med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik
Arbetsmarknadssituationen i Malmöhus län kännetecknas
av en fortsatt hög arbetslöshet. Den öppna arbetslösheten
uppgick i februari till 33 500 personer, vilket motsvarar
8,6 % av arbetskraften. Exakt samma siffra uppgick den
relativa arbetslösheten till för ett år sedan. Under det senaste
året har arbetslösheten i riket minskat från 8,3 % till 7,8 %.
Samtidigt som fler får arbete ökar utbudet av arbetskraften.
Malmöhus län har en näringsstruktur som är
hemmamarknadsorienterad. Länet får därför inte ta del av
konjunkturuppgångens sysselsättningsökning på samma sätt
som mer exportinriktade län kan göra.
I Malmö kommun fanns 12 600 personer öppet arbetlösa
(11,7 %) den sista februari, vilket är en liten ökning sedan
februari i fjol. Även om antalet varsel sjunker och
platstillströmningen ökar kan ingen förändring förutses av
den öppna arbetslösheten i Malmö kommun.
Det finns flera skäl till varför arbetsmarknadssituationen i
Malmö är mörk. Näringslivet har under den senaste 15-
årsperioden genomgått en dramatisk strukturförändring.
Stora sysselsättningsintensiva industrigrenar som
varvsindustrin, byggämnesindustrin och textilindustrin har
försvunnit eller drabbats av stora neddragningar. Till detta
kommer stora nedskärningar inom den offentliga sektorn
som under de senaste fyra åren lett till en minskning av
antalet anställda med 4 000 personer. Industrins stora
hemmamarknadsinriktning är också ett problem.
Målen för regionalpolitiken ska enligt regeringens
proposition 1994/95:161 vara att skapa en hållbar tillväxt,
rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas
för medborgarna i hela riket. Dessa mål gäller självfallet
också för utsatta storstadsregioner. I Sveriges tre
storstadsregioner bor 30 % av landets befolkning.
Storstadsområdena har stor betydelse för hela landets
utveckling. Tillbakagång eller stagnation i dessa områden får
allvarliga konsekvenser för utvecklingen i hela landet.
Utvecklingen i Malmö och Malmöhus län är sådan att det
krävs betydande tillväxtbefrämjande åtgärder för att
åstadkomma en expansion av ett konkurrenskraftigt
näringsliv och därmed en nödvändig sysselsättningsökning.
Öresundsbron kommer här att få stor betydelse. Bron leder
till att det skapas en sammanhängande region, Skåne--
Själland, med ett befolkningsunderlag på 3,3 miljoner
människor. Högskolor och universitet på båda sidor av
sundet knyts samman med snabba kommunikationer. Utan
tvekan skapar Öresundsbron förutsättningar för en positiv
utveckling näringslivsmässigt men också kulturellt och
socialt.
De möjligheter som öppnar sig med Öresundbron måste
emellertid tas tillvara genom offensiva satsningar i regionen.
Ett sådant arbete har startat i samverkan mellan Malmö
kommun, näringsliv och regionala organ. Samarbetet över
Öresund har också fördjupats. Två frågor har särskild
aktualitet. Det gäller möjligheterna att utnyttja
strukturfondsmedel från EU för gränsregionalt samarbete
samt frågan om att i Malmö skapa förutsättningar för ökad
högskoleutbildning, främst inom det tekniska området och
då i nära samverkan med etablerandet av forskningsintensiv
och framtidsinriktad industri.
Interreg 2-medel
EU-kommissionen pekade sommaren 1994 ut
Öresundsregionen som ett s.k. maritimt gränsområde inom
Interreg 2-programmet. Under Öresundskommittéledning
har det arbetats fram ett program som sänts in till
kommissionen. Programmets målsättningar är att:främja
integration mellan Hovedstadsregionen och Skåne, i riktning
mot en mer sammanhängande region med utgångspunkt i
beslutet om en bro mellan Malmö och Köpenhamn,
intensifiera de existerande samt främja nya
samarbetsförbindelser på så många områden som möjligt
som har betydelse för integrationsprocessen,främja
näringsutvecklingen i Öresundsregionen utifrån ett förstärkt
samarbete mellan företag, myndigheter och organisationer.
Det är av stor betydelse att regeringen engagerar sig i
arbetet med att få till stånd en satsning med denna inriktning
inom ramen för EU:s interregprogram.
Högskoleverksamhet och forskningsinriktad industri
Ett omfattande planeringsarbete pågår i Malmö syftande
till att etablera mer högskoleverksamhet med teknisk profil
i kommunen. Planeringens syfte är att på Kockumsområdet
skapa förutsättningar för såväl högskoleverksamhet som
etablering av forskningsintensiv och framtidsinriktad
industri och viss bostadsbebyggelse. Samtidigt ska den
kvarvarande verksamheten vid Kockums Marine ges
förutsättningar att utvecklas.
Den utlovade ersättningsindustrin till Kockums civila
produktion uteblev.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionalpolitiska insatser i
Malmöområdet.
Stockholm den 4 maj 1995
Lars-Erik Lövdén (s)
Marie Granlund (s)
Nils T Svensson (s)
Birthe Sörestedt (s)
Kurt Ove Johansson (s)