Transportstödet tillhör en av de många stödformer som utgår till företag enligt schablonmässiga grunder.
Ingen analys har gjorts i vad mån stödet ger de önskvärda effekter, i form av fortsatt industriell verksamhet inom stödområdet, som motiverade dess tillkomst. Den nyligen presenterade ESO-rapporten Företagsstödet -- Vad kostar det egentligen? ger en mycket negativ bild av resultatet av olika former av industriella stöd. Uppenbart är dock att transportstödet har påtagliga konkurrenssnedvridande effekter som starkt missgynnar sjöfartsnäringen, en transportgren som staten i andra sammanhang önskar prioritera.
För trävaruindustrin, som är den största mottagaren av stödet, kan exempel nämnas att transportstödet från inlandet till kusthamn kan utgå med 25 kr/m3. Om samma kvantitet i stället skeppas över sydsvensk hamn utgår stödet med 90 kr/m3 och täcker därmed större delen av den ökade landtransportkostnaden.
Sjöfarten på norrlandskusten drabbas av en klar konkurrensnackdel genom en statlig stödåtgärd, samtidigt som stödet medverkar till ökad belastning på de redan hårt ansträngda järnvägslinjerna till Norrland.
Om transporten i stället sker med järnväg eller bil hela transportsträckan till slutkund på kontinenten utgår stödet för svensk sträcka enligt en schablon som är högre än den verkliga kostnaden, vilket konkret medför att stöd även utgår för transport på dansk eller tysk sträcka. Sjöfarten blir därigenom kraftigt missgynnad i förhållande till landbaserade transporter, något som knappast kan vara avsikten med stödformen.
En utvärdering av transportstödets effekter för industrin inom stödområdet, bör genomföras. Vidare bör den sjöfartspolitiska utredningen genom tilläggsdirektiv få i uppgift att utreda hur konkurrensneutralitet kan skapas mellan olika transportslag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av transportstödets effekter för industrin inom stödområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den sjöfartspolitiska utredningen får i uppgift att utreda hur konkurrensneutralitet mellan transportslagen kan uppnås.
Stockholm den 2 maj 1995 Tom Heyman (m)