med anledning av prop. 1994/95:161 Regionalpolitik
I proposition 1994/95:161 föreslår regeringen en rad
åtgärder beträffande inriktning och utformning av
regionalpolitiken.
De övergripande målen för regionalpolitiken skall enligt
regeringens förslag vara uthållig tillväxt, rättvisa och
valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för
medborgarna i hela riket. Detta är förvisso ingen ny
målsättning för regionalpolitiken, men regeringen har ansett,
att en ny målbeskrivning bör formuleras -- bland annat
beroende på att Sveriges inträde som medlem i Europeiska
unionen givit delvis nya villkor för regionalpolitiken.
Reformmöjligheterna påverkas av bidrag från EG:s
strukturfonder, som enligt regeringen innebär att cirka 2 500
miljoner kronor per år står till Sveriges förfogande för
insatser, som mer eller mindre renodlat berör
regionalpolitiken.
Det ligger i den representativa demokratins förutsättningar
att en riksdagsledamot är observant på sådana ärenden, som
berör hans/hennes egen hembygd. Med den här motionen
aktualiserar jag återigen regeringens -- och riksdagens --
fördelning av anslag till länsstyrelserna och jag skriver med
utgångspunkt från riksdagens senaste beslut när det gäller
anslaget till mitt hemlän Jönköpings län.
I tidigare motion till Sveriges riksdag har jag angivit, att
jag finner det märkligt, att Jönköpings län i
anslagshänseende i regeringens budgetproposition
1994/95:100 -- liksom i riksdagens beslut i ärendet -- först
kommer på 16:e plats bland länsstyrelserna, trots att länet till
exempel både när det gäller folkmängd och antal företag i
länet har väsentligt högre ''placering''.
Motionen behandlas i bostadsutskottets betänkande
1994/95:12. Utskottet anför att något tillräckligt bra
underlag inte stått att finna för att göra en mer
genomgripande omfördelning mellan länen av det statliga
anslaget till länsstyrelserna. Jag uppfattar bostadsutskottets
formulering som ett gott argument för att riksdagen åter skall
behandla ärendet.
Enligt bostadsutskottet har regeringen alltjämt sin
uppmärksamhet riktad på frågan om kriterier för fördelning
av anslaget mellan länsstyrelserna. Eftersom denna
uppmärksamhet inte tycks ha påverkat regeringens arbete
med den nu aktuella propositionen om regionalpolitik, anser
jag, att riksdagen bör påminna regeringen om problemet.
Jag anser, att det nu -- i anslutning till de delvis nya villkor
som gäller efter Sveriges EU-inträde -- är lämpligt, att göra
en samlad bedömning av hur EG-bidrag och statsbidrag till
länsstyrelserna påverkar förutsättningarna för en
framgångsrik verksamhet inom länsstyrelsernas
ansvarsområde.
I propositionen anges att dess bärande tema bland annat är
att främja tillväxt och att satsa på småföretagen. Om sådana
ambitioner även skall påverka länsstyrelsernas ekonomiska
resurser, torde en omfördelning av de statliga anslagen för
länsstyrelserna vara nödvändig. Planeringen för en sådan
ändrad fördelningsprincip bör inledas omgående, så att den
kan påverka nästa budgetproposition. Det bör riksdagen ge
regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att -- med anledning av de delvis nya
regler som gäller efter Sveriges EU-inträde -- göra en samlad
bedömning av hur statsbidrag skall fördelas till
länsstyrelserna, så att hänsyn tas dels till tillgängliga EU-
bidrag, dels till ambitionen att främja tillväxt och satsa på
småföretag.