Det decentraliserade samhälle Centerpartiet arbetar för
innebär att människorna enskilt och i lokal samverkan skall
kunna utveckla sina livsvillkor vad avser arbete och
produktion, service och omvårdnad, kultur och fritidsmiljö.
Miljöfrågorna har en övergripande betydelse.
En nödvändig tillväxt och hållbar utveckling av Sveriges
ekonomi är beroende av en positiv utveckling i landets olika
delar. Denna insikt präglade den regionalpolitiska
proposition, som riksdagen godkände våren 1994.
Den socialdemokratiska regeringen synes ha ett storstads-,
stordrifts- och koncentrationsperspektiv på
regionalpolitiken. De regionala utvecklingsfrågorna
reduceras till att uteslutande bli en fördelningspolitisk
ambition, knuten till vilka resurser som kan frigöras från ett
fåtal koncentrationsregioner, på vilka satsningar sker.
Med en sådan politik splittras Sveriges ekonomi i
geografiskt avseende. De resursområden, som genom
skogen, malmen och vattenkraften lägger grunden för vår
ekonomiska nivå, tvingas stå tillbaka. Jordbruket förmår inte
med detta synsätt att upprätthålla sin roll som basnäring för
landsbygden och inte heller utgöra en grund för en
miljöriktig livsmedelsproduktion och de öppna landskap
som Sveriges folk ser som omistliga tillgångar. Vad gäller
vattenkraften anser Centerpartiet att återföring av viss del av
dess skapade intäkter till de producerande regionerna skulle
utgöra en rättvis och långsiktigt hållbar grund för den
regionala utvecklingen.
EU-folkomröstningens geografiskt splittrade resultat visar
på behovet av en aktiv och utvecklingsinriktad politik. De
berättigade koncentrationsfarhågor, som människor på större
delen av landets geografiska yta gav uttryck för i
omröstningen, kan dämpas med en kraftfull landsbygds- och
regionalpolitik. Det är nödvändigt att fullfölja alla
intentioner i 1994 års regionalpolitiska beslut samt att
ytterligare flytta fram positioner och ambitioner när det
gäller utvecklingen av Sveriges bygder och regioner. Den
socialdemokratiska regeringens åtgärder verkar i motsatt
riktning. Enligt Centerpartiets uppfattning skall hela Sverige
leva.
1. Socialdemokratiska positioner
Socialdemokratin visade färg i regionalpolitiken under sin
oppositionstid. Man reserverade sig t.ex. mot förslagen om
mikrostöd till de mycket små företagensatsning på
landsbygdsutveckling och småföretagarstöd genom att 800
miljoner kronor ställdes till länsstyrelsernas förfogande
landsbygdsstöd till landsbygds- och glesbygdsområden
I regeringsställning har det socialdemokratiska
syndaregistret i regionala frågor förlängts ytterligare. Bland
intagna positioner vill vi nämna:s sänker de
regionalpolitiska ambitionerna i återflödet från EU:s
strukturfonder (ca 460 miljoner /år)s utnyttjar inte
möjligheten att via EU få miljöstöd till jordbruket (ca l.500
milj kr/år i återflöde)s inför flyttstöd för att människor skall
flytta bort från landsbygd/glesbygd (ca 300 milj kr/år)s
sänker kraftigt ambitionerna för det glesa vägnätets
minskar kraftigt stödet till det enskilda vägnätets föreslår
en kraftig urholkning av de regionalpolitiska anslagen (500
milj kr/år)
1.1. Den regionala problembilden
I den regionalpolitiska propositionen slogs fast att de
problem som är knutna till gleshet och avstånd är
permanenta till sin karaktär. Infrastrukturella och
regionalpolitiska insatser har till uppgift att långsiktigt
minimera problemen. De små lokala arbetsmarknaderna i
dessa regioner erbjuder ett smalt utbud av arbetstillfällen,
vilket påverkar sysselsättningsgraden. Särskilt besvärlig är
situationen för äldre personer. Mest framträdande är detta i
de norra delarna. Andra områden med likartade problem
finns i delar av Syd- och Mellansverige. Vissa regioner har
genom strukturomvandlingen stora problem att utveckla en
ny stark arbetsmarknad. Även ekonomins
internationalisering verkar i koncentrerande riktning.
1.2. Regionala möjligheter
Den pågående utvecklingen rymmer både nya hot och nya
möjligheter. Till problemen hör att konjunkturuppgången
kan gå stora områden förbi. Förlorad produktionskapacitet
är i många fall svår att återvinna. Näringslivets
produktionsutveckling innebär att den ekonomiska tillväxten
inte genererar nya jobb på samma sätt som under 1970- och
80-talen. Dessutom kan inte, som under 80-talet, den
offentliga sektorn bära upp ny sysselsättning. Till
möjligheterna hör utvecklingen av informationsteknologin,
den kraftiga utbyggnaden av de regionala högskolorna och
utbildningssystemet i övrigt, den småföretagaranda som
spirar runt om i landet samt det lokala engagemang för jobb,
service och utveckling som manifesteras inte minst i de
många lokala utvecklingsgruppernas arbete.
Det är kraften och viljan i regeringspolitiken som
bestämmer om det är hoten eller möjligheterna som kommer
att dominera den regionala utvecklingen. För att
möjligheterna skall dominerna måste det finnas ett positivt
samspel mellan lokal och central nivå. Trafikmöjligheterna
på väg, järnväg, i sjöfart och lufttrafik måste vara goda i hela
landet. Den nya informationsteknologin ger oanade
möjligheter att utveckla arbetsplatser utan geografisk
bindning. Kvalificerad utbildning har de senaste åren byggts
ut i landets olika delar. Denna utveckling måste fortsätta.
Med detta som grund kan nya företagsidéer och företag spira.
Småorterna och landsbygden kommer att ge ett bra bidrag
till landets välfärdsutveckling om hela Sverige får leva. Det
blir då som den moderna landsbygden utvecklas.
2. 1994 års regionalpolitiska beslut 1994
års regionalpolitiska beslut innebar ett helhetsgrepp
på regionalpolitiken. Det tog tag i centrala frågeställningar
i såväl den stora regionalpolitiken (kommunikationsfrågor,
utbildningsfrågor, servicefrågor) som i den lilla
regionalpolitiken (företags- stöd, transportstöd m.m.). Det är
viktigt att detta helhetsgrepp säkerställs som riktlinjer för det
fortsatta arbetet under resten av 90-talet.
2.1. Infrastrukturen
Goda kommunikationer och transportmöjligheter är av
grundläggande betydelse för tillväxten och den regionala
utvecklingen. I den regionalpolitiska propositionen
framhölls att en prioritering av tillväxtmålet kräver
långsiktiga och strategiska satsningar på såväl vägar,
järnvägar, telekommunikationer, flyg som sjöfart. Inte minst
krävs stora förbättringar i de lågtrafikerade näten.
Skogsindustrins krav på färsk skogsråvara liksom
turistnäringens krav på tillgänglighet ställer stora krav på
bärighet och framkomlighet för vägnätet.
En vägledande princip på kommunikationsområdet har
varit att tillgodose en god trafikförsörjning i hela landet. När
regeringen nu anmäler tillsättande av en kommitté för
kommunikationsområdet omnämns inte ens denna.
I propositionen anmäldes att infrastrukturverken i
samband med sina fördjupade anslagsframställningar
särskilt skulle redovisa sina verksamheters regionalpolitiska
effekter. Detta gäller utvecklingen av vägar, järnvägar,
luftfarten, sjötransporter, informationsteknologin, men
också utbildningssamhällets utveckling i ett regionalt
perspektiv. För informationsteknologins utveckling har
avsatts 1 000 miljoner kronor, vilka disponeras av den
särskilda IT-stif- telsen. Genom denna kan viktiga
regionalpolitiska projekt stödjas. Det är viktigt för glesbygd
och småföretag att dessa har god och likvärdig tillgång till
informationsteknologins möjligheter. Härvid gäller det dels
att fortsätta projekt med inriktning på ny och anpassad
teknik, dels att Telia även i dessa avseenden tar ett regionalt
ansvar. Det gäller tillgänglighet, anslutningskostnader och
teknikutveckling. I samtliga dessa avseenden bör riksdagen
ge regeringen sin mening till känna.
Centerpartiet kommer att i särskilda motioner utveckla sin
syn på övriga infrastrukturella områden.
2.2. Avreglering och regional utveckling
Centerpartiet anser att de genomförda avregleringarna av
statlig monopolverksamhet kommer att medverka till
förnyelse och utveckling inom respektive område.
Avregleringen innebär emellertid också att de regionala
frågeställningar som dolts inom monopolverksamhetens ram
nu kommer i dagen. I den regionalpolitiska propositionen
angavs därför att samtliga myndigheter, som har
tillsynsansvar eller motsvarande funktion inom avreglerade
områden, årligen skulle redovisa utvecklingen av bl.a.
servicenivå och priser i de regionalpolitiskt prioriterade
regionerna. I anslutning därtill bör de också lämna förslag
till lösningar på eventuella problem. Centerpartiet förutsätter
att regeringen vidarebefordrar denna redovisning och
eventuella förslag till riksdagen. Vi vill redan nu förutskicka,
att vi ställer oss principiellt positiva till förslag som innebär
att man från all verksamhet inom myndighetens ram medelst
avgiftssystem tillgodoser rimligt pris och service i alla delar
av landet.
3. ''Den lilla regionalpolitiken''
Till den ''lilla regionalpolitiken'' hör bl.a. frågor om
företagsstöd, landsbygdsutveckling och transportstöd.
Politiken administreras av främst länsstyrelserna och
NUTEK. Viktiga insatser sker också av
Glesbygdsmyndigheten, kommunerna och de olika lokala
utvecklingsgrupperna. Avgörande för aktörernas
arbetsmöjligheter är att erforderliga resurser står till
förfogande. Under innevarande budgetår förstärktes
medelstilldelningen inom den lilla regionalpolitiken med
över 1 100 miljoner kronor, varav 800 miljoner kronor avsåg
engångssatsningar för landsbygdsutveckling och
småföretagsstöd, vilka administreras av länsstyrelserna.
Vi avvisar regeringens förslag att urholka
regionalpolitiken med 751 miljoner kronor (18 mån). All
erfarenhet visar att sådana besparingar är kontraproduktiva.
Offensiva regionalpolitiska satsningar är billigare och
effektivare än arbetsmarknadspolitiska insatser.
Under lågkonjunkturen har den ekonomiska aktiviteten
och investeringsverksamheten varit låg också i de regionalt
utsatta områdena. Som ett resultat av detta har vissa
reservationer byggts upp inom de regionalpolitiska anslagen.
Det är viktigt att dessa resurser nu fullt ut nyttjas för det
ändamål för vilket de ursprungligt anvisats. Riksdagen bör
därför besluta att omdisponeringar av uppkomna
reservationer inom de regionala anslagen inte får ske utan
riksdagens godkännande.
3.1. Landsbygdsutveckling
I den av riksdagen godkända propositionen 1993/94:140
föreslogs ett mer systematiserat och programmatiskt arbete
för landsbygdsutveckling. Länsstyrelserna fick resurser för
att stimulera lokalt och kommunalt utvecklingsarbete. Det är
viktigt att detta arbete följs upp och att initiativ och idéer
sprids. Glesbygdsmyndigheten bör ha i uppgift att
tillsammans med övriga myndigheter (utöver ovan nämnda
inte minst Jordbruksverket) följa upp denna verksamhet.
De särskilda resurser (800 milj kronor) som innevarande
budgetår anvisats för småföretagsstöd och
landsbygdsutveckling har givit utomordentligt goda resultat.
Det sysselsättningsbeting som var knutet till medlen har mer
än väl överträffats. Detta motiverar enligt vår mening en
fortsättning. Medlen anvisas med en motsvarande minskning
av AMS resurser. Enligt vår mening finns skäl att utöver de
regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska motiven ge
insatserna en särskild miljöprofil. Prioritet skall ges för
insatser som främjar kretsloppstänkande och ''gröna jobb''.
Centerpartiet kommer i en särskild motion att utveckla detta.
I detta sammanhang föreslår vi att 800 miljoner kronor
engångsvis under budgetåret 1995/96 anvisas för
landsbygdsutveckling enligt tidigare riktlinjer men med
särskild betoning på miljö- och krets- loppsinriktade projekt
och investeringar.
3.2. Kvinnligt företagande
Jämställdhetsfrågorna har en särskild dimension i det
regionala utvecklingsarbetet. Ensidiga lokala
arbetsmarknader ger inte kvinnorna rimliga möjligheter till
jobb och utveckling. Den nya tekniken, ett decentraliserat
utbildningsutbud och ett ökat kvinnligt företagande kan
ändra på detta. Jämställdheten var central i 1994 års
regionalpolitiska proposition. Insatser för kvinnor skall
prioriteras i länsstyrelsernas utvecklingsarbete. Medel
avsattes så att s.k. regionala resurscentra för kvinnor kunde
bildas. Ett nationellt resurscentrum för kvinnor byggs upp
av NUTEK. Särskilda insatser, som görs för kvinnor i det
regionala utvecklingsarbetet, skall stimuleras genom
speciellt avsatta resurser. Genom landsbygdsstödet och det
särskilda s.k. mikro-stödet, med möjlighet till 50 % stöd upp
till 20 000 kronor, tillgodosågs möjligheterna att stimulera
kvinnors nyföretagande. Vi noterar med tillfredsställelse att
regeringen fullföljer verksamheten med särskilda
lånemöjligheter för kvinnors företagande.
Enligt vår mening är det viktigt att de särskilda satsningar,
som sker för kvinnor, följs upp och utvärderas noga. Vi
förutsätter att regeringen i sitt kommande regionalpolitiska
förslag kan ge förslag för förstärkt projektarbete. Riksdagen
bör ge regeringen detta till känna.
3.3. Utländska företagsetableringar i Sverige
Det gynnsammare företagsklimat, som politiken skapade
under perioden 1991--1994, ger nya och goda möjligheter
för utländska företagsetableringar i Sverige. Detta förutsätter
emellertid ett aktivt och systematiskt informationsarbete från
svensk sida. Goda resultat från enskilda sådana
informationsinsatser kan redovisas från förra
mandatperioden. Regeringen anmäler att en sådan
organisation skall arbeta med utländska företagsetableringar
i Sverige. I uppgifterna måste ingå att särskilt beakta den
regionala utvecklingen. Tidigare erfarenheter visar nämligen
att stort intresse finns för dessa frågor hos presumtiva
investerare.
3.4. Teknikutveckling
Små företag -- särskilt glesbygdsföretag -- med stora
avstånd till nya forskningsrön och till nya marknaders krav
riskerar stagnation och tillbakagång. Den låga andelen
högskoleutbildade förstärker denna risk. Därför har särskilda
medel anvisats, 150 milj kronor, i ett särskilt treårigt
teknikutvecklingsprogram för stödområdets småföretag.
Enligt vår mening bör detta program kompletteras med
särskilt rekryteringsstöd för högskoleutbildade naturvetare,
civilingenjörer och ekonomer till småföretag inom
stödområdet. Ett sådant stöd kan ansluta till reglerna för det
nuvarande rekryteringsstödet och administreras av AMS.
Dock bör gälla att kraven på arbetslöshet bör modifieras och
anpassas till ett sådant stöds övergripande syfte, nämligen
företagets behov av högskoleutbildade inom adekvata
områden. Detta finansieras inom ramen för nuvarande
rekryteringsstöd.
4. Regionalpolitiken i ett EU-perspektiv
Genom EU-medlemskapet tillkommer ytterligare
instrument och möjligheter i regionalpolitiken. Samtidigt
ökar behovet av regionalpolitiska insatser. Sveriges ambition
i medlemskapsförhandlingarna var att säkerställa den
nationella regionalpolitikens inriktning och omfattning, samt
att skapa goda möjligheter för återflödet från
strukturfonderna att förstärka de nationella satsningarna.
I folkomröstningskampanjen uttrycktes otvetydigt från
alla partier engagerade på ja-sidan att varenda krona av
återflödet skulle komma ovanpå de nationella
ansträngningarna. Vi vill för vår del bestämt varna för och i
sak ta avstånd från att med hänvisning till EU-stödet sänka
de nationella anslagen. Vår information säger att
finansiering via EU:s strukturfonder förutsätter att respektive
land minst upprätthåller den nationella anslagsnivån.
De överläggningar som nu tar vid med EU-kommissionen
måste innebära ett fullföljande av dessa ambitioner. Den
nationella delen av finansieringen av EU-programmen bör i
hög grad hämtas inom ordinarie infrastrukturanslag och
utbildningsanslag. Även projektmedel inom de
regionalpolitiska anslagen kan i betydande omfattning
användas.
Riksdagen bör för sin del ge riktlinjebesked om hur
Sverige bör prioritera EU-medlen på olika målområden. En
lämplig sådan fördelning är:
Mål 2, områden som präglas av strukturomvandling i
industrin
350 miljoner
Mål 3 och 4, insatser mot ungdomsarbetslöshet,
långtidsarbetslöshet samt kompetentutveckling
550 miljoner
Mål 5 a, jordbruket
261 miljoner
Mål 5 b, landsbygdsutveckling
679 miljoner
Mål 6, (nytt mål), för områden med mindre än åtta
inv./kvadratkilometer
370 miljoner
Kommissionens pott
180 miljoner
SUMMA:
2 390 miljoner
På samma sätt som vi anser att riksdagen bör ge
riktlinjebesked om medlens fördelning på olika målområden
anser vi att det är demokratiskt nödvändigt att de geografiska
bestämningar som är knutna till mål 2, mål 5 a och mål 5 b
förankras i riksdagen.
När det gäller mål 3 och 4 anser vi det vara angeläget att
initiera program, som tar särskilt sikte på långsiktiga
strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden. Hit
hör t.ex. kvinnornas arbetsmarknad och ungdomarnas
möjligheter inom stödområdet och invandrargruppernas
deltagande i den svenska arbetsmarknaden i olika delar av
landet.
När det gäller övriga insatser, där samarbete med EU kan
vara en tillgång, vill vi för vår del särskilt framhålla norra
Sveriges kommunikationsfrågor. Enligt vår mening skulle ett
gemensamt agerande mellan Sverige och Finland kunna vara
en fördel. Ett särskilt objekt, som skulle stämma in i en sådan
strategi, är ett förverkligande av den s.k. Botniabanan. Även
ett förverkligande av den s.k. Atlantbanan kan till en del
aktualiseras i EU-sammanhang. Sverige har med EU
aktualiserat den s.k. huvudstadstriangeln som ett stort
infrastrukturprojekt. Det får inte bli så att Sverige i
infrastrukturella Europasammanhang försummar det
specifikt svenska och nordiska, nämligen långa avstånd,
relativ gleshet och stora naturresurser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om de riktlinjer för
regionalpolitiken som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återföring
av vattenkraftsresurser till de regionalpolitiskt prioriterade
områdena,
3. att riksdagen till regionutveckling för budgetåret
1995/96 anslår 4
270
483
000 kr,
4. att riksdagen beslutar att omfördelning av uppkomna
reservationer på de regionalpolitiska anslagen endast får ske
efter riksdagens godkännande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en kraftfull regionalpolitisk
satsning på informationsteknologin,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslutningsavgifter m.m. till
informationsteknologins s.k. motorvägar,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att det
inom avreglerade områden blir möjligt att med avgiftssystem
säkerställa rimligt pris och service i alla delar av landet,
8. att riksdagen beslutar att 800 miljoner kronor av AMS-
medlen omdisponeras för småföretags- och
landsbygdsutveckling med särskilt beaktande av miljö- och
kretsloppsarbetet i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökade
insatser för kvinnors företagande,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att arbetet med utländska
företagsetableringar i Sverige sker med regionalpolitiskt
beaktande,
11. att riksdagen beslutar att ett särskilt rekryteringsstöd för
naturvetare, civilingenjörer och ekonomer tillskapas för
stödområdets småföretag i enlighet med det anförda,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av det
regionalpolitiska arbetet vad avser återflödet från EU:s
strukturfonder,
l3. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning och
förankring av de geografiska aspekterna på det
regionalpolitiska återflödet från EU:s strukturfonder,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Botniabanan och Atlantbanan.
Stockholm den 18 januari 1995
Olof Johansson (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Helena Nilsson (c)
Agne Hansson (c)
Andreas Carlgren (c)
Marianne Andersson (c)
Elving Andersson (c)