Regeringen har, av besparingsskäl, föreslagit att
statsbidraget till arbetsgivares permitteringslön skall slopas
från den 1 juli 1995. Besparingen anges bli cirka 300
miljoner kronor för budgetåret 1995/96, d.v.s. under 18
månader.
Över 99 procent av ifrågavarande statsbidrag utbetalas av
ett myndighetsutövande bolag, IUP, Institutet för utbetalning
av partsavtalade ersättningar, aktiebolag. Bolaget är helägt
dotterbolag till det av SAF och LO helägda
försäkringsaktiebolaget, Arbetsmarknadens
försäkringsaktiebolag, AFA. I styrelsen sitter representanter
för staten, LO och SAF.
Förutom statsbidraget, benämnt
permitteringslöneersättning (PLE), utbetalas till
arbetsgivaren en kompletterande
permitteringslöneersättning (PLE K). Härvid bortses från
den PLE och PLE K som i övrigt utbetalas, nämligen för
KFO (Kooperationens förhandlingsorganisation)/KAB
(Sveriges kooperativa och allmännyttiga bostadsföretags
förhandlingsorganisation)--LO-området (1994, PLE ca
450 000 kronor).
Statsbidraget är 290 kronor per ersättningsbar
permitteringsdag vid väderpermittering inom byggområdet
och 375 kronor per ersättningsbar permitteringsdag vid övrig
permittering. Varje arbetsgivare kan vid väderpermittering
erhålla ersättning för högst 23 dagar per permitterad och
permitteringsår. Vad som gäller för utbetalning av
statsbidraget regleras i en särskild förordning, förordningen
om permitteringslöneersättning (SFS 1984:1011 med
ändringar SFS 1988:647 och 1989:1014). Reglerna för
utbetalning av PLE K har fastställts av stiftelsen och ansluter
sig till regeringsförordningen.
Permitteringslöneersättningssystemet infördes den 1
januari 1985 samtidigt som 21 § i lagen om
anställningsskydd, LAS, om skyldigheter att utbetala
permitteringslön ändrades. Under åren 1985 till 1994 har den
genomsnittliga utbetalningen av statsbidrag uppgått till cirka
75 miljoner kronor per år. Vid ett tillfälle, nämligen 1992,
har utbetalningen uppgått till 200 miljoner kronor (200,5).
För närvarande, fr.o.m. oktober 1994, ligger
månadsutbetalningarna på cirka 1,5 miljoner kronor. Mot
bakgrund av de permitteringsvarsel som lagts från och med
1994 och den uppgående konjunkturen inom industrin kan
det förväntas att utbetalningarna, så länge nuvarande
konjunkturläge inom industrin består, kommer att ligga på
samma låga nivå.
Statsbidraget utgör vid ''vanlig'' permittering cirka 25
procent av permitteringslönekostnaden. Av den totala
ersättning, d.v.s. såväl PLE som PLE K, som arbetsgivaren
erhåller utgör statsbidraget cirka 60 procent vid sådan
permittering. Vid väderpermittering täcker statsbidraget
cirka 20 procent av kostnaden. Där utgör statsbidraget en
lägre del av den totala ersättningen.
Som framgår av propositionen om den förändring av 21 §
LAS som angivits ovan (prop. 1984/85:65) har bakgrunden
till ändringen av LAS och införandet av statsbidraget varit
en diskussion mellan regeringen, LO och SAF om ett
ändringspaket, bestående av en bestämmelse i LAS om
skyldighet för arbetsgivare att betala permitteringslön och en
rätt för honom att erhålla ett kostnadsbidrag för utgiven lön.
Av överenskommelsen mellan LO och SAF framgår att, om
staten under avtalstiden skulle besluta om ändringar rörande
permitteringslöneersättningen, kan avtalet sägas upp av
endera av dem till den tidpunkt som sådan regeländring sker.
En ändring av systemet för bidrag till arbetsgivarens
permitteringslönekostnad medför givetvis förändringar i
hans vilja att vid en arbetsnedgång använda sig av
permittering. I denna hotbild ligger således påtaglig risk för
uppsägningar som eljest ej skulle ha vidtagitssnabbare
uppsägningar vid försämrad konjunktur samt
dessutomminskad benägenhet för nyanställningar.
risk för ökat antal tillfälliga anställningar eller utökning av
inlånad personalrisk för ytterligare övertid istället för
nyanställningar
På byggsidan kan det leda till krav från arbetsgivarens sida
om sänkning av byggarbetarnas löner.
Den besparing som staten gör om statsbidraget till
permitteringslönekostnaden slopas är för närvarande mycket
ringa. Besparingen torde för budgetåret 1995/96 utgöra cirka
30 till 40 miljoner kronor. Denna ringa besparing torde
kunna göras genom omdisponeringar inom
arbetsmarknadsdepartementets område.
Ur budgetsynpunkt kan möjligen sägas att ett problem är
de relativt häftiga svängningarna i utbetalningarna. De har
under åren 1985 till 1994 varierat mellan 16 och 200
miljoner kronor per år. Ett sätt att undvika denna konsekvens
är att staten, i stället för att utbetala ett givet bidrag per
permitteringdag till arbetsgivarens lönekostnader, betalar en
årlig avgift till den permitteringslöneanordning som har
LO:s och SAF:s uppdrag att utbetala det samlade bidraget till
arbetsgivarens lönekostnad för permitteringar. En diskussion
om detta kan i så fall lämpligen föras mellan regeringen, LO
och SAF i avsikt att finna regler för en ny uppgörelse som
träder i kraft den 1 januari 1997.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om permitteringslön.
Stockholm den 25 januari 1995
Sven-Åke Nygårds (s)
Inge Carlsson (s)
Karl Hagström (s)