Statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan omfattar verksamhetsbidrag, lokalbidrag och utbildningsbidrag. De förmedlas av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. De samfund som åtnjuter stöd är de traditionella frikyrkorna, men också invandrarkyrkorna, de judiska och islamska församlingarna.
Verksamhetsbidraget har i stort legat still i flera år. Så även i det nu aktuella budgetförslaget. Mot bakgrund av landets allvarliga ekonomiska situation är detta förståeligt.
Lokalbidraget har i än högre grad varit låst i flera år. Därigenom har värdet av bidraget minskat. Under de senare åren har dock detta bidrag kompletterats med särskilda arbetsmarknadsmedel av sysselsättningsskäl. Under de tre senaste budgetåren har 80 miljoner kronor tillförts på detta sätt. Det motsvarar två gånger lokalbidragsanslaget. Det är en rejäl insats som staten gjort, även om behovet av medel varit ännu större.
Med denna bakgrund föreslår regeringen i budgetförslaget att ytterligare arbetsmarknadsmedel nu inte behöver tillföras. Samtidigt halveras lokalbidragsanslaget mot bakgrund av landets dåliga ekonomi.
Lokalbidraget, som närmast kan jämföras med bidraget till allmänna samlingslokaler, utgår till de aktuella trossamfundens ny- och ombyggnader av olika typer av lokaler. Det bidrar till byggsysselsättningen. Ett statsbidrag i storleksordningen 15--20% av den totala byggkostnaden genererar en omfattande byggnation som betalas av ideella medel. Det är ytterst få insatser av statliga medel, som har en så hög utväxling. En del av medlen disponeras för handikappanpassning.
Under 1995 finns medel från budgetåret 1994/95, som täcker byggnadsbehoven. Men innevarande budgetår är förlängt till och med december 1996. Det halverade lokalbidragsanslaget kombinerat med inga ytterligare arbetsmarknadsmedel kommer med all sannolikhet att medföra, att ett antal byggprojekt för kalenderåret 1996 inte kommer till stånd. Därmed går ett antal arbetstillfällen förlorade i en bransch med hög arbetslöshet.
En sådan utveckling vore olycklig. Därför är det angeläget, att ytterligare arbetsmarknadsmedel för att öka byggsysselsättningen genom att ta till vara möjligheterna att bygga samlingslokaler för trossamfunden kan disponeras. Om utvecklingen under början på 1996 visar att byggsysselsättningen fortsatt behöver stödjas och om en kö till lokalbidrag finns, vilket är sannolikt, bör arbetsmarknadsmyndigheterna som hittills ställa medel till förfogande.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trossamfundens lokalbyggnation.
Stockholm den 25 januari 1995 Berndt Ekholm (s)