbildning.
Det tredubblerade anslaget för regionala
utvecklingsinsatser som beslutades till Kalmar län gav både
arbeten och framtidstro.
Under föregående regeringsperiod beslutades också att
inplacera kommunerna Västervik (från september -94),
Vimmerby, Hultsfred och Högsby i s.k. tillfälligt
stödområde. Detta beslut bör förlängas att gälla till 97070l.
Redan har beslutet medfört mer än 200 nya arbetstillfällen i
den del av länet som är hårdast drabbad ur
sysselsättningssynpunkt.
Föregående regering har också anvisat medel för en god
utbyggnad av kommunikationerna i länet, bl.a. ett
förverkligande av Stångådalsbanan, Kalmar-Linköping-
Stockholm, vilken kommer att avsevärt minska restid och
reslängd till huvudstaden men också utgöra ett behövligt
alternativ för framtida godstransporter.
Goda förutsättningar
Kalmar län har goda förutsättningar för en positiv
utveckling. Dock förutsätter detta såväl generella som
riktade åtgärder beträffande bl.a. näringslivs-,
arbetsmarknads-, regional-, kommunikations-, utbildnings-
och jordbrukspolitik. Folkmängden är i stort densamma som
för hundra år sedan.
Småföretagandet är ett utmärkande drag och
småföretagarandan är väl förankrad i länet. Länet har en
mycket fin naturmiljö och är i dag ett av landets främsta
turistlän. Länet är ett industrilän, men också ett län med
mycket jord- och skogsbruk, som genererar ca 30 % av
arbetstillfällena. Högskolan i Kalmar utgör en resurs för
såväl länet som riket. Länets geografiska läge vid Östersjön
öppnar stora utvecklingsmöjligheter i ett internationellt
perspektiv.
Arbetsmarknadsstöd
Vid sidan om de konjunkturella problemen har Kalmar län,
som nämnts i inledningen, också strukturella problem som
gör det angeläget att särskilt uppmärksamma länet ur
arbetsmarknads- och sysselsättningssynpunkt. De latenta
problem som under många år kunnat skönjas inom länets
tillverkningsindustri utlöstes åren l990--l993, då antalet
sysselsatta i denna industri minskade med 8 3ll personer eller
23,5 %. Antalet arbetstillfällen inom länets jord- och
skogssektor minskade under samma tid med 3 304, vilket
utgör 38,3%. Fortfarande har Kalmar län en mycket hög
andel av de sysselsatta inom basnäringarna. 1992 var siffran
32,2% medan motsvarande andel för riket var 22,6%.
Basnäringarnas struktur och utvecklingsbetingelser är därför
av avgörande betydelse för länets utveckling och förmåga att
bereda invånarna sysselsättning.
Den privata tjänstesektorn är klart underrepresenterad i
länet, som också har landets lägsta andel statliga
arbetstillfällen, där förändringar under senare år medfört
ytterligare minskningar med mer än 200 arbetstillfällen.
Andelen högskoleutbildade ligger under riksgenomsnittet
inom alla branscher. Detta är särskilt markant i de
högteknologiska grupperna. Andelen forsknings- och
utvecklingsårsverken av den totala sysselsättningen är bland
de absolut lägsta i landet.
Sammantaget medför den ensidiga näringslivsstrukturen
att Kalmar län drabbats hårdare av konjunktur- och
strukturkrisen än landet i genomsnitt. Den ekonomiska
krisen har inneburit att delar av länets näringsliv slagits ut
eller brutits ner. Den ökade arbetslösheten, särskilt i länets
norra delar, ställer nu krav på kraftfulla, differentierade
samhälleliga insatser -- på flera områden.
Av den nu aktuella arbetsmarknadsstatistiken av den 9
januari l995 framgår att antalet öppet arbetslösa i länet är
l0.029 motsvarande 6,9% (riket 6,8%). Antalet personer i
åtgärder är 5 358 personer, motsvarande 3,7% (riket 3,4%).
Totalt finns således idag 15 387 personer i länet utanför den
ordinarie arbetsmarknaden, vilket motsvarar l0,6% jämfört
med rikets l0,l%.
Åtgärder för arbete, sysselsättning och utveckling
Den strukturkris länet just nu genomgår kräver omfattande
insatser för att ta tillvara och stärka de positiva
utvecklingsmöjligheterna i länet. Vi vill här peka på ett antal
åtgärder som underlag för fördelning av
arbetsmarknadsmedel och andra insatser som bör tilldelas
länet.
Fortsatt högt regionalpolitiskt stöd för ökad
småföretagsamhet och utveckling av landsbygden
Förlängd stödområdestillhörighet till 1997-07-0l för länets
norra del dvs. kommunerna Högsby, Vimmerby, Vetlanda
och Västervik
Beaktande av Ölands särart vid tilldelning av mjölkkvoter
och vid anslag av jordbrukspolitiska medel
Beaktande av strukturkrisen i länet vid tilldelning av medel
ur EU:s strukturfonder
Fortsatt utbyggnad av infrastrukturen vad gäller vägar,
järnvägar, flygplatser, sjöfart och IT-utbyggnad
Beträffande vägar gäller det bl.a. kvarvarande del av E22
mellan Kalmar och Söderåkra, RV25 Kalmar--Växjö, LV117
Målilla--Vetlanda samt RV34 Ålem--Högsby och Bockara--
Mörlunda. Beläggning av den återstående delen av grusvägar
inom landsvägsnätet bör vara klar senast år 2000.
Stångådalsbanan byggs färdig för person- och godstrafik
enligt plan. Kompetens och utvecklingspotential hos länets
tågbyggare tas tillvara. Utbyggda och förbättrade
flygförbindelser är oerhört viktigt bl.a. för näringslivets
utveckling. Länets Östersjöläge medför att utbyggda
hamnar, en utveckling av nuvarande färjetrafik mellan
Oskarshamn och Gotland och återupprättade
färjeförbindelser sommartid mellan Västervik, Öland och
Gotland är viktiga och utvecklande framtidsprojekt.
Utbyggnad av informationsteknologi: Länet bör ges
förutsättningar att i projektform utveckla och bygga ut IT-
teknologin för landsbygd och småföretagare. Högskola och
teleskola utgör goda resurser.
Fortsatt utveckling med utbyggd forskning och ytterligare
utbildningsplatser vid högskolan i Kalmar. Skoglig
utbildning och forskning till länet. Träteknisk utbildning
och forskning till länet för bl.a. ökad vidareförädling och
användning av trä i olika branscher. Utbildning och
kompetensutveckling i ett nödvändigt och flexibelt samspel
mellan forskning, högskola, näringsliv och arbetsmarknad.
Utbyggd tvär- och distansutbildning på högskolenivå.
Fortsatt aktivt deltagande i miljövårdsarbetet i Östersjön via
högskola, forskning, näringsliv, bistånd och utökade
''Östersjö-kontakter''.
Länets stora förutsättningar att utveckla framtidsbranscher
som miljövänlig teknik, förnyelsebar energiteknik,
energisparande och energiproduktion, bioteknik, vindkraft
m.m. bör stödjas och utvecklas. För utveckling av
morgondagens energikällor bör länets energikompetens
vidareutvecklas i ett energiforskningscentrum i Oskarshamn.
Det begynnande vindkraftscentrum som håller på att
byggas upp på Öland bör ges fortsatt stöd för utveckling, inte
minst med tanke på närheten till de baltiska staterna och
deras behov av miljövänlig teknik och energi. Länets egna
resurser bör mera vidareförädlas och tas till vara. Efter
etablering av pelletsfabrik bör ansträngningar göras för att få
till stånd en etanolfabrik i länet.
Kalmar län är ett jord- och skogsbrukslän. Dessa näringar
har haft, har och kommer att ha mycket stor betydelse för
länets utveckling. Nuvarande regeringspolitik att inte ''ta
hem'' hela det framförhandlade EU-stödet och att
straffskatta dessa näringar leder inte till vare sig utveckling
eller fler arbetstillfällen i Kalmar län.
Utvecklingspotentialen tas inte tillvara. Antalet
arbetstillfällen inom jord och skog kommer fortsätta att
minska. Desto viktigare är det att de jordbrukare och de
skogsbrukare som blir kvar ges kända spelregler, kontinuitet
i politiken och så likartade villkor som möjligt med
omvärlden.
Ett livskraftigt jord- och skogsbruk utgör grunden för en
levande landsbygd, som utgör grunden i ett decentraliserat
samhälle.
Jord- och skogsbruk i Kalmar län, inklusive Öland, har
med rimliga villkor stor möjlighet att producera högklassiga
livsmedel. Dessutom utgör länets jord- och skogsbruk också
en resurs i miljöarbetet och vid framställning av inhemsk
förnybar energi. Svensk miljövänlig kvalitet har stora
möjligheter, om de rätta förutsättningarna ges, att bli en stor
exportprodukt. Kalmar län tillhör här möjligheternas land.
Därför bör näringarna ges allt det stöd, strukturfonder och
inhemskt stöd, som är möjligt. Arealbidraget till odling av
bruna bönor på Öland bör ligga på ungefär samma nivå som
arealbidraget till ärtor, f.n. 2 900 kr/ha. Stöd för länets
sockerbetstransporter till Skåne bör för att säkerställa
odlingen utgå sedan sockerbruket i Mörbylånga lagts ned.
Naturbruksskolorna Ingelstorp, Valstad och Helgesbo bör
stödjas i utvecklingen till kunskaps- och resurscentra för
länets lantbruksnäringar.
Ekologiskt odlade produkter kommer att efterfrågas allt
mer. Det är därför klokt att i nuläget lämna en särskild
ersättning för ekologisk odling. Men en omställningsprocess
tar alltid en viss tid, inte minst när det gäller att ändra
naturens villkor och förutsättningar. Därför bör stödet även
innefatta de jordbruk som delvis och successivt ställer om sin
drift till ekologiskt lantbruk. En sådan successiv övergång
kompletterad med satsningar på utbildning, forskning och
marknadsföring är till fördel för länets utveckling.
Inslaget av varor och tjänster såsom skogsprodukter,
småhus, miljöteknik m.m. i biståndspolitiken bör öka, vilket
kommer att gynna såväl länets näringsliv som de länder som
får bistånd.Fler statliga arbetstillfällen förlagda till länet
Effektiv riskkapitalförsörjning till nya, små och medelstora
företagSatsningar för uppbyggnad av särskilda
utvecklingsenheter samt stöd och service åt kvinnor som är
beredda att starta eget eller som redan har startat eget
Arbetsinsatser mot försurningar i länet bl.a. vattenbrunnarna
och skogenUpprustning och bevarande av Dämmans fyr
(Kronoholmen Dämman i Kalmarsund)Stöd och anslag till
en nationell restaureringsplan för Emån -- se särskild motion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av prioriterade åtgärder för
att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i Kalmar
län.
Stockholm i januari 1995
Sivert Carlsson (c)
Agne Hansson (c)