Skogliga beredskapsarbeten är en viktig arbetsmarknadspolitisk insats. Skogsvårdsorganisationen, Skogsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelserna arbetar både med anslagsfinansierad myndighetsverksamhet och uppdragsverksamhet i huvudsak åt andra myndigheter. Den volymmässigt största uppdragsverksamheten är den skogliga beredskapsverksamheten som omsätter ca 450 miljoner kronor årligen och ger sysselsättning åt mer än 2 000 människor.
De människor som via arbetsförmedlingarna (Af) anvisas skogliga beredskapsarbeten har olika bakgrund. I vissa fall rör det sig om människor med sociala handikapp och missbruksproblem. Förutom att erbjuda sysselsättning tjänar verksamheten samtidigt syftet att återanpassa dessa människor till ett normalt arbetsliv. Här förekommer också samarbete mellan kommunernas socialtjänst, Af och Skogsvårdsstyrelsen på orten.
Det skogliga beredskapsarbetet är ofta organiserat i lag om 7--9 personer. En arbetsledare har i regel ansvaret för ett par sådana lag eller ett lag med en arbetsledare som utöver ledningen samtidigt deltar i den skogliga produktionen.
I syfte att rationalisera och begränsa utgifterna har nu flera av Skogsvårdsstyrelsens tillsvidareanställda arbetsledare ersatts av från Af hänvisade arbetsledare. Arbetsförmedlingen har då valt någon med skoglig erfarenhetsbakgrund samtidigt som den av Skogsvårdsstyrelsen anställda arbetsledaren erbjudits annat arbete eller som också förekommit, blivit övertalig och sagts upp.
Genom detta förfaringssätt går oftast den viktiga återanpassningsdelen i verksamheten förlorad. Kompetensen och erfarenheten av att arbeta med människor i dessa lägen finns knappast hos en tillfälligt hänvisad arbetsledare. Samtidigt som arbetslösheten ytterligare späds på genom att friställa av Skogsvårdsstyrelsen anställda arbetsledare, oftast med mångårig erfarenhet av att arbeta både med skog och med människor. De dubbla målen får vika för enbart sysselsättningsmålet.
För att motverka vad som nu tenderar bli dominerande, dvs. att endast uppfylla sysselsättningsmålet i den skogliga beredskapsverksamheten, erfordras ett utvecklingsarbete där vunna erfarenheter från tidigare verksamhet tas tillvara och där kommunernas socialtjänst måste få ett tydligt inflytande.
Med hänvisning till det anförda bör man inom Arbetsmarknadsstyrelsen fördela resurer till skogliga beredskapsarbeten och ge Skogsvårdsorganisationen i uppdrag att tillsammans med arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänst inleda ett utvecklingsarbete. Syftet bör vara att finna nya och utveckla gamla former för skogliga beredskapsarbeten. Att underlätta för människor med socialt handikapp att få tillgång till den ordinarie arbetsmarknaden skall var ett viktigt mål jämsides med den skogliga verksamheten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogliga beredskapsarbeten.
Stockholm den 22 januari 1995 Sinikka Bohlin (s)