Motion till riksdagen
1994/95:A403
av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c)

En lokalt förankrad regionalpolitik


Den traditionella inhemska regionalpolitiska
stödgivningen bör ha en fortsatt hög ambitionsnivå.
Administrationen av det regionalpolitiska stödet skall ske
lokalt. Programplaneringen av det regionalpolitiska stöd som
skall utgå genom EU:s nya strukturfonder bör också ske
lokalt och anpassas till den regionala administrationen av
regionalpolitiken vid länsstyrelserna.
Arbetet med att bygga upp administrationen kring det
regionalpolitiska stöd som skall utgå enligt EU:s
strukturfonder skall nu starta. För varje målområde skall ett
program utarbetas som sedan slutligen skall konfirmeras i
beslutsprocessen. För programarbetet skall
programansvariga utses. Samtidigt finns det inhemska
traditionella regionalpolitiska stödsystemet kvar oförändrat
och som administreras av länsstyrelserna.
För Kalmar läns del tillhör kommunerna Västervik,
Vimmerby, Hultsfred och Högsby det tillfälliga stödområdet.
Dessa kommuner har också förts till ett större
sammanhängande område där stöd via EU:s strukturfonder
enligt mål 5b skall utgå. Samtliga övriga kommuner i landet
som tillhör samma stödområdesgrupp i det tidigare inhemska
stödområdessystemet har av regeringen gjorts till mål 2-
område. Tyvärr har inte regeringen klassat de aktuella
kommunerna i Kalmar län som tillhöriga mål 2.
Hög ambitionsnivå
Med den låga ambition som regeringen hittills visat när det
gäller det regionalpolitiska stödet till södra Sveriges skogs-
och mellanbygder finns det en uppenbar risk för att
ambitionerna nu sänks för stöd enligt den inhemska
traditionella regionalpolitiken. En förskjutning av stödet till
målområdena kan befaras. En sådan förändring skulle få
mycket negativa konsekvenser för Kalmar läns
stödområdeskommuner. De kraftigaste stöden ges inom mål
2 som innebär stöd till företagsetablering och
företagsutveckling i regioner med industriell tillbakagång.
Regionalpolitiskt stöd enligt mål 5b är viktigt men
omfattar inte alls den resursförstärkning som stöd enligt mål
2 innefattar. Därför är det olyckligt att regeringen vägrat
hänföra de aktuella kommunerna i länet till mål 2-område.
En tyngdpunktsförskjutning av resurser från traditionella
stöd till målområdena skulle ytterligare försvåra
möjligheterna till att fullfölja den utveckling som startat så
framgångsrikt med den tillfälliga stödområdestillhörigheten.
Detta får inte ske. Det bör ges regeringen tillkänna.
Regionalt ansvar
En sådan risk kan motverkas genom att det
regionalpolitiska programarbete som nu skall startas
förankras regionalt. Det är viktigt att så sker. En
centralisering av ansvaret för programframtagningen och
administrationen av stödet enligt strukturfonderna skulle
rimma illa med den subsidiaritetsprincip som i andra
sammanhang är betecknande för EU:s struktur och former.
De bästa förutsättningarna för att få fram program som är
lokalt anpassade och realistiska att genomföra bör erhållas
om ansvar och framtagning förläggs så nära källan som
möjligt. En administrativ samordning av såväl den
traditionella stödgivningen som stöd från EU-fonderna inom
de lokala länsstyrelserna bör vara det naturliga. Detta bör ges
regeringen tillkänna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en fortsatt hög ambitionsnivå i
den inhemska traditionella regionalpolitiska stödgivningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett regionalt ansvar för
administrationen av det regionalpolitiska stödet via EU:s
strukturfonder.

Stockholm den 17 januari 1995

Agne Hansson (c)

Sivert Carlsson (c)