Skogliga beredskapsarbeten är en viktig
arbetsmarknadspolitisk insats. Skogsvårdsorganisationen,
Skogsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelserna arbetar både med
anslagsfinansierad myndighetsverksamhet och
uppdragsverksamhet i huvudsak åt andra myndigheter. Den
volymmässigt största uppdragsverksamheten är den skogliga
beredskapsverksamheten som omsätter ca 450 miljoner
kronor årligen och ger sysselsättning åt mer än 2 000
människor.
De människor som via arbetsförmedlingarna (Af) anvisas
skogliga beredskapsarbeten har olika bakgrund. I vissa fall
rör det sig om människor med sociala handikapp och
missbruksproblem. Förutom att erbjuda sysselsättning tjänar
verksamheten samtidigt syftet att återanpassa dessa
människor till ett normalt arbetsliv. Här förekommer också
samarbete mellan kommunernas socialtjänst, Af och
Skogsvårdsstyrelsen på orten.
Det skogliga beredskapsarbetet är ofta organiserat i lag om
7--9 personer. En arbetsledare har i regel ansvaret för ett par
sådana lag eller ett lag med en arbetsledare som utöver
ledningen samtidigt deltar i den skogliga produktionen.
I syfte att rationalisera och begränsa utgifterna har nu flera
av Skogsvårdsstyrelsens tillsvidareanställda arbetsledare
ersatts av från Af hänvisade arbetsledare.
Arbetsförmedlingen har då valt någon med skoglig
erfarenhetsbakgrund samtidigt som den av
Skogsvårdsstyrelsen anställda arbetsledaren erbjudits annat
arbete eller som också förekommit, blivit övertalig och sagts
upp.
Genom detta förfaringssätt går oftast den viktiga
återanpassningsdelen i verksamheten förlorad. Kompetensen
och erfarenheten av att arbeta med människor i dessa lägen
finns knappast hos en tillfälligt hänvisad arbetsledare.
Samtidigt som arbetslösheten ytterligare späds på genom att
friställa av Skogsvårdsstyrelsen anställda arbetsledare, oftast
med mångårig erfarenhet av att arbeta både med skog och
med människor. De dubbla målen får vika för enbart
sysselsättningsmålet.
För att motverka vad som nu tenderar bli dominerande,
dvs. att endast uppfylla sysselsättningsmålet i den skogliga
beredskapsverksamheten, erfordras ett utvecklingsarbete där
vunna erfarenheter från tidigare verksamhet tas tillvara och
där kommunernas socialtjänst måste få ett tydligt inflytande.
Med hänvisning till det anförda bör man inom
Arbetsmarknadsstyrelsen fördela resurer till skogliga
beredskapsarbeten och ge Skogsvårdsorganisationen i
uppdrag att tillsammans med arbetsförmedlingen och
kommunernas socialtjänst inleda ett utvecklingsarbete.
Syftet bör vara att finna nya och utveckla gamla former för
skogliga beredskapsarbeten. Att underlätta för människor
med socialt handikapp att få tillgång till den ordinarie
arbetsmarknaden skall var ett viktigt mål jämsides med den
skogliga verksamheten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skogliga beredskapsarbeten.