Miljöpartiet de Gröna har sedan 1982 föreslagit en
skatteväxling. Vi vill att en skatteväxling skall vara
långsiktig och att näringslivet skall få långsiktiga spelregler
för att kunna investera i rätt tid. En skatteväxling innebär att
arbetsgivaravgiften sänks och skatten på energi, innefattande
koldioxidskatt och uranskatt, höjs till en nivå av 100
miljarder. Skatteväxlingen skall genomföras under en period
av 10 år. En skatteväxling genomförd på det sätt som
miljöpartiet föreslår skapar i storleksordningen 300 000 nya
arbeten.
En generellt sänkt arbetsgivaravgift medför att det blir
ekonomiskt lönsamt för företag att anställa mer människor,
och höjda energiskatter gör att energieffektivisering och
alternativ energiproduktion stimuleras. Återvinning och
återanvändning blir lönsamt och för det kretsloppsanpassade
samhället närmare.
I regeringens budgetproposition 1994/95:100 lägger
regeringen förslag på 7 miljarder kronor för ett
anställningsstöd riktat mot arbetslösa. Förslaget innebär
tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift. Miljöpartiet har tidigare
haft liknande förslag med tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift
med en utformning, som varit mer inriktad på
långtidsarbetslösa eftersom det visat sig att ungefär 10 % av
de långtidsarbetslösa aldrig kommer tillbaka till
arbetsmarknaden. Långtidsarbetslöshet medför stora och
långvariga kostnader för samhället.
Miljöpartiet är dock kritiskt till förslaget om
anställningsstöd som helhet. Vi anser att det kan snedvrida
konkurrensen och i första hand komma större företag till del.
Exportföretagen går tack vare den svaga kronan på högvarv
och gör stora övervinster. Ett anställningsstöd vore olyckligt
till företag, som går bra och som troligen ändå tänkt anställa
personer, när orderingången ökar. Med tanke på det stora
budgetunderskottet måste bidraget riktas, så att det blir bästa
möjliga utfall på stödet. Miljöpartiet vill att den inhemska
produktionen gynnas och att även mindre företag stöds.
Miljöpartiet vill i sitt förslag se en satsning på
långtidsarbetslösa, och med långtidsarbetslösa menar vi då
personer som har varit arbetslösa i mer än 12 månader. Den
här permanenta arbetslösheten kostar samhället mycket
pengar och de som är arbetslösa mår ofta psykiskt dåligt.
Kunde den permanenta arbetslöshetstrenden brytas skulle
detta komma samhällsekonomin tillgodo, och många
människor skulle må bättre. Miljöpartiet vill inte anslå så
mycket som 7 miljarder utan ungefär en tredjedel av
summan, vilket kan beräknas ge 30 000 långtidsarbetslösa
arbete i ett år, och det bör vara i företag med mindre än 200
anställda.
Miljöpartiet vill att skolor och daghem skall allergisaneras.
Arbetslösheten speciellt inom byggsektorn är hög. För att
skapa fler arbeten inom byggbranschen och för att minska
allergiutlösande faktorer i inomhusmiljön föreslår
miljöpartiet att en investering på 3 miljarder görs, vilken
också kommer ekologiskt byggande till del.
Ett stort antal byggmaterial släpper ifrån sig
lösningsmedel. Mattor och väggbeklädnader är fästade med
hälsofarligt lim. Lösningsmedel orsakar en mängd besvär för
människan. De påverkar hjärna, lever och lungor och enligt
de senaste rönen även foster och reproduktionsförmåga.
Formaldehyd finns i lim, bl.a. i spånplattor. I flytspackel
finns aldehyder, som är starkt allergiframkallande. Allt är
exempel på produkter, som behöver saneras bort.
Fläktsystem gör att det blir turbulens i rummens luftvolym.
Stoftpartiklar och gasformiga ämnen rycks med och virvlar
runt i rummen. Lagen om evakuering bör ses över, eftersom
den föreskriver skyldighet för fastighetsägaren att förse
lokaler med fläktsystem, som innebär risk för allergi.
För att skapa fler arbetstillfällen och samtidigt komma till
rätta med ett stort hälsoproblem, som allergi innebär, vill
miljöpartiet att bidraget till byggnadsfirmor vid
allergisanering ges på så sätt att 70 % av arbetskraften utgörs
av arbetslösa ur byggarbetskraftsreserven och resterande
30 % av den egna arbetskraften.
Miljöpartiet är kritiskt till den s.k. N/T-finansieringen, där
12 000 kronor i månaden skall betalas ut under två år. Detta
kommer i första att slå mycket orättvist mot övriga
studerande, som tvingas ta betungande studielån. I andra
hand ger en sådan här riktad åtgärd ett överskott på personer
med denna utbildning, när de bidragsmottagande är färdiga
med sin utbildning.
Miljöpartiet säger nej till åtgärden att ta bort a-
kasseersättningen för ungdom under 20 år. Man sparar inte
pengar eftersom samhället då måste gå in med socialbidrag
istället.
Miljöpartiet vill heller inte, att s.k. arbetsföretag skall
komma till stånd. I arbetsföretag finns det risk för att
arbetslösa fastnar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och att
arbetslösheten härigenom permanentas. När det gäller
arbetsföretag är det bättre att arbetsförmedlingarna utvecklas
mer på detta område.
Ett flyttbidrag, som regeringen föreslår, innebär att
människor uppmanas till att flytta från den egna regionen.
Detta leder till att svagare kommuner mister en framtida
arbetskraft och främjar inte den svagare regionens satsning
på fler arbetstillfällen. Flyttlasspolitik får inte uppstå igen.
Miljöpartiet säger nej till flyttbidrag.
Miljöpartiet anser att en arbetstidsförkortning tillsammans
med en skatteväxling kommer att sänka arbetslösheten. Vi
vill arbeta för att s.k. gröna jobb kommer till stånd, vilket
vi utvecklar i en speciell motion. En arbetstidsförkortning är
nödvändig, dels för att få fram fler arbeten, dels ur en social
synvinkel, där människor får mer tid över till familj och
vänner. En viktig orsak är också att minska belastnings- och
andra arbetsskador. Försök har visat, att
arbetstidsförkortning gör att människor mår bättre och att
därigenom sjukskrivningstiden minskar.
Samhällsekonomiskt är arbetstidsförkortning således en
vinst. Miljöpartiet visar i en särskild
arbetstidsförkortningsmotion hur arbetslösheten kan
minskas. Arbetstidsförkortning är en vinst för statsbudgeten
med 2,8 miljarder kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om
anställningsstöd till förmån för ett begränsat anställningsstöd
för personer som varit arbetslösa i mer än tolv månader i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om anslag i
kompletteringspropositionen våren 1995 om 2
200
000
000 kr till anställningsstöd i enlighet med vad som anförts
i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om flyttbidrag
och därmed minskar anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder med 450
000
000 kr för budgetåret 1995/96,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om studielön för
vissa N/T-studerande och därmed minskar anslaget A 2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med 1
431
000
000 kr för budgetåret 1995/96,1
5. att riksdagen under tionde huvudtiteln A 2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anslår 32
076
746
000 kr för budgetåret 1995/96,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om
arbetsföretag,
7. att riksdagen under tionde huvudtiteln A 5. Bidrag till
arbetslöshetsersättning anslår 56
965
000
000 kr för budgetåret 1995/96,
8. att riksdagen under tolfte huvudtiteln anslår 3
000
000
000 kr till ett nytt utgiftsanslag, Allergisanering, för
budgetåret 1995/96,2
9. att riksdagen, under förutsättning att det närmast
föregående yrkandet antas, beslutar att anslaget
Allergisanering skall användas på det sätt som anförts i
motionen,2
10. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagen
om evakuering i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag att ta bort a-
kasseersättning för ungdom under 20 år,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
arbetstidsförkortning i enlighet med vad som anförts i
motionen,
13. att riksdagen beslutar att normalarbetstiden skall ändras
till 37 timmar per vecka från den 1 juli 1995.
Stockholm den 25 januari 1995
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Barbro Johansson (mp)
Roy Ottosson (mp)
1 Yrkande 4 hänvisat till SfU.
2 Yrkandena 8 och 9 hänvisade BoU.