I Värmlands län satte strukturomvandlingen av basindustrin in tidigt. Tidigare hade arbetskraftsbehovet inom jord- och skogsbruk minskat drastiskt. Omvandlingen av näringslivet tvingade fram ett intensivt regionalt och lokalt utvecklingsarbete med bl.a. hjälp av särskilda statliga medel. Dessa medel kom att omvandlas till de särskilda regionala utvecklinsmedlen som senare alla län fick del av i varierande omfattning. Värmlands län var således något av ett föregångslän när det gäller det regionala utvecklingsarbetet.
Utvecklingsarbetet i länet har under årens lopp intensifierats och utvecklats och lett till ett brett kommunalt och lokalt deltagande. Detta har skapat en stor efterfrågan på de regionala utvecklingsmedlen och länsstyrelsen har, trots en hård prioritering, tvingats att ansöka om förstärkning av anslaget. I år har länsstyrelsen således beviljats ytterligare 10 miljoner kronor. Totalt har länet alltså fått 92 miljoner kronor i regionala utvecklingsmedel. Till detta skall läggas de 40 miljoner kronor länet fått för särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt. I länet står således 132 miljoner kronor till förfogande för olika former av regionalt utvecklingsarbete. Till dessa medel skall läggas de medel som kommuner, företag och andra själva satsar. Sammantaget satsas således betydande resurser på den regionala och lokala utvecklingen.
Fortsatta strukturförändringar av olika slag kan väntas i länet. Detta kommer att leda till sysselsättningsproblem, utflyttning och en fortsatt inomregional obalans. Inte ens Karlstadsregionen, som är länets tillväxtkärna, är opåverkad. Försvarssektorn har drabbats särskilt hårt. Den koncentration av offenlig verksamhet till Karlstad som är utmärkande i Värmlands län kan med tanke på den offentliga ekonomin leda till ytterligare svåra arbetsmarknadsproblem särskilt för kvinnor.
Situationen har medfört att länet tillsammans med några få andra län berörs av flest strukturfondsprogram. För länsstyrelsens del blir område 2, 5B och 6 samt flera gemenskapsinitiativ tunga arbetsområden. Endast Karlstadsregionen står utanför de geografiska målområdena.
I den regionalpolitiska propositionen sägs att de regionalpolitiska anslagen måste koncentreras till de mest utsatta regionerna och att dessa områden i förhandlingar mellan Sverige och EU-kommissionen preciserats mycket noggrant i olika målområden. Det sägs också att denna prioritering kommer att genomsyra även den nationella regionalpolitiken.
De norra delarna av Forshaga kommun (övre och nedre Ullerud) har haft en speciellt ogynnsam utveckling. Området har förändrats från en stark industriregion till ett område som i dag nästan saknar industrisysselsättning helt. Av den anledningen borde de norra delarna av Forshaga kommun tillföras det nationella stödområdet 2 och inplaceras i EU- målområde 2 eller 5B.
Nedsatta socialavgifter är en form av stöd till företag som har konkurrensnackdelar i form av långa avstånd, kyla och/eller är etablerade inom glesa områden.
I Värmlands län omfattas företag etablerade inom tre församlingar i norra delen av Torsby kommun av denna stödform (norra och södra Finnskoga samt Dalby). Den norra delen av länet, lika med norra delen av Torsby kommun, har likartade strukturer för företagsamhet i fyra olika församlingar. Förutom de tre uppräknade finns inom det likvärdiga området även Nyskoga församling, som dessutom är den minsta församlingen i länet.
Inom Nyskoga församling har det tidigare inte varit någon nämnvärd företagsamhet, men på senare år har några företag etablerats, som är helt inriktade på de förutsättningar Nordvärmland har att erbjuda -- natur, fiske, djurliv -- alltså turism.
Likvärdiga företag inom de tre tidigare uppräknade församlingarna erhåller för sin verksamhet nedsättning av de sociala avgifterna i enlighet med gällande bestämmelser. För att konkurrensneutralitet skall erhållas mellan de företag i Nordvärmland som arbetar med samma målgrupper, under samma konjunkturförutsättningar, bör även Nyskoga församling i Torsby kommun ingå bland de kommuner/kommundelar, där nedsättning av sociala avgifter kan erhållas.
I propositionen anges att vissa församlingar i Norrbotten bör inlemmas bland de kommuner där sociala avgifter kan bli nedsatta, då de även ingår i mål 6-området. I detta sammanhang kan nämnas att hela Torsby kommun ingår i mål 6-området.
I Värmlands län brukar medlen för regionala utvecklingsinsatser fördelas ungefär lika till lokaliseringsstöd, landsbygdsstöd och projektverksamhet. Med tanke på behovet i länet av företagsförnyelse och på investeringsviljan bedöms efterfrågan på företagsstöd bli minst lika stor under nästa budgetår som under 1994/95. Även nationella projektverksamheten måste få ha en relativt hög nivå.
I de geografiska målområden som berör Värmlands län kommer, som framgår av följande tablå, cirka 63,5 miljoner kronor per år att utgå av EU-medel.
Målområde EU-medel Värmlands Beräknade
(milj. ECU) befolknings- EU-medel i
(5 år) andel Värmlands län/år 6 280 3 % 1,7 milj. ECU (16mSEK) 5B 30 46 % 2,8 milj. ECU (26,5mSEK) 2 67 16 % 2,8 milj. ECU (21mSEK)
EU-medlen kommer att kräva en nationell medfinansiering på i genomsnitt 70 %. Staten, landstingen och kommunerna skall svara för medfinansieringen. Beräknas att i Värmlands län medfinansieringen delas lika så krävs en statlig medfinansiering på cirka 49,5 miljoner kronor. Till detta kommer medfinansieringen av insatserna via de olika gemenskapsinitiativen. I Värmlands län väntas kraven på medfinansiering bli betydande inte minst för INTERREG- insatserna.
I den regionalpolitiska propositionen sägs att de insatser som görs i form av projektverksamhet har klara likheter med åtgärder som väntas inom ramen för strukturfondsprogrammen och att huvuddelen av anslaget bör användas för dels stödverksamhet, dels medfinansiering av strukturfondsprogrammen.
Det kan konstateras att om hela det tidigare för projektverksamhet avsatta beloppet, cirka 30 miljoner kronor, används för medfinansiering så motsvarar detta bara en EU-finansiering på 15 miljoner kronor eller med lika stora insatser från kommuner och landsting, en EU-finansiering på cirka 40 miljoner kronor. Att i nuvarande situation tro att kommuner och landsting skulle kunna ta en väsentligt större andel av medfinansieringen är knappast realistiskt. Det är därför nödvändigt att Värmlands län får en väsentligt större andel av de regionala utvecklingsmedlen än tidigare för att dels kunna driva det programarbete med hjälp av EU-medlen som de olika strukturfondsprogrammen visar, dels kunna fortsätta driva viktiga regionala utvecklingsprojekt som ligger utanför strukturfondsprogrammen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de norra delarna av Forshaga kommun inplaceras i stödområde 2,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nedsättning av sociala avgifter inom Nyskoga församling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionala utvecklingsmedel i Värmlands län för de olika strukturfondsprogrammen och gemenskapsinitiativen och för viktiga egna regionala utvecklingsprojekt.
Stockholm den 4 maj 1995 Bo Finnkvist (s) Kristina Svensson (s) Jarl Lander (s) Lisbeth Staaf-Igelström (s) Torgny Danielsson (s) Ann-Kristine Johansson (s)