I proposition 1994/95:161 föreslår regeringen en rad åtgärder beträffande inriktning och utformning av regionalpolitiken.
De övergripande målen för regionalpolitiken skall enligt regeringens förslag vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Detta är förvisso ingen ny målsättning för regionalpolitiken, men regeringen har ansett, att en ny målbeskrivning bör formuleras -- bland annat beroende på att Sveriges inträde som medlem i Europeiska unionen givit delvis nya villkor för regionalpolitiken. Reformmöjligheterna påverkas av bidrag från EG:s strukturfonder, som enligt regeringen innebär att cirka 2 500 miljoner kronor per år står till Sveriges förfogande för insatser, som mer eller mindre renodlat berör regionalpolitiken.
Det ligger i den representativa demokratins förutsättningar att en riksdagsledamot är observant på sådana ärenden, som berör hans/hennes egen hembygd. Med den här motionen aktualiserar jag återigen regeringens -- och riksdagens -- fördelning av anslag till länsstyrelserna och jag skriver med utgångspunkt från riksdagens senaste beslut när det gäller anslaget till mitt hemlän Jönköpings län.
I tidigare motion till Sveriges riksdag har jag angivit, att jag finner det märkligt, att Jönköpings län i anslagshänseende i regeringens budgetproposition 1994/95:100 -- liksom i riksdagens beslut i ärendet -- först kommer på 16:e plats bland länsstyrelserna, trots att länet till exempel både när det gäller folkmängd och antal företag i länet har väsentligt högre ''placering''.
Motionen behandlas i bostadsutskottets betänkande 1994/95:12. Utskottet anför att något tillräckligt bra underlag inte stått att finna för att göra en mer genomgripande omfördelning mellan länen av det statliga anslaget till länsstyrelserna. Jag uppfattar bostadsutskottets formulering som ett gott argument för att riksdagen åter skall behandla ärendet.
Enligt bostadsutskottet har regeringen alltjämt sin uppmärksamhet riktad på frågan om kriterier för fördelning av anslaget mellan länsstyrelserna. Eftersom denna uppmärksamhet inte tycks ha påverkat regeringens arbete med den nu aktuella propositionen om regionalpolitik, anser jag, att riksdagen bör påminna regeringen om problemet.
Jag anser, att det nu -- i anslutning till de delvis nya villkor som gäller efter Sveriges EU-inträde -- är lämpligt, att göra en samlad bedömning av hur EG-bidrag och statsbidrag till länsstyrelserna påverkar förutsättningarna för en framgångsrik verksamhet inom länsstyrelsernas ansvarsområde.
I propositionen anges att dess bärande tema bland annat är att främja tillväxt och att satsa på småföretagen. Om sådana ambitioner även skall påverka länsstyrelsernas ekonomiska resurser, torde en omfördelning av de statliga anslagen för länsstyrelserna vara nödvändig. Planeringen för en sådan ändrad fördelningsprincip bör inledas omgående, så att den kan påverka nästa budgetproposition. Det bör riksdagen ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att -- med anledning av de delvis nya regler som gäller efter Sveriges EU-inträde -- göra en samlad bedömning av hur statsbidrag skall fördelas till länsstyrelserna, så att hänsyn tas dels till tillgängliga EU- bidrag, dels till ambitionen att främja tillväxt och satsa på småföretag.
Stockholm den 4 maj 1995 Carl-Johan Wilson (fp)