med anledning av prop. 1994/95:158 Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m.
Regeringen föreslår att en ny myndighetsorganisation
inrättas inom arbetslivsområdet. Av Arbetsmiljöinstitutet,
Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden
skall, enligt propositionen, två nya myndigheter skapas,
Institutet för forskning och utveckling respektive Rådet för
forskning och utveckling.
Vi ställer oss för vår del tveksamma till det förslag
regeringen nu presenterat.
1 Beredningen
Regeringens förslag bygger på redovisningen från en
arbetsgrupp som under några månader utarbetat riktlinjerna
för en ny myndighetsorganisation på arbetslivsområdet.
Några reaktioner från de intressenter som är verksamma
inom arbetslivsområdet redovisas inte. Remissbehandling av
arbetsgruppens förslag har uppenbarligen inte skett. Allvaret
i denna försummelse understryks av det faktum att förslaget
avviker från de principer för forskningspolitiken som
riksdagen fastlagt så sent som för två år sedan.
Redan på formella grunder finns det mot denna bakgrund
anledning att hysa stor tvekan till regeringens förslag.
2 Förslaget
Regeringen föreslår en ny forsknings- och
utvecklingsmyndighet samt ett medelsbeviljande råd för
forskning och utveckling inom arbetslivsområdet.
Myndigheterna föreslås inrättade den 1 juli 1995.
Finansiering skall ske helt över statsbudgeten. När de båda
nya myndigheterna inrättas skall Arbetsmiljöinstitutet,
Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden
läggas ned. Den medelsfond som idag finns knuten till
Arbetsmiljöfonden avvecklas.
I propositionen föreslås dessutom att 600 miljoner kronor
från Arbetslivsfonden skall föras över till statbudgetens
inkomsttitel. Regeringen föreslår att medlen skall användas
som delfinansiering av de arbetsmarknadspolitiska
satsningarna som föreslagits i höstens ekonomisk-politiska
proposition.
Regeringen föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag till
Myndigheter inom arbetslivsområdet, för budgetåret
1995/96 uppgående till 1 214 483 000 kronor. Regeringen
vill tillkalla en organisationskommitté vars uppdrag bl a skall
vara att lämna förslag till budget för de båda myndigheterna
inför regeringens beslut om regleringsbrev för budgetåret
1995/96.
Som vi nyss framhållit är grunden för de förslag regeringen
framlägger ytterligt bristfällig. Genom en ofullständig
beredning fråntas riksdagen i realiteten möjligheten att
avgöra hur väsentliga delar av arbetslivsutvecklingen skall
stödjas. Vi finner detta utomordentligt anmärkningsvärt.
3 Vårt alternativ
Som vi inledningsvis framhållit strider den
myndighetsstruktur som föreslås i propositionen mot viktiga
principer, bl a inom forskningspolitiken. Den föreslagna
strukturen riskerar att onödigtvis isolera arbetslivsfrågorna
från övrig forskning och utveckling. Den föreslagna
myndighetsstrukturen innehåller inte heller de nödvändiga
incitamenten för att säkra kvaliteten.
Enligt vår mening bör regeringens förslag avvisas.
Myndighets- och forskningsstrukturen inom
arbetslivsområdet bör istället byggas upp enligt följande
principer:
1. Arbetarskyddsverket skall vara den centrala
förvaltningsmyndigheten för arbetsmiljö- och
arbetstidsfrågor. Verket skall också vara chefsmyndighet för
Yrkesinspektionen.
Också Arbetarskyddsverket måste bidra i de offentliga
besparingarna. Vi föreslår ett anslag för budgetåret 1995/96
(18 mån)
till verket uppgående till 543 096 000
miljoner kronor, vilket är 15 000 000
kronor lägre än regeringens förslag. Till 1998 bör
besparingen totalt uppgå till 50 miljoner
kronor, utöver det generella statliga
besparingsbetinget. Det bör ankomma på regeringen att
närmare bedöma den exakta medelsfördelningen inom
verket.
2. Ett institut, Institutet för arbetslivsutveckling, bör
bildas med uppgifter inom såväl forskningen som
utbildningen. Institutet bör integreras i universitets- och
högskoleväsendet. Inom t ex Karolinska Institutet finns
redan Institutet för psykosocial miljömedicin och Institutet
för miljömedicin. Genom en sådan organisation säkerställs
kvaliteten samtidigt som fastlagda forskningspolitiska
riktlinjer appliceras också på arbetslivsområdet.
Merparten av den forskning som kan komma att bedrivas
av institutet bör ske i konkurrens med likartad forskning
utförd på andra håll. Det innebär att forskningsresurser bara
i begränsad utsträckning bör tilldelas institutet direkt.
Huvuddelen av resurserna bör istället samlas i Rådet för
arbetslivsforskning (se nedan).
Ledningen för det av oss föreslagna institutet bör utses
genom det eller de universitet/högskola(or) som institutet
knyts till. Institutets ledning måste tillföras kompetens med
rika erfarenheter av olika aspekter av arbetslivsområdet.
Institutet för arbetslivsutveckling bör tilldelas ett anslag
om 150 miljoner kronor, räknat på 12 månader.
3. Ett forskningsråd för den tillämpade forskning som
behövs inom arbetslivsområdet bör inrättas. Detta
forskningsråd, Rådet för arbetslivsforskning, bör efter
ansökan och i öppen konkurrens fördela forskningsanslag till
forskare och forskningsinstitutioner för att bedriva forskning
på arbetslivsområdet. Institutet för arbetslivsutveckling får
hos rådet konkurrera med t ex
universitet och högskolor om forskningsanslagen.
Rådet skall ledas av en styrelse med kompetens såväl från
vetenskapen som från olika delar av arbetslivet. Någon
självklar representation från just parterna på
arbetsmarknaden finner vi mindre betydelsefull. En
prioriterings- och utvärderingsorganisation där forskare skall
vara i klar majoritet och där bedömningarna skall ske utifrån
strikt vetenskapliga kriterier för att garantera kvaliteten i
verksamheten bör stå till styrelsens förfogande. Rådet skall
fungera i nära samverkan med övriga forskningsfinansierade
myndigheter, t ex
forskningsråd och sektorsorgan.
Moderata Samlingspartiet anser att den
arbetslivsforskning som skall bedrivas måste hålla en hög
internationell klass och vara relevant för svensk
arbetsmarknad och förhållandena på svenska arbetsplatser.
För att säkerställa detta och för att få den mångfald och det
urval av forskningsprojekt som är angelägen är det väsentligt
att merparten av de medel som av regeringen föreslås
överförda i en ny myndighetsstruktur istället tillförs Rådet
för arbetslivsforskning. Vi vill värna en fri forskning, där
olika forskningsprojekt har möjlighet att konkurrera om de
resurser som finns tillgängliga.
Vi föreslår att Rådet för arbetslivsforskning tilldelas ett
anslag för 1998 i storleksordningen 200 miljoner kronor. För
1995/96 bör 200 miljoner kronor, räknat på 12 månader,
anslås samt ytterligare 50 miljoner kronor i engångsbelopp
för eventuellt avslutande av vissa pågående
forskningsprojekt.
4 Anslagsfrågor
Vi har i kommittémotion 1994/95:A281 förordat en större
besparing än regeringens förslag, inom
Arbetsmarknadsdepartementets budget littera B, med full
effekt 1998 med 500 miljoner kronor.
I samband med den omstrukturering och omorganisation
som nu sker, dels inom de befintliga myndighetsstrukturerna,
dels också inom arbetslivet i stort, förordar vi en omprövning
av befintlig verksamhet, mer långtgående än vad den
socialdemokratiska regeringen aviserar i och med sitt
besparingsförslag (130 miljoner kronor). Vi anser att
gemensamma resurser måste koncentreras på det som är
statens ansvar och att arbetsgivare, tillsammans med
arbetstagarna och dessas representanter, måste ta ett ökat
direkt ansvar för det som är genuina frågor för verksamheten
i företagen och organisationerna.
En stor del av arbetslivspolitiken och tidigare
medelstilldelning har haft en inriktning mot områden som vi
anser är att betrakta som rent arbetsgivaransvar eller rent
fackliga frågor. Detta har kommit att gynna de stora
organisationerna och de stora företagen. Arbetsmiljöarbetet
och syftet med en framgångsrik arbetslivspolitik har inte i
samma utsträckning kommit de mindre företagen och
organisationerna till del.
För vår del är det viktigt att värna forskningen och
informationsspridningen inom arbetslivsområdet och att
lägga ett större ansvar för arbetsmiljöfrågor och
tillsynsverksamhet på arbetsgivare, arbetstagare och deras
organisationer.
Vi föreslår att den organisationskommitté regeringen
förutskickar i propositionen får i uppdrag att göra en
grundlig genomgång av befintlig verksamhet som idag sker
inom Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för
arbetslivsforskning samt av de närliggande uppgifter som
Arbetarskyddsverket har.
Regeringen bör medges rätten att som en konsekvens av
organisationskommitténs arbete omfördela mellan de tre
myndigheterna upp till 10 procent av de anslag vi i det
föregående föreslagit.
5 Finansiering
Arbetarskyddsavgiften, den del av arbetsgivaravgifterna
som uppgår till 0,17 %
av förmånsgrundande löner och förmåner, beräknas
enligt RRVs budgetprognos inbringa ca 1,1 miljarder kronor
kommande 12-månadersperiod. Då vi föreslår inte
oväsentliga besparingar inom arbetslivspolitiken och ett ökat
direkt arbetsgivaransvar anser vi att arbetarskyddsavgiften
bör minskas i motsvarande omfattning. Från och med 1995-
07-01 bör arbetarskyddsavgiften sänkas till 0,12 %
och för 1998 till 0,10 %.
Då
arbetslösheten orsakar stora underskott i statens budget
bör den sänkning som vi förordar på arbetarskyddsavgiften
överföras till arbetsmarknadsavgiften i motsvarande
omfattning.
Några speciella avsättningar av resterande fondmedel till
arbetsmarknadspolitiska insatser bör enligt vår mening inte
ske. Fondmedlen bör utnyttjas för att minska statsskulden.
Regeringen bör i kompletteringspropositionen återkomma
med annan finansiering av arbetsmarknadspolitiska insatser.
Det torde ankomma på utskottet att utforma erforderlig
lagtext.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av
två nya myndigheter inom arbetslivsområdet i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar om en ny forskningsstruktur inom
arbetslivsområdet i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om
arbetsmiljöavgift i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansiering av
arbetsmarknadspolitiska insatser,
5. att riksdagen beslutar att till Arbetarskyddsverket för
budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisa ett
ramanslag på 543
096
000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen godkänner omfattningen av de
besparingsåtgärder som avser Arbetarskyddsverket för
budgetåren 1997 och 1998, i enlighet med vad som anförts i
motionen,
7. att riksdagen beslutar att i stället för att anslå medel till
Nya myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret
1995/96 under tionde huvudtiteln anvisa ett nytt ramanslag
på 575
000
000 kr, varav 225
000
000 kr skall avsättas till Institutet för arbetslivsforskning
och 350
000
000 kr skall avsättas till Rådet för arbetslivsforskning i
enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen godkänner omfattningen av de
besparingsåtgärder som avser Nya myndigheter inom
arbetslivsområdet för budgetåren 1997 och 1998 i enlighet
med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en genomgång av den verksamhet
som i dag sker inom Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för
arbetslivsforskning samt av de närliggande uppgifter som
Arbetarskyddsverket har,
10. att riksdagen beslutar om sänkning av
arbetarskyddsavgiften och motsvarande ökning av
arbetsmarknadsavgiften i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Stockholm den 13 mars 1995
Per Unckel (m)
Kent Olsson (m)
Patrik Norinder (m)
Christel Anderberg (m)
Anna Åkerhielm (m)
Per Bill (m)
Olle Lindström (m)
Ulf Melin (m)
Sonja Rembo (m)
Annika Jonsell (m)