med anledning av prop. 1994/95:207 Ny föräldraledighetslag m.m.

I propositionen presenterar regeringen ett förslag till ny
föräldraledighetslag. Förslaget innebär dels en språklig och
teknisk översyn av nuvarande lagstiftning, dels materiella
förändringar med anledning av ett EG-direktiv, dels
förändringar när det gäller arbetstagarnas möjlighet att
förlägga föräldraledigheten utifrån barnets villkor och
ändrade villkor för semesterlönegrundande frånvaro.

Lagen berör många arbetstagare och det är viktigt att
lagens utformning är sådan att den enskilde arbetstagaren lätt
kan tillägna sig innehållet. Det är därför av största vikt att
lagtexten redovisar rättigheter och skyldigheter istället för att
hänvisa till olika förordningar.

Mycket av förändringarna i lagen beror på införlivandet av
direktiv 92/85/EEG i svensk lagstiftning. Sverige är bundet
av direktivet men trots detta innebär förslaget att en rad
punkter i EG-direktivet ej omfattas av lagförslaget. Rätten
till hälsoundersökning på betald arbetstid och skyddet för
fostret ges ett svagare skydd i regeringens förslag än i EG-
direktivet.

Mödravårdsundersökningar

Enligt artikel 9 skall medlemsstaterna vidta nödvändiga
åtgärder för att se till att gravida arbetstagare skall ha rätt till
ledighet utan löneavdrag för undersökningar under
graviditeten om sådana undersökningar måste ske på
arbetstid.

Lagförslaget innehåller ingen regel om rätt till sådan
ledighet. Regeringen hänvisar istället till att frågan är
avtalsreglerad inom det statliga området och att frågan bör
avtalsregleras inom övriga områden.

En sådan lösning innebär att Sverige inte kommer att
uppfylla direktivets krav, i dag saknas denna rättighet på
stora delar av arbetsmarknaden. Regeringen anvisar heller
inga motiv till varför frågan skulle undantas från lagstiftning
utan konstaterar bara att den ''typiskt sett torde vara en fråga
som löses avtalsvägen''.

EU-direktivet ger ett skydd för gravida kvinnor och foster.
En viktig del i detta är att gravida kvinnor skall kunna åtnjuta
de rättigheter som fastslås i direktivet. Det är nödvändigt att
rätten till ledighet utan löneavdrag för hälsoundersökningar
under graviditeten lagstadgas så att gravida kvinnor ges en
reell möjlighet till mödravård under graviditeten.

En lagstiftning innebär att direktivet får omedelbart
genomslag över hela arbetsmarknaden. Det är i det
sammanhanget viktigt att notera att Sverige förbundit sig att
införliva EG:s direktiv inom två år från antagandet. Att som
regeringen hänvisa frågan till en avtalslösning innebär dels
att införlivandet skjuts till en obestämd framtid, dels att
direktivet ej kommer att täcka hela arbetsmarknaden.

Hänsyn till fostret

Hänsynen till kvinnans hälsa och säkerhet bör även
innefatta hänsynen till fostret. Detta framgår inte tydligt av
regeringens förslag. Regeringen hänvisar dels till att EU-
direktivet skall tolkas så att begreppet kvinnors hälsa även
omfattar fostret, dels till att det är möjligt att utfärda
föreskrifter till skydd för kvinnor som är gravida där
föreskrifterna även tar hänsyn till riskerna för fostret.

Med tanke på att lagen om föräldraledighet berör så många
arbetstagare bör lagen eftersträva tydlighet och enkelhet. Det
är därför nödvändigt att vidga lagtexten så att det tydligt
framgår att begreppet kvinnors hälsa även omfattar fostret.

I dag finns det många arbetsmiljöer som kan vara
olämpliga för gravida just i den meningen att de kan ha
skadlig inverkan på fostret medan de har föga eller ingen
påverkan på den gravida kvinnans hälsa. Det är då
nödvändigt att i lagtexten lyfta fram skyddet för fostret utan
att gå omvägen och hänvisa till olika föreskrifter och andra
förordningar som inte alltid finns tillgängliga för den
enskilde arbetstagaren.

Samråd

Förslaget till ny föräldraledighetslag innebär också att
regeringen för in ett helt nytt moment i lagstiftningen. I 14
e § sägs att arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren
om ledighetens förläggning och andra frågor som rör
ledigheten samt vidare, om det kan ske utan olägenhet, att
arbetstagaren skall försöka förlägga ledigheten så att
verksamheten kan fortgå utan störning.

Denna materiella förändring har inte sin grund i EG-
direktivet eller andra internationella åtaganden utan kan
endast ses som ett led i att försvaga arbetstagarens och
därmed barnets rätt i förhållande till arbetsgivaren.
Skrivningen kan tolkas så att föräldraledigheten i första hand
skall anpassas till arbetsgivarens behov och inte till barnets.
Med tanke på att lagstiftningen i sin helhet är till för barnets
skull är skrivningen både onödig och oklar. Det är också en
klar försämring för arbetstagaren jämfört med nuvarande
lagstiftning.

Dagens lagstiftning som ger arbetstagaren rätt att ta ut
föräldraledighet efter barnets behov har betytt mycket
framför allt för kvinnors möjlighet att kombinera barn och
förvärvsarbete. Redan i dag finns det på många arbetsplatser
ett motstånd mot att män tar ut längre föräldraledigheter. Det
finns därför en anledning att utgå från att förslaget med sin
oklarhet om rätten att vara ledig kommer att innebära att
männen i stor utsträckning drar sig för att ta en diskussion
med en motvillig arbetsgivare och istället avstår från att
utnyttja ledigheten.

Menar vi allvar med att föräldraledighetslagen i första
hand är en lagstiftning för att göra det möjligt för människor
att kombinera både arbete och barn och att ge barn rätt till
sina föräldrar under de första levnadsåren måste
skrivningarna om samråd utgå ur lagen. Det måste klart
framgå att arbetsgivaren inte får försvåra för föräldrarna att
organisera ledigheten så att det blir bra för barnet och att en
uppdelning av ledigheten kan göras mellan föräldrarna.

Semesterlönegrundande frånvaro

Förslaget innebär att en ny gräns införs för att en ny
tvåårsperiod skall löpa för rätt till semesterlön vid
sjukfrånvaro. Regeringen föreslår att tvåårsfristen skall
avbrytas först om arbetstagaren har arbetat mer än 14 dagar
i följd. Regeringen aktualiserar här ett förslag från
utredningen om årsarbetstider (SOU 1992:27). Några motiv
för att föra fram förslaget anges inte.

Enligt Vänsterpartiets mening bör dessa frågor ej
behandlas i detta sammanhang eftersom sjuk- och
arbetsskadeberedningen fortfarande arbetar och det vore att
föregripa deras förslag. Förändringarna i semesterlagen bör
därför lyftas ut ur förslaget.

Vänsterpartiets förslag innebär att rätten till betald
ledighet för hälsoundersökning enligt EU-direktivet skrivs in
i lagen, att fostrets ställning skyddas i lagen och att
skrivningarna om samråd och förändringarna i
semesterlagen utgår. Det torde ankomma på utskottet att
utforma lagtexten utifrån motionens förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till
föräldraledighetslag att gravida arbetstagare får rätt till
ledighet för hälsoundersökning enligt vad i motionen
anförts,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till
föräldraledighetslag att det tydligt framgår att begreppet
kvinnors hälsa även omfattar fostret,

3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till
föräldraledighetslag att arbetsgivaren inte får försvåra för
föräldrarna att organisera ledigheten,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i 17

§ 7

mom. semesterlagen.

Stockholm den 13 april 1995

Ingrid Burman (v)

Hans Andersson (v)