med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik
I Värmlands län satte strukturomvandlingen av
basindustrin in tidigt. Tidigare hade arbetskraftsbehovet
inom jord- och skogsbruk minskat drastiskt. Omvandlingen
av näringslivet tvingade fram ett intensivt regionalt och
lokalt utvecklingsarbete med bl.a. hjälp av särskilda statliga
medel. Dessa medel kom att omvandlas till de särskilda
regionala utvecklinsmedlen som senare alla län fick del av i
varierande omfattning. Värmlands län var således något av
ett föregångslän när det gäller det regionala
utvecklingsarbetet.
Utvecklingsarbetet i länet har under årens lopp
intensifierats och utvecklats och lett till ett brett kommunalt
och lokalt deltagande. Detta har skapat en stor efterfrågan på
de regionala utvecklingsmedlen och länsstyrelsen har, trots
en hård prioritering, tvingats att ansöka om förstärkning av
anslaget. I år har länsstyrelsen således beviljats ytterligare 10
miljoner kronor. Totalt har länet alltså fått 92 miljoner kronor
i regionala utvecklingsmedel. Till detta skall läggas de 40
miljoner kronor länet fått för särskilda regionala åtgärder för
regional utveckling och tillväxt. I länet står således 132
miljoner kronor till förfogande för olika former av regionalt
utvecklingsarbete. Till dessa medel skall läggas de medel
som kommuner, företag och andra själva satsar.
Sammantaget satsas således betydande resurser på den
regionala och lokala utvecklingen.
Fortsatta strukturförändringar av olika slag kan väntas i
länet. Detta kommer att leda till sysselsättningsproblem,
utflyttning och en fortsatt inomregional obalans. Inte ens
Karlstadsregionen, som är länets tillväxtkärna, är opåverkad.
Försvarssektorn har drabbats särskilt hårt. Den koncentration
av offenlig verksamhet till Karlstad som är utmärkande i
Värmlands län kan med tanke på den offentliga ekonomin
leda till ytterligare svåra arbetsmarknadsproblem särskilt för
kvinnor.
Situationen har medfört att länet tillsammans med några få
andra län berörs av flest strukturfondsprogram. För
länsstyrelsens del blir område 2, 5B och 6 samt flera
gemenskapsinitiativ tunga arbetsområden. Endast
Karlstadsregionen står utanför de geografiska målområdena.
I den regionalpolitiska propositionen sägs att de
regionalpolitiska anslagen måste koncentreras till de mest
utsatta regionerna och att dessa områden i förhandlingar
mellan Sverige och EU-kommissionen preciserats mycket
noggrant i olika målområden. Det sägs också att denna
prioritering kommer att genomsyra även den nationella
regionalpolitiken.
De norra delarna av Forshaga kommun (övre och nedre
Ullerud) har haft en speciellt ogynnsam utveckling. Området
har förändrats från en stark industriregion till ett område som
i dag nästan saknar industrisysselsättning helt. Av den
anledningen borde de norra delarna av Forshaga kommun
tillföras det nationella stödområdet 2 och inplaceras i EU-
målområde 2 eller 5B.
Nedsatta socialavgifter är en form av stöd till företag som
har konkurrensnackdelar i form av långa avstånd, kyla
och/eller är etablerade inom glesa områden.
I Värmlands län omfattas företag etablerade inom tre
församlingar i norra delen av Torsby kommun av denna
stödform (norra och södra Finnskoga samt Dalby). Den norra
delen av länet, lika med norra delen av Torsby kommun, har
likartade strukturer för företagsamhet i fyra olika
församlingar. Förutom de tre uppräknade finns inom det
likvärdiga området även Nyskoga församling, som dessutom
är den minsta församlingen i länet.
Inom Nyskoga församling har det tidigare inte varit någon
nämnvärd företagsamhet, men på senare år har några företag
etablerats, som är helt inriktade på de förutsättningar
Nordvärmland har att erbjuda -- natur, fiske, djurliv -- alltså
turism.
Likvärdiga företag inom de tre tidigare uppräknade
församlingarna erhåller för sin verksamhet nedsättning av de
sociala avgifterna i enlighet med gällande bestämmelser. För
att konkurrensneutralitet skall erhållas mellan de företag i
Nordvärmland som arbetar med samma målgrupper, under
samma konjunkturförutsättningar, bör även Nyskoga
församling i Torsby kommun ingå bland de
kommuner/kommundelar, där nedsättning av sociala avgifter
kan erhållas.
I propositionen anges att vissa församlingar i Norrbotten
bör inlemmas bland de kommuner där sociala avgifter kan
bli nedsatta, då de även ingår i mål 6-området. I detta
sammanhang kan nämnas att hela Torsby kommun ingår i
mål 6-området.
I Värmlands län brukar medlen för regionala
utvecklingsinsatser fördelas ungefär lika till
lokaliseringsstöd, landsbygdsstöd och projektverksamhet.
Med tanke på behovet i länet av företagsförnyelse och på
investeringsviljan bedöms efterfrågan på företagsstöd bli
minst lika stor under nästa budgetår som under 1994/95.
Även nationella projektverksamheten måste få ha en relativt
hög nivå.
I de geografiska målområden som berör Värmlands län
kommer, som framgår av följande tablå, cirka 63,5 miljoner
kronor per år att utgå av EU-medel.
EU-medlen kommer att kräva en nationell medfinansiering
på i genomsnitt 70 %. Staten, landstingen och kommunerna
skall svara för medfinansieringen. Beräknas att i Värmlands
län medfinansieringen delas lika så krävs en statlig
medfinansiering på cirka 49,5 miljoner kronor. Till detta
kommer medfinansieringen av insatserna via de olika
gemenskapsinitiativen. I Värmlands län väntas kraven på
medfinansiering bli betydande inte minst för INTERREG-
insatserna.
I den regionalpolitiska propositionen sägs att de insatser
som görs i form av projektverksamhet har klara likheter med
åtgärder som väntas inom ramen för
strukturfondsprogrammen och att huvuddelen av anslaget
bör användas för dels stödverksamhet, dels medfinansiering
av strukturfondsprogrammen.
Det kan konstateras att om hela det tidigare för
projektverksamhet avsatta beloppet, cirka 30 miljoner
kronor, används för medfinansiering så motsvarar detta bara
en EU-finansiering på 15 miljoner kronor eller med lika stora
insatser från kommuner och landsting, en EU-finansiering på
cirka 40 miljoner kronor. Att i nuvarande situation tro att
kommuner och landsting skulle kunna ta en väsentligt större
andel av medfinansieringen är knappast realistiskt. Det är
därför nödvändigt att Värmlands län får en väsentligt större
andel av de regionala utvecklingsmedlen än tidigare för att
dels kunna driva det programarbete med hjälp av EU-medlen
som de olika strukturfondsprogrammen visar, dels kunna
fortsätta driva viktiga regionala utvecklingsprojekt som
ligger utanför strukturfondsprogrammen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de norra delarna av Forshaga
kommun inplaceras i stödområde 2,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nedsättning av sociala avgifter
inom Nyskoga församling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av regionala
utvecklingsmedel i Värmlands län för de olika
strukturfondsprogrammen och gemenskapsinitiativen och
för viktiga egna regionala utvecklingsprojekt.
Stockholm den 4 maj 1995
Bo Finnkvist (s)
Kristina Svensson (s)
Jarl Lander (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Torgny Danielsson (s)
Ann-Kristine Johansson (s)