Hela vårt land är drabbat av hög arbetslöshet sedan 1991,
och arbetslöshetssiffrorna är numera desamma i vårt land
som i stora delar av övriga Europa. Dessvärre räknar
regeringen i sin prognos med att Sverige kommer att ha en
cirka 10-procentig arbetslöshet i genomsnitt fram till 1998
(arbetsmarknadspolitiska åtgärder frånräknade), vilket
måste vara ett underkännande av regeringens egen politik.
Att kraftigt höja skatterna på företag och företagande, som
regeringen gjort, är knappast ägnat att öka antalet
arbetstillfällen. Vi befinner oss i en starkt uppåtgående
konjunktur och många företag hade en god start p.g.a. de
skattelättnader och övriga lättnader för företagen som den
borgerliga regeringen genomförde. Att företagen f.n. är
avvaktande och inte anställer arbetskraft beror på osäkerhet
inför framtiden. Intet vore mer förödande för
arbetsmarknaden än om regeringens egna spådomar om
fortsatt hög arbetslöshet trots högkonjunktur besannades!
Arbetsmarknadssituationen i Värmland har f.n. både ljusa
och mörka inslag.
Arbetsmarknadsläget i Värmlands län var bättre
december -94 jämfört med samma tidpunkt -93 och den
öppna arbetslösheten var 8,4 procent av arbetskraften (6,2
procent av befolkningen) i Värmlands län jämfört med
riksmedeltalet 8,5 procent av arbetskraften (6,5 procent av
befolkningen). Det är positivt att Värmland numera inte
ligger i den absoluta toppen av ''arbetslöshetsligan'', men
det är skäl att notera att ca 8 000 personer är föremål för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder av olika slag (december -
94).
Men det finns mörka sidor! Värmlands län är fortfarande
det län som har den svagaste utvecklingen på
arbetsmarknaden, bl.a. på grund av den genomgripande
strukturomvandlingen av länets näringsliv.
Vi kan också notera att den uppgång av antalet
anställningar som skedde hösten -94 nu börjar plana ut och
visa en negativ trend.
Vissa delar av industrin går på högvarv. Det är t.ex.
glädjande att verkstads- och bilindustrin med
underleverantörer går bra, t.ex. i Arvika, Filipstad, Munkfors
och Årjäng, men företagen anställer inte mer personal. De
avvaktar, har högt kapacitetsutnyttjande och ''kör'' på
övertid. Skogsindustrin går bra -- bl.a. på grund av kronans
läge -- men anställer inte heller mer arbetskraft.
Inom det högteknologiska området behövs mer
arbetskraft, t.ex. minst ett femtiotal civilingenjörer vid de
informationsteknologiska (IT-) företagen, bl.a. i Karlstad.
''Arbetskraftsparadoxen'' -- stor brist på arbetskraft inom
vissa sektorer, som kräver hög utbildning eller
specialutbildning och arbetslöshet inom andra sektorer -- gör
sig gällande.
Det största arbetsmarknadsproblemet i Värmland är inte
ungdomsarbetslösheten -- den har minskat bl.a. genom
arbetsmarknadspolitiska åtgärder -- utan arbetslöshet för
personer över 45 år, särskilt kvinnor.
Det finns stor spännvidd vad gäller arbetslösheten i länet.
Hammarö har t.ex. 4,6 procent arbetslösa medan Storfors har
9,3 procent, Torsby 8,5 procent och Hagfors 7 procent.
Efter EU-inträdet är Värmland uppdelat i tre
''programregioner'' med mål 6 (Torsby kommun), 5b och 2.
De regionalpolitiska anslagen kommer att förändras,
framförallt tidpunkten för inflödet av medel. Värmlands län
kommer att utgöra yttre tullgräns mot Norge. Vad dessa
förhållanden kommer att innebära för länet är ännu för tidigt
att sia om.
Andelen deltidsarbetslösa är hög i länet (över 6 000).
Kanske ett tidens tecken? frågar länsarbetsnämnden i sin
rapport.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är nödvändiga i det
svåra arbetsmarknadspolitiska läge som rått och fortfarande
råder, t.ex. beredskapsarbeten och utbildningsinsatser. De
åtgärder som infördes av den borgerliga regeringen, bl.a.
ungdomsarbetsplatser och arbetslivsutveckling (ALU) har
bidragit till att minska arbetsmarknadsproblemen i länet.
Värmlands län har t.ex. lyckats relativt väl med att få ned
långtidsarbetslösheten. ''Men nu måste vi få fram riktiga
jobb'' är länsarbetsnämndens bedömning.
Regeringen har i budgetpropositionen presenterat en rad
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, de flesta i form av
''reparativa åtgärder''. Som ett huvudnummer föreslås ett
nytt anställningsstöd med minskade socialavgifter för
arbetsgivare som anställer arbetslösa, som
arbetsförmedlingen anvisar. Förslaget är ett erkännande av
att socialavgifterna är en kännbar utgift för företagen men
knappast ägnat att ge särskilt många nyanställningar! Det ska
också ses mot bakgrund av att regeringen genomdrivit
varaktiga skattehöjningar på landets näringsliv uppgående
till ca 36 miljarder kronor.
Vi avvisar detta förslag.
Regeringen föreslår också att 9 000 äldre ska ges möjlighet
till ett särskilt utbildningsarvode för teknisk eller
naturvetenskaplig utbildning. Kostnaden uppgår till över 3
miljarder kronor, d.v.s. mer än kostnaden för ett stort
universitet.
Vi avvisar även detta förslag, bl.a. på grund av att
studiefinansieringsvillkoren snedvrids mellan olika
studerande och p.g.a. den orättvisa som uppstår genom
''reformer'' som inte alla kan få del av.
Vi vill främst genom minskade avgifter och skatter
stimulera företagens utveckling så att riktiga jobb uppstår.
Det är företag, inte politiker, som skapar jobb!
Arbetsmarknadsministern har uttalat att han ''vill skapa
400 000 nya jobb'', företrädesvis inom industrin.
Vi politiker skapar inga jobb! Vi kan däremot skapa
förutsättningar för nya arbetstillfällen genom en politik som
gynnar företagsamhet, en politik som ger framtidstro.
Den socialdemokratiska regeringen har nu rivit upp alla de
reformer, som den borgerliga regeringen genomförde för att
stärka företagens möjligheter till en positiv utveckling, t.ex.
borttagandet av skatten på arbetande kapital,
dubbelbeskattningen på aktier och en reformering av
arbetsrätten för att underlätta framförallt småföretagande.
En politik för nya arbeten
Moderata Samlingspartiet har i ett flertal motioner visat
vägen till en politik för fler riktiga arbeten. Det gäller såväl
närings- och skattepolitiska som utbildningsfrågor.
Vi vill i denna motion särskilt peka på några åtgärder som
skulle ge de värmländska företagen möjlighet att utvecklas
och skapa förutsättningar för nya småföretag att växa upp.
Skattepolitiken
Målet måste vara att successivt sänka det svenska
skatteuttaget ned mot genomsnittsnivån för andra europeiska
länder, inte minst ur konkurrenssynpunkt. Några viktiga
åtgärder:Istället för anställningsstöd vill vi varaktigt införa
ett generellt borttagande av den allmänna löneskatten om 1,5
procent. Det ger en långsiktig effekt och betyder långt mera
för företagen än en kortsiktig insats.Dubbelbeskattningen
på aktier, vilken återinförts av (s)-regeringen, bör avskaffas.
Det är orimligt att beskatta riskbärande kapital två gånger.
Förmögenhetsskatten på arbetande kapital bör avskaffas.
Kvittningsrätten av underskott i näringsverksamhet mot
inkomst av tjänst när det gäller nystartade företag, vilken
infördes av den borgerliga regeringen, bör återinföras. Inte
minst för att stimulera nystart av företag i Värmlands
glesbygder är det av betydelse att kunna ha ett förvärvsarbete
t.ex. i en tätort under tid som det nya företaget, t.ex. hantverk
och småindustri, byggs upp.
Underlätta småföretagsamhet!
Vad Sverige och Värmland främst behöver är fler
småföretag, som kan utvecklas och ge fler arbete. Åtgärder
till gagn för småföretagsamheten påbörjades under den
borgerliga regeringsperioden, t.ex. kvittningsrätt och andra
skattelättnader för nyföretagare samt en viss uppluckring av
arbetsrättslagarna. Det skulle t.ex. vara möjligt att
provanställa under ett år och att undanta två arbetstagare från
''sist in först ut''-regeln. Alla dessa möjligheter har nu
borttagits av (s)-regeringen.
''Vi väntar på en kulturrevolution för småföretagen. Men
under tiden värker arbetsrätten som ett skavsår på
regeringens förhållande till företagarna''. Detta utropade
Aftonbladet i en ledarartikel den 18 januari.
Tidningen säger vidare:
Förslaget att sänka arbetsgivaravgiften för de företag som
nyanställer en arbetslös under första halvåret är ett av
regeringens huvudnummer för att få fart på jobben och
tillväxten. Med den massiva kritik som höjts är det tveksamt
om förslaget i full skala överlever riksdagsmanglingen.
-- -- -- Regeringens s.k. återställare, framförallt av
arbetsrätten, skapar irritation mellan småföretagen och
socialdemokratin. De välmenta fraserna i budgeten om att
det behövs särskilda lösningar för de mindre företagen
imponerar inte. Regeringen har inte ens efter fyra månader
fått tag i en ordförande till den nya utredningen om
arbetsrätten. Den får sätta sitt hopp till att parterna ska lösa
frågan avtalsvägen. Svagt.
Några viktiga åtgärder som särskilt gynnar små och
medelstora företag:Kvittningsrätt mellan underskott av
rörelse och inkomst av tjänst under en uppbyggnadsperiod
bör återinförasFörbättrade villkor för fåmansbolag.
Reglerna bör reformeras såväl vad gäller utdelningar som
realisationsvinst. En regel bör vara att det som inte kan
betecknas som arbetsinkomst skall beskattas som
kapitalinkomst. Regeringen bör komma med förslag till
riksdagen i frågan.Ett särskilt riskkapitalavdrag med
stimulans för enskilda sparare att inte bara investera i
fondsparande eller i etablerade företag utan även i onoterade
aktier direkt eller via särskilda riskkapitalbolag med
motsvarande placeringsinriktning upp till ett belopp om
300 000 kronor per år och individ bör införasMöjlighet till
visstidsanställning och provanställning upp till ett år bör
införasDen fackliga vetorätten mot entreprenader bör
avvecklasFörbud mot blockad mot enmans- och
familjeföretag bör införasRätt att frångå
turordningsreglerna i de mindre företagen bör införas
Vi anser att regeringen bör undersöka möjligheten till
ytterligare förändringar av de stela arbetsrättslagarna. Detta
skulle underlätta nyanställningar i företagen, vilket vore av
särskild vikt för ungdomar, kvinnor och invandrare.
Underlätta uppkomsten av en privat tjänstesektor!
En mycket stor andel av arbetstillfällena i Värmland har
funnits -- och finns -- i den offentliga sektorn. Det arbete som
utförs företrädesvis inom den kommunala och
landstingskommunala sektorn -- t.ex. vård, barn -- och
äldreomsorg -- är viktiga arbeten, som alltid behövs och
kommer att finnas. Alla är emellertid eniga om att den
offentliga sektorn inte kan växa. De flesta säger sig också
vara medvetna om att det är i den privata tjänstesektorn som
tillväxtpotentialen av arbetstillfällen finns. En del av det
arbete som idag utförs inom den offentliga sektorn -- ofta i
monopol -- bör utväxlas till en privat tjänstesektor. Det gäller
bl.a. vissa omsorgs- och hemtjänster.
Det är en alldeles felaktig politik inför framtiden att helt
återgå till kommunala och landstingskommunala monopol
inom vård och omsorg, som nu sker. Vi anser att fri
etableringsrätt för t.ex. läkare, tandläkare och sjukgymnaster
bör återinföras och att andra grupper, t.ex. barnmorskor och
sjuksköterskor bör ges samma rätt. En ''barnomsorgspeng''
bör utgå lika till all barnomsorg i kommunen liksom en
''skolpeng'' till friskolor, oavsett om verksamheten bedrivs
av kommunen eller enskilda. Samma möjlighet bör införas
i äldreomsorgen. Kommuner och landsting bör anpassa sin
verksamhet efter det befintliga vård- och omsorgsutbudet,
inte ha monopol på all ''produktion'' av sådana tjänster.
Ett hinder för all enskild verksamhet som skall konkurrera
med landsting och kommuner är att den privata
tjänstesektorn är belastad med stora skattekilar. Den som
anställer någon för t.ex. tjänster i hemmet måste betala ett
mycket högt pris för detta p.g.a. att betalningen ska ske på
redan beskattade pengar. För att anlita en person som vill ha
100 kronor för en tjänst måste uppdragsgivaren i en kommun
med genomsnittlig beskattning förtjäna 350 kronor!
Resultatet har blivit att det finns en stor ''svart'' sektor, där
den som utför arbetet inte får riktig lön och inte heller
omfattas av något trygghetssystem. Det är dags att tvätta
jobb ''vita''!
Privata tjänster är dessutom momsbelagda och
konkurrensneutralitet råder inte mellan offentlig och privat
verksamhet.
Det som i rådande statsfinansiella läge kan åtgärdas är
avdrag vid inkomstbeskattningen för vissa tjänster samt
befrielse från eller sänkt mervärdesskatt på vissa tjänster.
Vi är medvetna om att EU-reglerna f.n. inte medger
selektiva skatteförändringar. Regeringen bör dock fullfölja
det initiativ som togs under den förra mandatperioden för att
undanröja hinder för en reformering av tjänstebeskattningen.
Den s.k. tjänsteutredningen presenterade förslag som
innebar att 20 000--60 000 hushållstjänster borde tillkomma,
troligen den högsta siffran, om skatteavdrag medgavs. Det
finns utredningar som ger betydligt högre siffror.
Det är mycket viktigt att ovanstående möjligheter tas på
allvar i en tid med ökad rationalisering och effektivisering.
Det är i sektorn omvårdnad och tjänster i hemmen som den
stora utvecklingspotentialen för nya arbetstillfällen finns.
Många nya tjänsteföretag skulle kunna utvecklas på detta
område.
Den borgerliga regeringen tog ett första steg mot avdrag
för vissa omsorgstjänster genom införandet av avdragsrätt
för styrkta barnomsorgskostnader upp till 24 000 kronor
samtidigt som ett vårdnadsbidrag infördes. Denna möjlighet
har (s)-regeringen borttagit.
Varje ansvarsfull regering måste ta frågan om en
utveckling av den privata tjänstesektorn även inom
omvårdnad och hemtjänst på allvar. Vi föreslår att regeringen
återkommer till riksdagen med förslag i dessa frågor.
Utbildning för kompetens
Det kan inte nog framhållas hur viktig utbildning och
kompetensutveckling är för att Sverige ska kunna bli en
framgångsrik nation med framgångsrika företag. Kunskapen
är den viktigaste produktionsfaktorn i dagens och
morgondagens samhälle och en god utbildning är den
viktigaste faktorn även för de enskilda arbetstagarna.
Vi vill i denna motion endast framhålla vikten av en
långsiktig strategi för kunskapsutbyggnad och motsätter oss
därför hastigt hopkomna förslag som
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Vi vill särskilt framhålla vikten av ett system för
kvalificerad yrkesutbildning i samverkan med företagen. I en
moderat partimotion har framförts förslaget om en skyndsam
uppbyggnad om ca 20 000 sådana utbildningsplatser. Den
förra regeringen reserverade ett belopp om statsbidrag med
en miljard kronor för utveckling av en sådan
utbildningsreform. Resurserna förutsattes bli överflyttade
från kortsiktiga arbetsmarknadsinsatser.
Vi anser att regeringen efter samråd med företagens
organisationer bör återkomma till riksdagen med ett förslag
i denna riktning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår förslaget om ett riktat
anställningsstöd,
2. att riksdagen avslår förslaget om ett särskilt
utbildningsarvode till arbetslösa,
3. att riksdagen beslutar avskaffa löneskatten om
1,5 %,1
4. att riksdagen beslutar avskaffa dubbelbeskattningen på
aktier,1
5. att riksdagen beslutar avskaffa den statliga
förmögenhetsskatten fr.o.m. beskattningsåret 1995,1
6. att riksdagen beslutar återinföra de regler för kvittning
av underskott i näringsverksamhet som gällde 1994,1
7. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av lindrad och förenklad beskattning av
delägare i fåmansbolag,1
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförts i
motionen,1
9. att riksdagen beslutar återinföra de förändringar inom
arbetsrättens område som infördes av tidigare regering och
utreder möjligheterna till ytterligare förändringar av
arbetsrätten i syfte att stimulera nyanställningar,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fri etableringsrätt inom
vårdsektorn,2
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skatteavdrag och mervärdesskatt
inom den privata tjänstesektorn,1
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny
form av eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningar i
samverkan med företagaren.
nStockholm den 25 januari 1995
Gullan Lindblad (m)
Göthe Knutson (m)
1 Yrkandena 3--8, 11 hänvisade till SkU.
2 Yrkande 10 hänvisat till SoU.